BRYGGERI bryg¹eri¹, n.; best. -et, äfv. -t; pl. -er ((†) == SDS 1899, nr
96,
s. 3 (
cit. fr. 1602),
SAHLSTEDT (
1773). -
jfr HEM-, HUS-, KITTEL-, PORTER-, SALU-, SVAGDRICKS-, ÄTTIK-BRYGGERI m. fl. [BRYGGERI 1]
1) abstr.: handlingen l. sysselsättningen l. yrket att brygga, bryggande. Bryggiarna skola .. sigh medh ingen annan Handel befatta, .. än som medh theras Bryggerij. ÅthskSthmstadzOrd. g 3 b (1635). Den Hartmanska (släkten), som i långa tider .. idkade bryggeri från son till son. LUNDIN (o. STRINDBERG) GSthm 419 (
1881).
Erik, som varit ute i Tyskland och lärt bryggeri. HEDENSTIERNA Fideik. 220 (
1895).
[BRYGGERI 2]
2) konkret: inrättning (byggnad l. komplex af byggnader) där bryggande yrkes- l. affärsmässigt bedrifves; förr äfv. allmännare, == BRYGGHUS 1. De allmänna Brygg- och Brännerierne (i staden). STIERNMAN Com. 6: 551 (
1718).
Tidigare – då .. hvarje hem på landsbygden hyste ett bryggeri och vanligen äfven ett bränneri. FAHLBECK Världsåskådn. 4 (
1910).
Ssgr:
–
BRYGGERI-ARBETARE ~⁰²⁰⁰.
–
BRYGGERI-DRÄNG. (
föga br.)
jfr BRYGGAR-DRÄNG. Bryggaren .. skjuter skulden (för det dåliga ölet) på sin bokhållare, hvilken åter öfverflyttar den på bryggeridrängen. AHB 1: 60 (
1859).
–
BRYGGERI-HANDTERING.
Weise 1: 183 (
1769).
–
BRYGGERI-HARTS.
bryggharts. NF 16: 61 (
1891).
–
BRYGGERI-JÄST.
bryggjäst. NF 18: 629 (
1894).
–
BRYGGERI-KONST.
bryggkonst. UB 5: 187 (
1874).
–
BRYGGERI-MÄSK.
eg. om blandningen af hett vatten o. gröpt malt hvarifrån vörten urlakas; vanl. om (den till boskapsfoder användbara) återstoden, sedan vörten aftappats: draf. PrHb. 1: 561 (
1885).
–
BRYGGERI-NÄRING.
PH 12: 49 (
1780).
–
BRYGGERI-SPÅN.
SFS 1896,
nr 28, s. 6.
–
BRYGGERI-YRKE(T).
DALIN 1850.