).
Skepare .. och siömän).
).
).
). jfr
.
[specialanv. af 1]
).
).
). jfr
m. fl.
[efter holl. o. t. bootsman i motsv. anv.]
).
).
.
: roddare).
ville hvareken gifva oss Sieppare eller Båtzmänn af sitt egit Folck.
).
).
).
).
).
Ssgr (i allm. till
2):
–
BÅTSMANS-AFGIFT ~⁰² l. ~²⁰ (förr)
kam. == -PENNINGAR 2. BRANTING Förf. 1: 270 (
1781).
–
BÅTSMANS-BEKLÄDNADSAFGIFT ~⁰¹⁰⁰² l. ~⁰¹⁰²⁰ (förr)
kam. af båtsmanshållare till kronan erlagd årlig afgift mot frihet från skyldighet att bekläda båtsmannen. KINDBLAD (
1870).
–
BÅTSMANS-BEKLÄDNADSMEDEL ~¹⁰²⁰, pl. (
förr)
kam. statsinkomster af båtsmansbeklädnadsafgifter. BtRiksdP 1877,
IV. 1: nr 12, s. 5.
Den i riksstaten hittills upptagna inkomsttiteln båtsmansbeklädnadsmedel. Därs. 1885,
IV. 1: nr 58, s. 4.
–
BÅTSMANS-BESVÄR. (
förr)
kam. jfr BESVÄR 2 b. LMil. 2: 298 (
1689).
– (
1)
BÅTSMANS-BILA. (
†)
bila af det slag som användes af båtsmän. RÅLAMB 10: 50 (
1691).
–
BÅTSMANS-BONDE.
( -mäns- 1657) (
förr)
kam. == -HÅLLARE. RARP 6: 34 (
1657).
– (
1,
2)
BÅTSMANS-BUSSARONGER. pl. särsk. (
†)
sjömansbyxor. ÖDMANN Kamtsch. 50 (
1787).
– (
1,
2)
BÅTSMANS-BYXOR. pl. särsk. (
†)
: sjömansbyxor. LINNÉ Öl. 123 (
1745).
Stora vida båtsmansbyxor, som räcka ned til skon. PKALM i VetAH 1759,
s. 58.
–
BÅTSMANS-DISTRIKT. (
förr)
kam. benämning på hvarje särskildt af de fyra distrikt hvari båtsmanshållet var indeladt. WIESELGREN Samt. 205 (
1880).
–
BÅTSMANS-FRIHET ~⁰² l. ~²⁰. (förr)
kam. frihet från skyldighet att uppsätta o. underhålla båtsman. LMil. 2: 320 (
1689).
–
BÅTSMANS-FRÄLSEROTE ~¹⁰²⁰. (förr)
kam. benämning på de frälsehemman som tillsammans hålla båtsman; jfr -ROTE. LMil. 3: 403 (
1694).
–
BÅTSMANS-FÖRDUBBLING. (
förr)
kam. förstärkning af båtsmän, till antalet motsvarande den ordinarie styrkan. RARP 7: 110 (
1660).
BRANTING Förf 1: 274 (
1827).
– (
3)
BÅTSMANS-FÖRRÅDSRUM.
[jfr eng. boatswains storeroom]
sjöt. Båtsmansförrådsrum (kabelgatt m. m.). SFS 1894,
nr 45, s. 5.
– (
3)
BÅTSMANS-GAST.
[jfr holl. bootsmansgast]
(
förr)
sjöt. till högbåtsmannens förfogande ställd besättningsman. JUNGBERG (
1873).
– (
1)
BÅTSMANS-GILLE. (
†)
festligt lag af båtsmän. Svärja likasom i et Båsmansgille. SP 178O, s. 403.
LEOPOLD 3: 405 (
1794,
1816).
– (
1)
BÅTSMANS-HALSDUK. (
†)
sjömanshalsduk. Båtsmanshalsduk knytningsgrann. IHOLMSTRÖM (
c. 1700) i
2Saml. 2: 105. – (1, jfr
5)
BÅTSMANS-HATT.
[jfr d. baadsmanshue, -hætte i samma bet.]
(
på Gottland,
†)
växten Centaurea cyanus Lin., blåklint. Cyanus (kallades här) Båtzmans-Hatt, af färgen och structuren på Blommorna. LINNÉ Gothl. 175 (
1745).
NYMAN VäxtHatH 1: 39 (
1867).
–
BÅTSMANS-HEMMAN. (
förr)
kam. till båtsmanshåll indeladt hemman. RARP V. 2: 230 (
1855).
–
BÅTSMANS-HJÄLP. (
förr)
kam. skatt afsedd för båtsmännens underhåll. SvRStBesl. 1627, s. A
3 a.
–
BÅTSMANS-HYRA.
sjöt. [BÅTSMANS-HYRA.ssg 1]
1) numera bl. till 3, i äldre tid äfv. till 1: den öfverenskomna lönen för en båtsmans tjänst. NORDFORSS (
1805).
[BÅTSMANS-HYRA.ssg 2]
2) (
†)
till 4: betalning till roddare l. fraktare för utförd transport; jfr -LÖN 2. BtSödKultH 12: 11 (
1591).
–
BÅTSMANS-HÅLL. (
förr)
[BÅTSMANS-HÅLL.ssg 1]
1) uppsättande o. underhållande af båtsmän för landets krigsflotta, slutgiltigt utformadt (jfr -INDELNING) gm Karl XI:s indelningsverk; den på detta sätt upprättade instutionen; äfv. konkret, om båtsmanskåren. Een af bönderne påminte om det odrägelige Båtzmanzhållet. RARP 4: 425 (
1650).
(Vi hafva) förklarat Osz willige til det Ordinarie Enckle Båtzmanshåldet. RiksdBesl. 3/1 1683, s. E
1 b. General-Munstring med Båtsmans-hållet och det värfvade Manskapet vid Flottorne.
InstrGenSjömilCont. 1791, s. A
2 a. I kusttrakterna hade redan under Gustaf Adolfs tid
båtsmans-hållet blifvit infördt.
HILDEBRAND Statsf 296 (
1896).
Ända till år 1872 bibehölls båtsmanshållet tämligen orubbadt, .. 1887 beslöts att sätta hela båtsmanshållet på vakans, . . vid 1915 års ingång (funnos kvar) 53 man. NDA 1915,
nr 318, s. 6.
[BÅTSMANS-HÅLL.ssg 2]
2) kam. (ett l. flere) hemman som uppsatte o. underhöll(o) en båtsman. RegHorol. 23 (1745). HÖJER Sv. 2: 968 (
1879); jfr
RUDBECK Atl. 3: 282 (
1698).
–
BÅTSMANS-HÅLLARE. (
förr)
kam. ägare af (del i) båtsmanshåll i bet. 2. Samtelige Rusthållarne, Rotebönder och Båtsmanshållare. ResolAllmogBesvär 1720, s. B 4 a.
–
BÅTSMANS-INDELNING ~⁰²⁰. (förr)
kam. indelning af vissa hemman o. rikets städer till båtsmanshåll i bet. 1, dels gm rotering, dels (ifråga om landsbygden i S. MÖre o. Blekinge) gm rusthållsindelning; stundom endast om detta senare slag af båtsmansindelning; äfv. om på båtsmansindelningen hvilande institution. PERINGSKIÖLD MonUpl. 118 (
1710).
Rusthålls-hemman, som lyda under Båtsmans-indelningen. SFS 1842,
nr 43, s. 1. Båtsmansindelningen i Blekinge län.
BtRiksdP 1856–58, Saml.
1,
I. 2: nr 73, s. 1.
–
BÅTSMANS-JÄMKNING. (
förr)
kam. minskning af båtsmännens antal. ÅgerupArk. Bref
29/1 1754.
– (
1,
2)
BÅTSMANS-KLÄDER. pl. särsk. (
†)
: sjömanskläder. HH 20: 272 (
c. 1640).
EKEBLAD Bref 2: 94 (
1658).
BoupptVäxiö 1749.
–
BÅTSMANS-KNIF. (
†)
sjömansknif. OxBr. 11: 694 (
1637).
VRP 5/9 1737.
–
BÅTSMANS-KOMPANI. (
förr)
sjömil. LMil. 4: 843 (
1696).
Cheferne för Flottans indelta och roterade Båtsmans-Compagnier. SFS 1838,
nr 16, s. 1.
–
BÅTSMANS-KONTRAKT. (
förr)
kam. mellan konungen o. ett landskap uppgjordt kontrakt enligt hvilket landskapet förband sig att hålla ett visst antal båtsmän. LAGERBRING 2Hist. 1: 149 (
1784).
–
BÅTSMANS-KORPRAL. (
förr)
sjömil. BtRiksdP 1844–45,
I. 1: nr 1, s. 21.
–
BÅTSMANS-LEGA. (
förr)
kam. i legokontraktet bestämd penningsumma som båtsmannen erhöll vid inträdet i tjänsten. LMil. 4: 846 (
1696).
Uti Båtsmans-lega får ingen taga mera än 20 daler S:mt, hvilka äfven som Båtsmannens årliga 8 dalar S:mts lön, betalas på 2:na terminer. FISCHERSTRÖM 4: 134 (
1792).
– (
1)
BÅTSMANS-LODJA.
(i Finl., †) mindre fartyg ("lodja") inrättadt för rodd; färjbåt? EkenäsDomb. 1: 158 (
1652).
BtÅboH I. 10
163 (
1880).
–
BÅTSMANS-LÖN.
( -mäns- 1542) [BÅTSMANS-LÖN.ssg 1]
1) (
förr)
i sht sjömil. till 2. ABRABAHMSSON 74 (i handl. fr. 1690).
[BÅTSMANS-LÖN.ssg 2]
2) (
†)
till 4: frakt; jfr -HYRA 2. HFinlKamF 1: 50 1542;
i förteckning öfver penningar uppburna i räntekammaren).
–
BÅTSMANS-MARSCH. (
†)
för marsch afdelad trupp af båtsmän. Ryssarna .. giorde att stoort tumult med an ankommen båtzmans marche. VRP 8/12 1722.
– (
3)
BÅTSMANS-MAT,
m. [efter holl. l. t. bootsmannsmaat]
å handelsfartyg: biträdande båtsman; i fråga om utländska förh. äfv. sjömil.: benämning på underofficer af viss grad. LANDELL Bligh 4 (
1795).
Båtsmansmater eller äldre Underofficerare. FFS 1862,
nr 20 s. 3.
– (1, jfr
5)
BÅTSMANS-MÖSSA. särsk.
(på Gottland, †) == -HATT. LINNÉ Fl. nr 710 (
1745).
–
BÅTSMANS-PAMP. (
förr)
sjömil. till båtsmans utrustning hörande huggare. BoupptRArk. 1671. ==
-PENNINGAR. pl. (
förr)
kam. [BÅTSMANS-PAMP.ssg 1]
1) skatt afsedd till båtsmännens underhåll. RP 1: 20 (
1626).
För de stora ingvarteringars skull, som (Kristianstad) .. hafver måst utstå, är han för Båtsmanspenningar alltid vorden förskont. HSH 6: 136 (
1658).
SvSaml. 4: 148 (i handl. fr. 1690). BJÖRKMAN (
1889).
[BÅTSMANS-PAMP.ssg 2]
2) årlig afgift med hvars erläggande städerna efter 1748 fullgjorde sin skyldighet att hålla båtsmän. DALIN (
1850).
– (
3)
BÅTSMANS-PIPA.
[jfr t. bootsmannspfeife]
sjöt. pipa hvarmed på fartyg gifves tecken till segels hissande, intagande osv. DALIN 1850.
–
BÅTSMANS-ROTE. (
förr)
kam. benämning på hvar o. en af de enheter hvari skattejord o. allm. frälse äfvensom rikets städer voro indelade för uppsättande o. underhåll af båtsmän. STIERNMAN Riksd. 2001 (
1686).
LReg. 312 (
1687).
–
BÅTSMANS-ROTE-HÄLLARE. (
förr)
kam. ägare af rotehemman i en båtsmansrote. Det (roade) mig att prata med gästgifvaren, som tillika var båtsmansrotehållare. TERSMEDEN Mem. 4: 23 (
1748).
–
BÅTSMANS-ROTERING. (
förr)
kam. indelande af skattejord o. allm. frälse äfvensom rikets städer i båtsmansrotar; institution hvilande på nämnda indelning; äfv. konkretare: kår af roterade båtsmän. Effter Jagh icke hint Båtzmans Roteringen i Persoon bijwista, altså har Jagh sådant igenom E:s Kl. M:tz och Cronans BefallningsMän låtit förrätta.
HSH 31: 95 (
1662). En sådan
(nådig skrifvelse) innehöll ett förslag till någon förökning i båtsmansroteringen.
WIESELGREN Samt. 79 (
1872,
1880)
Genom båtsmansroteringen .. uppsättas 3,385 båtsmän. KÖERSNER PolHlex. 38 (1883). Tillika försiggick en revision af den 1640 inrättade båtsmansroteringen. SCHYBERGSON FinlH 1: 529 (
1887).
–
BÅTSMANS-RULLA. (
förr)
sjömil. HSH 31: 95 (
1662).
–
BÅTSMANS-RUSTHÅLL ~²⁰ l. ~⁰². (förr)
kam. båtsmanshåll (i bet. 2) af rusthålls natur; jfr -RUSTNING. BRANTING Förf. 1: 265 (
1694).
–
BÅTSMANS-RUSTNING. (
förr)
kam. uppsättande o. underhåll af båtsman vid örlogsflottan mot åtnjutande af de förmåner som voro tillerkända rusthållare; jfr -RUSTHÅLL. ÅngermDomb. 1648,
s. 50.
Frågor om skyldighet till båtsmansrustning eller rotering. GYNTHER Förf. 2: 430 (
1852).
–
BÅTSMANS-SKOTT. (
†)
utbetalning för underhåll af en båtsman; jfr -PENNINGAR 1. ÅngermDomb. 27/4 1644,
fol. .
–
BÅTSMANS-SKRIFNING. (
†)
kam. utskrifning af båtsmän. LReg. 199 (
1635).
VittAH 17: 93 (
1839,
1846)
–
BÅTSMANS-SOCKEN.
( -mäns- 1638) (
förr)
socken där utskrifning af båtsmän ägde rum; socken med båtsmansindelning l. -rotering. RP 7: 176 (
1638).
ARNELL Stadsl. 141 (
1730).
–
BÅTSMANS-STOL.
[BÅTSMANS-STOL.ssg 1]
1) (
förr)
till 2: för båtsmän (vid örlogsflottan) afsedd kyrkbänk. MURENIUS AV 397 (
1658).
[BÅTSMANS-STOL.ssg 2]
2) [jfr holl. bootsmensstoeltje, eng. boatswain's chair]
sjöt. till 3: vid arbeten i fartygets rigg (skrapning o. målning af master osv.) använd inrättning bestående af ett kort sittbräde med två hål i hvarje ända, i hvilka tågändar med tillhörande hisslina fastgöras. RAMSTEN NautHlex. 61 (
1886).
–
BÅTSMANS-STÅND. (
†)
för båtsman fastställda inkomster ("stat"). ÅngermDomb. 9/11 1644,
fol. .
–
BÅTSMANS-TJÄNST. (
förr)
GR 29: 645 (
1559).
–
BÅTSMANS-TORP. (
förr)
kam. torp indelt till boställe åt båtsman. MURENIUS AV 477 (
1661).
At Regements-skrifvarne emot Förordningarne påläggia Ryttare- Soldate- och Båtsmans-torp Tijonde. ResolAllmogBesvär 1729, s. B
2 b.
SDS 1906,
nr 12, s. 3.
–
BÅTSMANS-UPPFORDRING ~⁰²⁰. (förr)
sjömil. inkallelse l. uppbåd af båtsmän. RAAB Reg. 1746,
s. 27.
–
BÅTSMANS-UTREDNING ~⁰²⁰. (förr)
sjömil. sammanfattande benämning på allt hvad som behöfves till en båtsmans utrustning. Förordn. 32/5
1690, s. A
4 b.
–
BÅTSMANS-UTSKRIFNING ~⁰²⁰. (förr)
kam. HSH 31: 469 (
1662).
–
BÅTSMANS-VAKANS. (
förr)
kam. icke besatt båtsmansnummer. RAAB Reg. 1746,
s. 28.
–
BÅTSMANS-VAKANS-AFGIFT ~⁰² l. ~²⁰ (förr)
kam. stadgad årlig afgift som erlades af båtsmanshållare under den tid öfverstigande sex månader som hans nummer stod obesatt. AdP 1809, IV. 1:
1195. –
BÅTSMANS-VAKANS-MEDEL pl. (
förr)
kam. båtsmansvakansafgift; äfv.: kronoinkomster som utgöras af båtsmansvakansafgifter.
MÖLLER (
1807).
SFS 12/12
1827, särsk. bl.
s. 242.
(†):