vbalsbst. till
.
).
).
).
).
. – jfr
m. fl. – särsk.
).
).
.
).
).
).
(8846).
[specialanv. af 2]
).
).
).
). jfr
m. fl. – särsk.
).
).
).
.
).
.
).
).
).
). – särsk.
. En allmän förskräckelse .. störtar oxenstiernas politiska byggnad.
).
). – jfr
m. fl.
[specialanv. af 2 o. 4]
).
).
).
).
.
).
). jfr
m. fl.
).
). jfr
m. fl.
Ssgr(i allmänhet till
2):
–
BYGGNADS-AFDELNING ~⁰²⁰. De inom Tekniska Elementarskolorna befintliga byggnadsafdelningarna. TT 1887,
s. 130.
–
BYGGNADS-ARBETARE ~⁰²⁰⁰. UB 1: 318 (
1873).
–
BYGGNADS-ARBETE ~⁰²⁰, äfv. ~²⁰⁰ arbete af det slag som utföres vid byggande af hus o. d.; byggnadsverksamhet; byggnadsföretag. Ett mångårigt byggnadsarbete, som pågick vid akademien. BRUNIUS Metr. 350 (
1854).
Praktisk erfarenhet och vana att sköta och leda byggnadsarbeten. PT 1906,
nr 53 A,
s. 4.
–
BYGGNADS-ART. (
numera mindre br.)
jfr -STIL. RYDELIUS Förn. 31 (
1718,
1737).
SFS 1891,
nr 77, s. 2 (i fråga om fartyg).
– (
3)
BYGGNADS-DEL.
byggn. Af de nödige Byggnads dehlar in uti ett Huus (måste man känna) .. Parade Trappor (m.fl.). CARLBERG SthmArcitCont. C
3 a (
1740).
På byggnadsplatsen upplagda materialier eller färdiga byggnaddelar. SFS 1893,
nr 96, s. 23.
–
BYGGNADS-ENTREPRENÖR.
Frey 1850,
s. 337.
–
BYGGNADS-FACK.
(med anstrykning af fackspr.) till byggnadsverksamheten knutet yrke; i sg. best. vanl.: sammanfattning(en) af de yrkesgrenar som äro knutna till byggande af hus o. d.; jfr -INDUSTRI, -YRKE. Den långa strejken inom byggnadsfacket. SFS 1877,
Bih. nr 44, s. 3.
–
BYGGNADS-FOND.
fond afsedd för uppförande (o. underhåll) l. utvidgning(ar) af en l. flera byggnader; jfr -KASSA. Nu går vår samlade byggnads-fond til 3,000 Rdr. PORTHAN BrefCalonius 558 (
1799).
Byggnad och underhåll af läroverkshus skola .. ske på bekostnad af läroverkens byggnadsfonder och stiftens byggnadskassor. SFS 1905,
nr 6, s. 62.
–
BYGGNADS-FORM, pl.
-er. jfr -STIL. Ett litet enstaka hus, som i byggnadsform liknade vanliga bondstugor. ZEIPEL Set. 1: 4 (
1847).
För .. (vissa kapell och kyrkor) började man tidigt använda en annan byggnadsform. HAHR ArkitH 148 (
1902).
–
BYGGNADS-FÖRENING.
förening för bostadsproduktion. –
BYGGNADS-FÖRETAG ~¹⁰² l. ~²⁰⁰, BRUNIUS Metr. 114 (1836). Entreprenör för byggnadsföretag skall ansvara för arbetets goda beskaffenhet under högst tre år efter dess afsynande. SFS 1893,
nr 96, s. 26.
–
BYGGNADS-FÖRSLAG.
(af kostnadsberäkning åtföljdt) förslag till utförande af ett byggnadsföretag (efter en viss plan); äfv.: (uppgörande af) kostnadsberäkning l. kostnadsförslag för ett byggnadsföretag. CARLBERG SthmArchitCont. E
2 b (
1740).
DALIN (
1850) . I allt hafva från
1854 till
1893 ej mindre än fjorton byggnadsförslag för den stora
(Simplon.)tunneln blifvit gjorda.
TT 1899, Allm.
s. 237.
–
BYGGNADS-GRUND,
r. l. m. [BYGGNADS-GRUND.ssg 1]
1) markunderlag att uppföra en byggnad på; grund hvarpå en byggnad är uppförd. Är byggnadsgrunden lös till sin natur .. så måste man genom konst gifva densamma tillbörlig fasthet. STÅL Byggn. 1: 309 (
1834).
[BYGGNADS-GRUND.ssg 2]
2) tomt att bygga på. Här kommo fromma kvinnor af Sankta Klaras orden och bådo om byggnadsgrund. LAGERLÖF Holg. 2: 236 (
1907).
–
BYGGNADS-HANDTLANGARE ~⁰²⁰⁰. LD 1911,
nr 157, s.
2. – (
2,
3)
BYGGNADS-HISTORIA.
Svårligen lärer någon numera neka, att en byggnadshistoria är behöfiig för hvarje land. BRUNIUS Resa 1838 III (
1839).
Söderberg .. har .. med historiskt säker blick uppfattat grunddragen af murarnas byggnads-historia. BERGMAN GotlVisby 40 (
1858).
–
BYGGNADS-HJÄLP.
[BYGGNADS-HJÄLP.ssg 1]
1) (
numera mindre br.)
ekonomiskt understöd för uppförande (o. underhåll) af en byggnad. Det var i . . (den helige Laurentius) namn, som byggnadshjelp begärdes (till Lands domkyrka). (FORSSELL o.) GRAFSTRÖM 121 (
1833).
[BYGGNADS-HJÄLP.ssg 2]
2) (
förr)
kamer. byggningshjälp (se d. o. 2. DALIN 1850.
–
BYGGNADS-INDUSTRI.
i husbyggande bestående industriell verksamhet; i sg. best. ofta: byggnadsfacket.
Det var strejk, lockout inom byggnadsindustrien. FORSSELL Stud. 2: 32 (
1884,
1888)
–
BYGGNADS-INGENJÖR. särsk.
om person som genomgått teknisk elementarskolas byggnadsafdelning. TT 1887,
s. 100.
–
BYGGNADS-KASSA.
jfr -FOND. Hvarje Stift skall hafva .. Sin serskilda Byggnads-Cassa. FörslSkolordn. 1817,
s. 36.
– (
3)
BYGGNADS-KOMPLEX.
komplex af byggnader; äfv. om enskild byggnad af väldiga mått o. innehållande en mängd af rum. UB 1: 348 (
1873).
Å asylen äro alla byggnaderna inom byggnndskomplexen fullbordade. SFS 1891,
Bih. nr 6, s. 46. För icke länge sedan borttogos ställningarne från ett större byggnadskomplex i Stockholms centralaste del.
TT 1894,
B. s. 69.
–
BYGGNADS-KONST.
[BYGGNADS-KONST.ssg 1]
1) (
föga br.)
om en persons färdighet att bygga. DALIN 1850.
[BYGGNADS-KONST.ssg 2]
2) (läran om) konst(en) l. (den) teknisk(a) verksamhet(en) att bygga; byggnadsverksamhet (ss. en af de grenar konstnärlig l. teknisk verksamhet omfattar); arkitektur. De gamla Ægyptiers, Grækers och Saraceners byggnads konst. HASSELQUIST Resa 110 (
1757).
Den byggnadskonst vi finna i Alhambra, är som en lek med de arkitektoniska formerna. HAHR ArkitH 169 (
1902). jfr
CIVIL-,
HUS-,
KRIGS-,
SKEPPS-,
STEN-,
TRÄ-,
VATTEN-,
VÄG-BYGGNADSKONST m. fl.
[BYGGNADS-KONST.ssg 3]
3) (
föga br.)
byggnadsstil, byggnadssätt. (Huset) var trångt och lågt, men af en ganska förunderlig byggnadskonst.
PoetK 1813, Suppl.
s. 125.
DALIN 1850.
–
BYGGNADS-KONSTNÄR.
(i högre stil) om framstående arkitekt; jfr BYGG-KONSTNÄR. CRUSENSTOLPE Tessin 2: 178 (
1847).
Den största byggnadskonstnär vårt land ägt var son till Nikodemus Tessin d. ä. LAURIN KonstSv. 38 (
1915).
– (
3)
BYGGNADS-KONSTRUKTION.
konstruktion af byggnader l. byggnadsdelar; vanl. konkret, om på visst sätt konstruerad byggnad(sdel). Utfinnande af hvarjehanda bygnadskonstruktioner, i synnerhet hvalfkonstruktionen. UB 3: 20 (
1873).
Elementär och grafisk bestämning af byggnadskonstruktioners stabilitet och hållfasthet. SFS 1891,
nr 47, s. 7.
–
BYGGNADS-KONTOR.
kontor för planläggning o. öfvervakande af byggnadsarbeten o. d.; särsk. om kommunal teknisk myndighet som i städer o. större samhällen handhafver frågor angående husbyggnad, anläggning o. underhåll af gator, planteringar, afloppsledningar o. d. (Ett) särskildt bygnadskontor med för bolagets räkning engagerade ingeniörer, ritare, byggmästare m. m. TT 1874,
s. 56.
Bygnaden har icke utförts genom entreprenör utan genom stadens bygnadskontors omedelbara försorg. Därs. 1878,
s. 6.
–
BYGGNADS-KONTRAKT.
UB 1: 319 (
1873).
–
BYGGNADS-KOSTNAD.
De låga ugnarne kunna igenom sin ringa byggnadskostnad .. möjeligen uttränga da höga. VetAH 1811,
s. 59.
–
BYGGNADS-KRASCH,
r. krasch i byggnadsverksamheten (ngnstädes). Efter byggnadskraschen (i Helsingfors) 1892-94 inträdde en stagnation i byggnadsverksamheten. AB 1897,
nr 298, s. 3.
–
BYGGNADS-KREDITIV.
mot säkerhet af inteckning i fastigheten åt byggherre meddeladt lån, svarande mot en viss del af den färdigbebyggda fastighetens värde o. utbetaladt i mån af byggnadsarbetets fortskridande; jfr -LÅN. AB 1890,
nr 5,
s. 1.
–
BYGGNADS-LEDARE.
person som tekniskt leder utförandet af ett byggnadsföretag. –
BYGGNADS-LINJE.
byggn. [BYGGNADS-LINJE.ssg 1]
1) till 2, om hvar särskild af de marklinjer utefter hvilka en byggnad skall l. får uppföras; särsk,: linje utmärkande det afstånd från tomtgräns l. gata o. d. som är afsedd l. föreskrifven att iakttagas vid uppförande af hus på en tomt. BRUNIUS Metr. 470 (
1854).
Det var föreskrifvet, att inga trappor, portaler el. d. finge sträcka sig utom tomtens hyggnadslinie. TT 1894,
B. s. 98.
[BYGGNADS-LINJE.ssg 2]
2) till 3, om konturlinje af en byggnad l. en byggnadsdel. De .. med sina rena byggnadslinier ståtliga tornen. VLS 28 (
1884).
–
BYGGNADS-LÅN.
lån för uppförande af en byggnad; jfr -KREDITIV. HAHNSSON (
1884).
– (
3)
BYGGNADS-LÅNGA.
rad af sammanhängande (låga) hus; långsträckt (låg) byggnad. KINDBLAD (
1870).
Utan att dröja gick presten till nöthuset, som låg ytterst i den byggnadslänga, hvaraf gården bestod. STRINDBERG SvÖ 1: 188 (
1882).
Omkring en .. gård läggas byggnadslängor. HAHR ArkitH 388 (
1902).
–
BYGGNADS-LÄRA byggn. lära(n) om byggnadsmaterialier samt det praktiska tillvägagångssättet vid byggande. SFS 1892,
nr 80, s. 2.
–
BYGGNADS-MATERIAL.
[BYGGNADS-MATERIAL.ssg 1]
1) byggnadsämne; vanl. i pl. Oldendorp 1: 228 (
1786).
(Gotland och Skåne) ega ypperliga byggnadsmaterialier, Gottland i sin kalksten, Skåne dessutom i sandsten och vanlig gråsten. Frey 1850,
s. 493.
Den litoëda tuffen, en fast stenhård massa och ett utmärkt byggnadsmaterial. (CAVALLIN o.) LYSANDER 317 (
1876).
[BYGGNADS-MATERIAL.ssg 2]
2) koll.: (sammanfattningen af de) materalier som användas vid l. behöfvas för ett byggnadsföretag. DALIN (
1850).
Det nödiga byggnadsmaterialet måste på båtar forslas till fästningen. SCHYBERGSON FinlH I: 130 (
1887).
Verdandi 1892,
s. 278 –
BYGGNADS-MATERIEL l.
-MATERIELL. (
mindre br.)
[BYGGNADS-MATERIEL.ssg 1]
1) == -MATERIAL 1. AB 1915,
nr 326, s. 1.
[BYGGNADS-MATERIEL.ssg 2]
2) == -MATERIAL 2. Dessa stenar .. äro nu bortförda och begagnade till byggnadsmateriel. NILSSON Ur. 1: 92 (
1866).
–
BYGGNADS-NÄMND.
nämnd som utöfvar det närmaste inseendet öfver (tillämpningen af de föreskrifter som gälla för) on stads (en köpings o. d.) bebyggande; i lag föreskrifven sedan 1874. SFS 1874,
nr 25, s. 4.
Nu har han, ehuru själf ledamot af byggnadsnämnden, uppfört en byggnad utan byggnadsnämndens tillstånd. NerAlleh. 1890,
nr 232, s. 3.
–
BYGGNADS-ORDNING.
[BYGGNADS-ORDNING.ssg 1]
1) (
numera mindre br.)
byggnadssätt (ss. on norm som bör följas); anordning af en bebyggelse. Åläggande af en viss byggnadsordning till säkerhet emot brandskada .. (är) i Statens Policemagts våld. BOËTHIUS Naturr. 206 (
1799).
Hufvudsyftet (med Roms brand) synes alltid hafva varit att vinna utrymme för en annan bygnadsordning. Samtiden 1873,
s. 635.
[BYGGNADS-ORDNING.ssg 2]
2) (
mindre br.)
konsthist. arkitektonisk ordning. Byggnadsordningarne äro fem: den Toscanska, Doriska, Joniska (osv.). DALIN 1850.
[BYGGNADS-ORDNING.ssg 3]
3) för ett samhälle upprättad samling af föreskrifter afseende att reglera dess byggnadsväsen; jfr -STADGA. AdP 1809–10,
V. 1:
(1120. Stockholms bygnadsordning. AHLSTRÖM Eldsl. 131 11879).
–
BYGGNADS-PLAN,
r. l. m. [BYGGNADS-PLAN.ssg 1]
1) plan att bygga. Neros byggnadsplaner. RYDBERG RomD 77 (
1877).
[BYGGNADS-PLAN.ssg 2]
2) plan för utförande af (ett) byggnadsföretag. Thesse bygnader . . böra upföras efter en viss bygnadsplan. Kungör-Eskilstuna 1787, s. A 3 b. [BYGGNADS-PLAN.ssg 3]
3) plan för (en stads) bebyggelse. Man måste verkligen beklaga, att Lund .. icke haft någon bestämd byggnadsplan. BRUNIUS Metr. 570 (
1854).
–
BYGGNADS-PLATS.
byggnadstomt; plats där ett bygge pågår. Bröderne fingo 1487 en byggnadsplats i stadens vestra del. BRUNIUS SkK 339 (
1850).
Den sten, som kördes fram till bygnadsplatsen om dagen. WIGSTRÖM Folkd. 1: 155 (
1880).
– (
3)
BYGGNADS-RAS,
n. I en festsal, som han med sin hustru besökte, vardt denna senare krossad under ett byggnadsras. (CAVALLIN o.) LYSANDER 358 (1877).
–
BYGGNADS-REDSKAP ~²⁰ l. ~⁰² byggn. Alla de redskap, som begagnas vid eller till ett byggnadsarbetes utförande, kallas Byggnadsredskap. ROTHSTEIN Byggn. 325 (1857).
– (
3)
BYGGNADS-RITARE.
Duglig byggnadsritare erhåller plats genast. AB 1890,
nr 33, s. 1.
– (
3)
BYGGNADS-RITNING.
abstr. o. konkret. En utförlig byggnads-ritning. VetAH 1815,
s. 48.
Elevernes öfningar i .. redskaps-, byggnads- och kartritning. SFS 1892,
nr 80, s. 11.
–
BYGGNADS-RÅD.
officiell benämning på cheferna för de tekniska byråerna i kungl. byggnadsstyrelsen (se d. o. 2. PT 1917,
nr 230, s. 2.
–
BYGGNADS-SKYLDIGHET ~¹⁰² l. ~²⁰⁰. [BYGGNADS-SKYLDIGHET.ssg 1]
1) skyldighet att bygga (o. underhålla) l. deltaga i byggande (o. underhåll) af ngt. I England har byggnadsoch underhålls-skyldigheten för de allmänna vägarne från gammalt varit fästad vid jorden. Frey 1848,
s. 359.
[BYGGNADS-SKYLDIGHET.ssg 2]
2) jur. skyldighet att hålla en egendom med nödiga åbyggnader samt att underhålla dessa. AdP 1809–10, 2:
1380. Der Församlingen vid bostället har byggnadsskyldighet
(osv.). SFS 1830,
s. 506. (I ett arrendekontrakt) bör
(särskildt) stadgas om bygnadsskyldighet.
JUHLIN-DANNFELT 20 (
1886).
–
BYGGNADS-SMAK.
Ett ledsamt vittnesbörd om en sednare tids byggnadssmak. BRUNIUS Metr. 520 (
1854).
– (
2,
3)
BYGGNADS-SMIDE.
JOHANSSON Noraskog 2: 401 (efter handl. fr. 1827).
Byggnadssmide: gångjern, reglar, lås och handtag. FFS 1872,
nr 5, s. 44.
– (
2,
3)
BYGGNADS-SNICKARE.
motsatt: möbelsnickare. SmålP 1890,
nr 57, s. 4.
– (
2,
3)
BYGGNADS-SNICKERI.
[BYGGNADS-SNICKERI.ssg 1]
1) abstr. Byggnadssnickeri .. sysselsätter sig dels med orörliga eller fasta föremål, såsom trappor, träväggar, golf .. m. m. .. , dels med flyttbara, nemligen fönster och dörrar. ENEBERG Karmarsch 1: 228 (
1858).
[BYGGNADS-SNICKERI.ssg 2]
2) konkret. a) fabrik l. verkstad för snickeriarbeten till byggnaders inredning. TT 1877,
s. 5.
[BYGGNADS-SNICKERI.ssg 2.b]
b) (hvard.) i pl.: snickeriarbeten afsedda för inredning af byggnader. Bästa Byggnadssnickerier finnas vid Lottefors Snickerifabrik.
Sundsvallsp. 1886,
nr 42, s. 3.
– (
2,
3)
BYGGNADS-SPEKULATION.
Den vilda byggnadsspekulation som utmärkte ingången af 1880-talet. LUNDIN NSthm 22 (
1887).
–
BYGGNADS-STADGA,
r. l. f. stadga angående byggnadsverksamhet l. bebyggelse; jfr -ORDNING 3. TByggn. 1859,
s. 2. Kongl. Maj:ts nådiga Byggnadsstadga för rikets städer.
SFS 1874,
nr 25, s. 1.
Stadens bygnadsstadga. Malmberget 1894,
nr 39, s. 2.
– (
2,
3)
BYGGNADS-STATIK.
byggn. SFS 1901,
nr 56, s. 3.
Byggnadsstatiken, hvilken innefattar läran om de villkor, som äro gällande för jämvikten hos byggnader och byggnadsdelar. 2NF 26: 1057 (
1917).
–
BYGGNADS-STEN.
till byggande afsedd (användbar) sten; vanl. ss. ämnesnamn. JernkA 1824,
s. 375.
På byggnadssten råder stor tillgång. RÖNNHOLM EkonGeogr. 152 (
1907).
–
BYGGNADS-STIL.
på byggnadsverksamhetens område förekommande konstriktning; stil i hvilken en byggnad o. d. är uppförd l. utförd; jfr -ART, -FORM, -KONST 2, -SÄTT. Lunds domkyrka, har så väl i anseende till dess ovanliga byggnadsstil som historiska minnen en större märkvärdighet än någon annan helgedom på vår halfö. BRUNIUS Metr. 15 (
1836).
Den Italienska byggnadsstilen. VittAH 21;
182 nadsstilen.
HAHR ArkitH 202 (
1902).
– (
3)
BYGGNADS-STOMME.
byggn. om byggnad på hvilken arbetet framskridit så långt att ytterväggarna (o. taket) hafva blifvit resta. (På grund af arbetets svårigheter) afslutas .. uppförandet af en bygnadsstomme med en fest, det s. k. taklagsölet. UB 1: 326 (
1873).
Å fastigheten finnes uppförd en byggnadsstomme af plank under tak af papp. PT 1911,
nr 230 A,
s. 3-
–
BYGGNADS-STYRELSE.
[BYGGNADS-STYRELSE.ssg 1]
1) samling af valda förtroendemän som har öfverinseendet öfver ett byggnadsföretag. En byggnadsstyrelse har .. varit tillsatt, som skulle leda det hela (dvs. kyrkobygget). TEGNÉR 4: 186 (
1837).
[BYGGNADS-STYRELSE.ssg 2]
2) i sg. best., benämning på ett gm omorganisation af öfverintendentsämbetet bildadt, från ingången af
1918 i verksamhet varande ämbetsverk som utgör den centrala statsmyndigheten på husbyggnads- o. stadsplaneväsendets område.
Kungliga byggnadsstyrelsen. PT 1917,
nr 230, s. 2.
–
BYGGNADS-STÄLLNING.
vid byggande af hus, broar o. d. använd ställning, tjänande att underlätta l. möjliggöra arbetet (på högre liggande byggnadsdelar). PALMBLAD Nov. 1: 65 (
1840).
–
BYGGNADS-SUMMA.
sammanlagd (a) kostnad(en) för ett byggnadsföretag. TT 1871,
s. 71.
–
BYGGNADS-SÄTT.
sätt att bygga; sätt varpå ngt är byggdt. jfr -ORDNING 1, -STIL. LIND 1749;
under bau-art).
Efter sin bestämmelse, storlek, byggnadssätt och taklage äro båtarne af flera slag. EKBOHRN NautOrdb. 37 (
1840). Den fattigare eller från staden mera aflägset boende bonden bibehåller det gamla bygnadssättet.
UB I: 353 (
1873).
Beträffande byggnadssättet må nämnas, att alla statsbanor och ² av de enskilda äro normalspåriga (¹.435 m.). RÖNNHOLM Ekon Geogr. 12 (
1907).
–
BYGGNADS-TEGEL.
jfr -STEN. TT 1872,
s. 275.
–
BYGGNADS-TEKNIK.
En af den nu varande bygnadsteknikens mest förvånande bragder. UB 1: 373 (
1873).
–
BYGGNADS-TEKNIKER.
GHT 1897,
nr 284 s. 2.
–
BYGGNADS-TEKNISK.
Att se saken .. från byggnadsteknisk synpunkt. TT 1887,
s. 132.
–
BYGGNADS-TID.
tid under hvilken en byggnad uppför(d)es; tid som åtgår l. åtgått för utförandet af ett byggnadsföretag; stundom: period i byggnadsverksamhetens l. ett byggnadsföretags historia. Byggnadstiden för ett hus är numera jämförelsevis kort. Kyrkans byggnadstid torde kunna sättas till åren 1675–1677 Iduna 5: 116 (1814). Skånes kyrkor, som under ifrågavarande byggnadstid (dvs. barocktiden) fått till största delen nya inredningar. VittAH 21: 185 (
1853).
–
BYGGNADS-TIMMER.
LBÄ 23-
24: 128 (
1799).
Byggnadstimmer hugges af såväl furu som gran. EKMAN SkogsHb. 208 (
1908).
– (
2,
3)
BYGGNADS-TOMT.
UB 1: 376 (
1873).
(Han sålde) egendomen till byggnadstomter. SANTESSON Nat. 215 (
1880).
–
BYGGNADS-VERK.
[BYGGNADS-VERK.ssg 1]
1) (
tillf.)
abstr.: utförande af ett byggnadsföretag. Tessin .. började byggnadsverket med fria händer. VLS 5 (
1884).
[BYGGNADS-VERK.ssg 2]
2) konkret: produkt af byggnadsverksamhet; byggnad; särsk. om större byggnad. BAGGE Wendt 95 (
1835).
Få och sällsporda äro de moderna byggnadsverk som på något sätt afsticka från de enformiga och karakterslösa husmassorna i våra städer. Frey 1850,
s. 492.
Något byggnadsverk af Visby-murens art finnes . . numera ej i Norden. EKHOFF StClem. 39 (
1912).
[BYGGNADS-VERK.ssg 3]
3) (
i högre stil)
oeg., om universum. JGOXENSTIERNA 4: 266 (
1815). -
-VERKE. (†) ==
-VIRKE.
JOHANSSON Noraskog 1: 4 (i handl. fr. 1785).
–
BYGGNADS-VERKSAMHET ~¹⁰² l. ~²⁰⁰. UB 1: 318 (
1873).
Den stora bygnadsverksamhet som under senare åren pågått och ännu fortgår. NerAlleh. 1886,
nr 122, s.
2. Hvad romarne åstadkommit i kanalbyggnad är mycket ringa i jämförelse med deras byggnadsverksamhet i öfrigt.
2UB 9: 406 (
1906).
–
BYGGNADS-VIRKE.
HERMELIN PVetA 1773,
s. 60.
Furu användes .. i stor mängd till byggnadsvirke. ArbB 125 (
1887).
–
BYGGNADS-VURM.
jfr BYGG-VURM. Din hustrus grannlåt och din byggnadsvurm / Ha kostat staten oerhörda summor. HAGBERG Shaksp. 4: 274 (
1848).
– (
2,
3)
BYGGNADS-VÄG.
i uttr. i byggnadsväg, i fråga om byggnadsverksamhet l. byggnader, ur synpunkten af byggnadssätt; förr äfv. i byggnadsvägen, på byggnadsverksamhetens område. En upfinning i byggnads-vågen. LBÄ 19–
20: 114 (
1799).
Få och torftiga äro också i byggnadsväg våra medeltidsmonumenter, särdeles i jemförelse med andra länders. Frey 1850,
s. 492.
Staden (Sölvesborg) – har ej .. i byggnadsväg något märkvärdigt att bjuda på. HÖJER Sv. 2: 463 (
1877).
– (
2,
3)
BYGGNADS-VÄSEN l.
-VÄSENDE.
JernkA 1821,
s. 161.
För hvarje stad skall finnas byggnadsordning, innehållande de föreskrifter, som .. anses erforderliga för ordnande af stadens byggnadsväsen. SFS 1874,
nr 25, s. 3.
–
BYGGNADS-YRKE.
yrke(t) att bygga; till byggnadsverksamheten knutet yrke; i sg. best. äfv.: byggnadsfacket. Bernhardinerorden .. hade .. mästare i alla byggnadsyrken. BRUNIUS SkK 41 (
1850).
Byggnadsyrkesskolan är afsedd för meddelande af undervisning åt personer, tillhörande byggnadsyrket. SFS 1891,
nr 47 s. 7.
–
BYGGNADS-YRKESSKOLA ~¹⁰²⁰. teknisk skola afsedd för personer tillhörande byggnadsyrket. SFS 1878,
nr 55, s. 1.
–
BYGGNADS-ÄMNE.
ämne användt vid l. lämpligt för byggande af hus o. d.; i pl. ofta om de olika vid byggande använda föremålen af ett dylikt ämne; jfr -MATERIAL 1, -MATERIEL 1. Det vilda Canelträdet .. nyttjas til byggnads ämne. Oldendorp 1: 186 (
1786).
(Han) yrkade att ..
(få betalning för) kostnader för byggnadsämnen.
1NJA 1874,
s. 18.
Boningshuset är uppfördt af samma byggnadsämnen, som det näst föregående. PT 1903,
nr 48 B,
s. 2.
– (
2,
3)
BYGGNADS-ÄRENDE.
ärende som angår byggnadsväsen (utförande af byggnadsföretag). De hvilka äro hugade att till Staden leverera .. Furu-Bjelkar bebagade afgifva skriftliga .. anbud .. hvilka – inlemnas till Kamereraren för Byggnads-Ärenderne. DA 1824,
nr 150, s. 8.