BYTE by³te², n. ((†) m.? OPETRI (1527) i SthmTb. 1: 148, GR 18: 723 (1547)); best. -et; pl. -en ((†) -er GR 28: 64 (1558), 2RARP 3: 423 (1723)). ( -tt- 1544–1703)

[fsv. byte; jfr isl, byti, d. bytte, t. beute; till BYTA l. af mnt. bute]

[BYTE 1]

1) († utom i ssgr) till BYTA 1: delning, skifta; i sht om arfskifte. (Han) hade icke giordt rätt byte med honom epter hans fader och moder. OPETRI (1524) i SthmTb. 1: 27. Christi klädnat .. gick til bytes emellan krijgsknechterna. LPETRI ChrPina i 6 b (1572). LIVIN Kyrk. 6 (1781). – särsk.

[BYTE 1.a]

a) i uttr. utan l. utom lott och byte, se LOTT.

[BYTE 1.b]

b) bildl. Alla wore på ett bythe, ingen slapp vthan lythe, .. (dvs.) Ingen föddes vthan Feel. GRUBB 20 (1665).

[BYTE 2]

2) eg.: hvad som blir föremål för delning l. utskiftning (efter strid l. jakt); rof; särsk.

[BYTE 2.a]

a) om hvad som röfvas gm våld l. fråntages en besegrad fiende. Efter slaget togs ett rikt byte. En part (af bönderna) foor in i stadhen effter byte. OPETRI Kr. 323 (c. 1540). Ett oerhördt byte föll med Mainz' eröfring i Gustaf Adolfs .. händer. WALDE Krigsb. 1: 139 (1916). jfr KRIGS-BYTE.

[BYTE 2.b]

b) om hvad som fångas l. dödas vid jakt l. dyl., fångst. LINNÉ Vg. 188 (1747). Med båten tyngd af hafvets rika byten. STAGNELIUS (SVS) 4: 284 (1823). Också nedgräfver Jägaren sitt byte i snön. NILSSON Fauna 1: 144 (1847). jfr JAKT-BYTE.

[BYTE 2.c]

c) bildl., om hvad som är prisgifvet åt ngn l. gifvet i ngns våld; eröfring. Hon blef ett lätt byte för storstadens frestelser. Dödzens Byte. EHRENADLER Tel. 865 (1723). Bättre det är, för faran att fly, än att blifva dess byte. JOHANSSON HomIl. 14: 81 (1848). Republiken (hade) mognat till byte för ett nytt våldsvälde. PALLIN NTidH 248 (1878).

[BYTE 3]

3) till BYTA 3: handlingen att byta, bytande. Byte af växter, frimärken. Byte af pjäser (i schack). Vinna, förlora på bytet. Det var godt byte! GR 2: 108 (1525). (Gud) haffuer lätit sin son göra jtt sådant byte medh oss, at han haffuer taghit wora synder .. och giffwit oss igen sina retferdigheet. OPETRI 2Post. 11 b (1530). Laga byte, godz för godz. VgFmT II. 6– 7: 118 (1587). Byte giörs offta för giäckerij (dvs. på narri). GRUBB 42 (1665)

[jfr d. bytte er gjort paa bedrag]

. Medh gammal Häst kommer man til bytes. .. Som man wille säya: Bättre något än intet. DENS. 523. De särskilda tegarne .. gå i byte mellan byamännen. SVENSÉN Jord. 233 (1885). Det ursprungliga direkta bytet av förnödenheter övergick tidigt till indirekt byte, handel. FLODSTRÖM SvFolk 216 (1918). jfr GÅRDS-, HEMMANS-, HÄFDE-, HÄST-, JORD-, SYSKON-, TJÄNSTE-, VARU-BYTE m. fl. – särsk.

[BYTE 3.a]

a) (förr) kam. Med byte förstås den gärning, hvarmedelst en Frällseman uppdrager till Kronan något sitt frällse-hemman, emot det han återfår ett jämngodt Krono-hemman, då det förra blifver Krono, och det senare ikläder sig i stället frällse-natur. BOTIN Hem. 1: 211 (1755).

[BYTE 3.b]

b) (†) i uttr. gå i byte, inlåta sig på byte, byta. GR 28: 265 (1558).

[BYTE 4]

4) (mindre br.) vederlag, gengäld, ersättning, utbyte. I stället för säd och mjöl, taga vin i byte. LANDELL Bligh 27 (1795). England förser de kapitalfattiga länderna med industriartiklar och mottager af dessa i byte råämnen och lifsmedel. FAHLBECK JordbrAfk. 10 (1893). (†) Finge vij Pryssen till byte emot Pommern. RP 4: 42 (1634). – särsk. (numera bl. i starkt bygdemålsfärgadt spr.) i uttr. gifva l. få till bytes, gifva l. få emellan. VRP 1627, s. 260. Därs. 1633, s. 494.

[BYTE 5]

5) till BYTA 5: utbyte; i sht i ssgr. – jfr MENINGS-, ORD-BYTE m. fl.

[BYTE 6]

6) till BYTA 6: ombyte, utbyte, växling. NICANDER GSann. 131 (1767). Byn Hassaua, där nästa byte (af hästar) äger rum. HEDIN Bagdad 540 (1917). – jfr KONUNGS-, NAMN-, TÅG-BYTE m. fl.

[BYTE 7]

7) (†) till BYTA 8: förändring, förvandling. Tijden giör bythe. GRUBB 797 (1665).– konkretare. Mit nöje var, at se så mångahanda byten / Af seder. KOLMODIN QrSp. 1: 483 (1732).

Ssgr(i allm. till 3.

(trol. ofta till BYTA v.,; knappast br.):

– BYT-GODS,

– BYT-HANDEL,

– BYT-PENNING,

– BYT-RÅG,

– BYT-SKAFFARE , se C.

– (6) BYT-UNGE.

[jfr BYTING]

(†) == BYTING 1, 2; jfr BYTES-BARN. SvMerc. 2: 813 (1757). ENVALLSSON Kopparsl. 9 (1781).

(†):

– BYTE-BARN,

– BYTE-SKILLING,

– BYTE-VIS, se C.

– BYTES-AFFÄR.

– BYTES-AFTAL ~⁰² l. ~²⁰ (i sht i fackspr.) BOËTHIUS Naturr. 71 (1799).

– BYTES-ANNONS.

[BYTES-ANNONS.ssg 7.a]

a) (förr) (med särskild beteckning försedd) annons som på grund af öfverenskommelse infördes i andra tidningar o. d. än den till hvilken den insändts. AB 1869, nr 127, s. 4. b) annons från en tidning som införes i en annan tidning mot att denna får införa en likartad annons i den förra.

– BYTES-ARTIKEL. jfr -VARA. DA 1808, nr 62, s. 2.

– (6) BYTES-BARN. ( byte- 1640) (numera bl. bygdemålsfärgadt) understucket barn; bortbyting. Linc. Cccc 4 b (1640). Hembygden 1913, s. 71.

– BYTES-BREF.

[fsv. bytisbref]

i sht jur. dokument som innehåller bestämmelserna för ett byte o. stadfäster detta; särsk. kam. om af K. M:t utfärdad handling rörande kronohemmans öfverlåtande; jfr BYTE 3 a. GR 3: 17 (1526). LIGNELL Dal 2: 87 (1852).

– BYTES-BRIST. (förr) kam. förhållandet att värdet af ett bortbytt hemman icke uppgick till värdet af det hemman som erhållits i byte; i sht om förhållandet att kronan fått större ränta, än den lämnat; motsatt: vederlagsbrist. ARNELL Stadsl. 374 (1730). RABENIUS Kam. § 148 (1825).

– BYTES-FYLLNAD. (numera knappast br.) hvad som erfordras för att fylla det som brister i vederlaget vid ett byte. ABRAHAMSSON 126 1726; efter handl. fr 1691). LAGERBRING 1Hist. 2: 222 (1773).

– BYTES-FÖRBINDELSE. Bytesförbindelserna mellan producenter och konsumenter. JLEFFLER i LfF 1884, s. 174. särsk. i fråga om biblioteks förvärf af litteratur gm byte. LUÅrsb. 1867–68, s. 8.

– BYTES-FÖRDRAG. fördrag mellan tvenne stater rörande byte af landområden. DALIN (1850). Bytesfördraget år 1773. SVEDELIUS Statsk. 1: 223 (1868).

– BYTES-FÖRENING. En botanisk bytesförening. EHTEGNÉR i Ydun 1870, s. 74.

– BYTES-FÖRMEDLARE. nat.-ekon. i sht om penningen; jfr -MEDEL. Samtiden 1871, s. 146.

– (1) BYTES-FÖRRÄTTNING. (†) arfskifte. VRP 13/5 1721. – (1; jfr BYTA 2) -GAFFEL. sjömil. jfr -KNIF, TLev. 1903, nr 17, s. 1.

– BYTES-GODS. ( byt- HH XI. 1: 131 (1530)) (förr) kam.

[BYTES-GODS.ssg 1]

1) till 1: (krono)gods som var utarrenderadt i hälftenbruk. HFinlKamF 1: 14 (1530).

[BYTES-GODS.ssg 2]

2) till 3 a; jfr -HEMMAN. ABRAHAMSSON 123 1726; efter handl. fr 1698).

– BYTES-HANDEL. ( byt- 1756–1757) SvMerc. 1: 517 (1756). Flintan har kommit .. (till Cötaälfsdalen) från Skåne på det sätt, att den ena bygdens invånare sålt den till den andra bygdens mot andra varor: detta kallas byteshandel. GRIMBERG SvH 2 (1905).

– BYTES-HANDLING. i sht jur. jfr -BREF. RÄÄF Ydre 1: 23 (1856). 1NJA 1874, s. 301.

– (3 a) BYTES-HEMMAN. (förr) kam. hemman som kronan afstod vid byte; motsatt: vederlagshemman. LMil. 2: 570 (1691).

– BYTES-HUSHÅLLNING ~⁰²⁰. nat.-ekon. EkonS 2: 259 (1897).– (1; jfr BYTA 2) -KNIF. sjömil. knif som användes af bytesskaffare. TLev. 1903, nr 17, s. 1.

– (3 a) BYTES-KONTOR. (förr) adm. afdelning af kammarkollegium som behandlade jordbyten mellan kronan o. enskilda. 2RARP 5: 349 (1727). WIESELGREN GDag. 242 (1879, 1901)

– BYTES-KONTRAKT. i sht jur. jfr -BREF. VRP 1717, s. 208. PT 1906, nr 289 B, s. 1.

– BYTES-KÖP. (†) == BYTE 3. VRP 19/3 1735. SvTyHlex. (1851).

– (1) BYTES-LOTT. (†) arfslott. RÄÄF Ydre 1: 317 (i handl. fr. 1562). KOLMODIN QwSp. 2: 314 (1750).

– (2) BYTES-LYSTEN. (i vitter stil) Byteslystna skaror (af vikingar). WEIBULL LundLundagMinn. 1 (1884). En jaktfalk .. hungrig och byteslysten. BÅÅTH WagnerS 4: 167 (1908).

– (1) BYTES-LÄNGD. (†) handling l. längd rörande arfskifte. ÅngermDomb. 20/7 1637, fol. . ABRAHAMSSON 332 (1726).

– (2) BYTES-LÖS. ( bytis-) (†) utan byte. SVARTG1 107 (1561).

– BYTES-MAN, m. (†)

[BYTES-MAN.ssg 1]

1) till 1: arfskiftesman; arfskiftesförrättare. BtSödKultH 12: 25 (1593). VDAkt. 1724, nr 98.

[BYTES-MAN.ssg 2]

2) till 3. a) person som byter l. bytt. ÅngermDomb. 1645, fol. 29. DALIN 1850; angifvet ss. föga br.). b) person som biträder med värdering o. d. vid ett byte. AXEHIELM (c. 1630). ÅngermDomb. 30/3 1644, fol. .

– BYTES-MEDEL. i sht nat.-ekon. föremål, i sht mynt, sedel o. d., som funnit gängse användning till att förmedla utbytet af varor (l. arbetsprestationer) på varu- (l. arbets)marknaden. Phosph. 1810, s. 318. FLODSTRÖM SvFolk 216 (1918).

– (3 a) BYTES-MÅL. (förr) kam. mål rörande byte af hemman mellan kronan o. enskilda. SCHÖNBEEG Bref 3: 244 (1778).

– BYTES-OBJEKT. jfr -TING. RKJELLÉN i NDA 1914, nr 70, s. 2.

– BYTES-PENNING. ( byt- 1612) numera bl. i pl.

[BYTES-PENNING.ssg 1]

1) (†) till 2; om i penningar utgående vederlag för (försåldt) krigsbyte; jfr PRIS-PENNINGAR. OxBr. 5: 5 (1612). Därs. 10: 99 (1628).

[BYTES-PENNING.ssg 2]

2) (i bygdemålsfärgadt spr.) till 3: mellangift vid byte; jfr -SKILLING. Han skulle ge tre daler i bytespengar. WIGSTRÖM Folkd. 1: 280 (1880).

– BYTES-PLATS. PH 1: 713 (1727). Hernösand anlades .. på den gamla handelsoch bytesplatsen Hornsanda Bro. IllSv. 2: 171 (1886).

– (I) BYTES-RÅG. ( byt- 1536) (förr) kam. råg som erlades i arrende från bytesgods (se d. o. 1. HFinlKamF 1: 31 (1536). –

– (1; jfr BYTA 2) BYTES-SKAFFARE. ( byt- 1834) sjömil. person som har till befattning att portionera ut maten (till backlagen). ReglFl 1834, 1: 163.

– BYTES-SKILLING. ( byte- 1717–1719)

[jfr KÖPESKILLING]

(†) == -PENNING 2. VRP 1717, s. 208. Därs. 5/2 1724.

– (2) BYTES-SNÅL. (i vitter stil, enst.) jfr -LYSTEN. GLSILVERSTOLPE Dikt. 1: 40 (1851).

– BYTES-TING. jfr -OBJEKT. FAHLBECK NatFörm. 60 (1890).

– BYTES-TVIST. särsk. (förr) kam. till 3 a; jfr -MÅL. DA 1771, nr 148, s. 3.

– BYTES-VARA, r. l. f. GT 1788, nr 52, s. 3. Såsom .. – bytesvara betecknas hvarje nyttighet eller rättighet, som kan blifva föremål för bytesaftal. EkonS 1: 6 (1891).

– BYTES-VIS, adv. (byte- 1734) gm byte. SERENIUS I 1 a (1734). Hästhandeln skedde mest bytesvis. SmålAlleh. 1883 nr 122, s. 3

– BYTES-VÄRDE. i sht nat.-ekon. LBÄ 25–26: 89 (1799). Hvarje ting eger .. ett bytesvärde, då dess egare mot detsamma kan förvärfva ett annat värde. NORDSTRÖM Cred. 4 (1853).

– BYTES-ÖFVERSKOTTSRÄNTA ~²⁰⁰¹⁰ l. ~¹⁰⁰²⁰. (förr) kam. Om, vid byte af räntor, kronan fått större ränta, än hon lemnat, .. eger .. (den enskilde) hos kronan frälseräntefordran eller, såsom det också kallas, fordran på bytesöfverskottsränta. NF 2: 1422 (1878).