BRYGGERI bryg¹eri¹, n.; best. -et, äfv. -t; pl. -er ((†) == SDS 1899, nr 96, s. 3 (cit. fr. 1602), SAHLSTEDT (1773). -

[till BRYGGA v.¹,; jfr d. bryggeri]

jfr HEM-, HUS-, KITTEL-, PORTER-, SALU-, SVAGDRICKS-, ÄTTIK-BRYGGERI m. fl.

[BRYGGERI 1]

1) abstr.: handlingen l. sysselsättningen l. yrket att brygga, bryggande. Bryggiarna skola .. sigh medh ingen annan Handel befatta, .. än som medh theras Bryggerij. ÅthskSthmstadzOrd. g 3 b (1635). Den Hartmanska (släkten), som i långa tider .. idkade bryggeri från son till son. LUNDIN (o. STRINDBERG) GSthm 419 (1881). Erik, som varit ute i Tyskland och lärt bryggeri. HEDENSTIERNA Fideik. 220 (1895).

[BRYGGERI 2]

2) konkret: inrättning (byggnad l. komplex af byggnader) där bryggande yrkes- l. affärsmässigt bedrifves; förr äfv. allmännare, == BRYGGHUS 1. De allmänna Brygg- och Brännerierne (i staden). STIERNMAN Com. 6: 551 (1718). Tidigare – då .. hvarje hem på landsbygden hyste ett bryggeri och vanligen äfven ett bränneri. FAHLBECK Världsåskådn. 4 (1910).

Ssgr:

– BRYGGERI-ARBETARE ~⁰²⁰⁰.

– BRYGGERI-DRIFT.

– BRYGGERI-DRÄNG. (föga br.) jfr BRYGGAR-DRÄNG. Bryggaren .. skjuter skulden (för det dåliga ölet) på sin bokhållare, hvilken åter öfverflyttar den på bryggeridrängen. AHB 1: 60 (1859).

– BRYGGERI-HANDTERING. Weise 1: 183 (1769).

– BRYGGERI-HARTS. bryggharts. NF 16: 61 (1891).

– BRYGGERI-IDKARE.

– BRYGGERI-INDUSTRI.

– BRYGGERI-JÄST. bryggjäst. NF 18: 629 (1894).

– BRYGGERI-KONST. bryggkonst. UB 5: 187 (1874).

– BRYGGERI-KORN. maltkorn; jfr BRYGG-KORN. MosskT 1887, s. 336.

– BRYGGERI-MÄSK. eg. om blandningen af hett vatten o. gröpt malt hvarifrån vörten urlakas; vanl. om (den till boskapsfoder användbara) återstoden, sedan vörten aftappats: draf. PrHb. 1: 561 (1885).

– BRYGGERI-NÄRING. PH 12: 49 (1780).

– BRYGGERI-RÖRELSE.

– BRYGGERI-SPÅN. SFS 1896, nr 28, s. 6.

– BRYGGERI-VERK. (†) större bryggeri; jfr BRYGGAR-VERK. PT 1791, nr 4, s. 3. DALIN 1850.

– BRYGGERI-YRKE(T). DALIN 1850.