AFKYLA AVKYLA a³v~ɟy²la (a'fkyla WESTE), v. -er, -de, -t, -d. vbalsbst. -ANDE, -NING. [jfr t. abkühlen, d. afkøle]
– jfr
KYLA AF.
[AFKYLA I]
I) småningom göra kall l. kallare. [AFKYLA I.1]
1) beröfva (ngt) en del af dess värme, åstadkomma temperatursänkning hos (ngt l. ngn). [AFKYLA I.1.a]
a) i eg. mening. Afkyla champange med is. Taga afkylning omedelbart efter badet. Några Matroser sprungo i siön, at.. afkyla sig. HUMBLA 492 (
1740).
De mästa salt-arterne afkyla vatnet, hvaruti de smälta. WILCKE i VetAH 33: 117 (
1772). Vid Brännerier och Distillationer af Bränvin är ångornas afkylning en .. hufvudsaklig omständighet.
GADOLIN i
VetANH 12: 193 (
1791).
För att förvandlas till gas måste vattnet binda värme och derigenom afkyla den yta, hvarifrån det uppgick i gasform. BERZELIUS Kemi 1:271 (
1808,
1817)
Retorthalsen (bör) ej afkylas så starkt, att distillatet stelnar. C. G. NYBLÆUS 433 (1846). –
AFKYLAS i intr. bet.: blifva kallare, (af)kallna.
FISCHERSTRÖM 3: 399 (
1871).
Vi veta alla, att jordens .. yttersta yta om sommaren uppvärmes och om vintern afkyles. BERZELIUS i Läsn. f. folket 1839,
s. 331.
När vattnet på ytan afkylts till +4, sjunker det till följd af sin tyngd nedåt. CLEVE i NF 17:367 (
1893). jfr
VATTEN-AFKYLNING m. fl.
[AFKYLA I.1.b]
b) bildl. [AFKYLA I.1.b.α]
α) om personer: minska värmen, ifvern osv. hos (ngn), göra ljum. HAGBERG Shaksp. 12:355 (
1851). Jag behöver afkylas litet ibland i min idealism.
DE GEER Lillie 69 (
1880).
[AFKYLA I.1.b.β]
β) om känslor o. d.: minska värmen l. styrkan af, dämpa, försvaga. Afkyld vänskap. EHRENHEIM Tess. 190 (
1819).
Klingspors taktik, att oupphörligt retirera, måste afkyula modet hos hans soldater. A. CRONHOLM i SKN 1842,
s. 300.
En oangenäm upptäckt, som betydligt afkylde min ifver. RYDBERG Ath. 309 (
1859,
1866)
Entusiasmen (blef) fort afkyld. BÖTTIGER i SAH 39:210 (
1864). – jfr
2. [AFKYLA I.1.b.γ]
γ) abs. Allt efter som ämnet afkyler eller värmer. STRANDBERG 1:352 (
1862).
Mitt undvikande att komma i enskild tacksamhetsskuld till konungarne (har måhända) hos dem verkat afkylande i förhållande till mig. DE GEER Minnen 2:111 (
1892).
[AFKYLA I.2]
2) dämpa, minska (hetta, eld, glöd o. d.). Til sin ringa Hetas affkylande. Rel. cur. 336 (
1682). i bild.
Ovidius .. sändes til de Scythiska bergen .., der hans ungdoms öfverflöds-heta af nordan-vinden måtte afkylas. O. CELSIUS Præs. i VetA 1768,
s. 29.
Denna smärta ../ Har liksom afkylt alla färgors eld. ATTERBOM LÖ 2:4 (
1827,
1854) – bildl. Den första hetzigheten och lystnaden til Krig .. var nu afkyld hos Turckarna.
NORDBERG 2:272 (
1740). I studentens förhållande till läraren saknas .. den reciprocitet, .. förutan hvilken stoltheten afkyler värman.
SNELLMAN S. arb. 1:422 (
1840). – jfr
1 b β.
[AFKYLA II]
II) (
enst.)
aflägsna kylan från (ngt l. ngn). Man borde (innan man vintertiden inträdde i S. Ödmanns varma sänkammare) i det yttre rummet afkyla sig en längre stund. BÖTTIGER 5:58 (
1867).
Ssgr(alla till
I 1 a):
A
:
–
AFKYL-RÄNNA ³⁰~ l. ³¹~²⁰. [efter t. abkühlrinne]
bergv. kylränna. RINMAN 1:8 (
1788).
Sv. o. t. handlex. (
1851,
1872)
B
:
–
AFKYLNINGS-ANSTALT ³¹⁰~²⁰ l. ~⁰². En förbättrad Afkylnings-Anstalt vid Bränvins-Brännerier. GADOLIN i VetANH 12:193 (
1791).
BERZELIUS Kemi 3:209 (
1818).
–
AFKYLNINGS-BASSÄNG ~⁰², särsk. vid mejerier. Alnarps inv. 1892,
s. 1.
–
AFKYLNINGS-HASTIGHET ~²⁰¹ l. ~¹⁰². fys. RUBENSON i
NF 1:203 (
1875).
–
AFKYLNINGS-KÄRL ~². GADOLIN i
VetANH 12.
200 (
1791).
–
AFKYLNINGS-LAG ~², r. l. m. fys. Newton antog, att den hastighet, med hvilken afkylningen sker, .. är proportionel med kroppens öfverskott af temperatur öfver omgifningens(:) .. denna s. k. "Newtons afkylningslag". RUBENSON i NF 1:203 (
1875).
–
AFKYLNINGS-LÅDA ~²⁰. [AFKYLNINGS-LÅDA.ssg 2.a]
a) för förvaring af smör. GROTENFELT 127 (
1881,
1886)
b) den del af en hydroelektricitetsmaskin, hvari en del af den utströmmande ångan gm afkylning förtätas till fina vattendroppar.
FOCK Fys. 554 (
1855, 1861).
–
AFKYLNINGS-PROCESS ~⁰². Uppf. b. 2:561 (
1873).
–
AFKYLNINGS-REDSKAP ~²⁰ l. ~⁰². SFS 1835, nr 39 s. 9.
–
AFKYLNINGS-RUM ~². Särskildta badrum .. såsom Frigidarium afkylningsrummet. PALMBLAD Fornk. 1:138 (
1843). särsk. vid brännerier o. bryggerier:
BERZELIUS Kemi 3:208 (
1818).
PT 1892,
nr 122 s. 4.
–
AFKYLNINGS-RÖR ~². CLEVE i
NF 3_
1107 (
1879).
–
AFKYLNINGS-SKÅT ~², för förvarning af smör. Tidskr. f. landtm. 1890, Annonsbl.
nr 47, s. 4.
–
AFKYLNINGS-VATTEN ~²⁰. kylvatten. GADOLIN i
VetANH 12:202 (
1791). EN god kylapparat .. skall ej erfordra mycket afkylningsvatten.
AHB 1:39 (
1859).