BÖTER bø⁴ter, ngn gg ³ (bö'ter WESTE; bö`ter (vanligen dock bö´ter) NOREEN VS 2: 245), sbst. pl. ((i lagspr., †) dat. pl. botum 1647–1722; bötom c. 1635) . ( -or 1666–1821. bötter 1691) [fsv.
böter,,motsv. d.
bøder; pl. af
BOT]
. Här icke upptagna betydelser af or- det behandlas under BOT.
[BÖTER 0]
(af domstol l. myndighet ådömdt) straff be- stående i erläggande af en penningsumma l. (i ä. tid ngn gg) ngt annat föremål represente- rande ett visst värde (jfr BÖTE-SPANNMÅL, BÖTES-HÖ); penningstraff, plikt; stundom: vite; vanl. i öfverförd anv., om själfva penningsumman osv. Betala böter för ngt. Sona ngt med böter. Det är (höga) böter på att öfverträda förbudet. Af- tjäna, sitta af böterna. Döma någon till l. på- lägga någon böter. GR
16: 200 (
1544).
De bötter, som der på fölia lära SynodA 1: 174 (1691). Förräderi .. kunde ej .. med böter förlikas; ty kallades de Urbota-mål. DALIN Hist. 1: 206 (
1747).
Böter förekomma . . (i vår nu gällande strafflag) en- dast för mindre betydande förseelser. .. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, förvandlas de till fängelse. 2NF (1905).– särsk. i vissa uttr.: döma l. fälla ngn till böter (förr äfv. fälla ngn på böter), döma ngn till l. påläggn ngn böter.
Fäld på böter. SERENIUS (
1741).
DALIN (
1851)
(De) fäldes .. till höga böter. ODHNER G3
1: 107 (
1885).– (†) slå ngn på, äfv. i l. till böter, pålägga ngn bö- ter, bötfälla. (H)an) war kommen .. uthi en brå- skilnad på kyrko wägen, och derföre .. till
9 rd:s böter slagen. VDAkt.
1671,
nr 125.
Slå en på böter. SERENIUS U 1 a (
1734)
Reser han bort . . kan Domaren . . slå honom i böter. NEHRMAN PrCiv. 310 (
1751).
DALIN (
1851).– belägga ngt (en för- seelse l. dyl.) med böter, utsätta l. ådöma bö- tesstraff för ngt. Försummelse härutinnan kan beläggas med 100 marks böter.
FORSSELL Stud. 2: 74 (
1884,
1888).– (
numera knappast br.)
be- lägga ngn med böter, pålägga ngn böter, döma ngn till böter. CELSIUS G1
1: 293 (
1746).– (†) lägga böter på ngt belägga ngt med böter.
SAHLSTEDT (
1773).
WIDEGREN (
1788).– vid (så l. så stora) böter, vid (så l. så stort) vite. Ingen fördriste sig, här i Rijket .. uppenbarligen at hafwa någon fremmande Religions öfning .. wid lOO.de Daler Sölfwermyntz böter. Kyrkol.
1: 3 (
1686). – (†) ej orka botum l. bötum, icke förmå erlägga de ådömda böterna. Orkar han eij böthom, stånde han för kyrckiedören.
RUDBECKIUS Kyrkiost. 42 (c
1635).
RÄÄF Ydre 3: 292 (
i handl. fr. 1722).
Ssgr
Ssgr af typen böte- o. bötes- äro i ä. tid bildade till
BÖTE, men hafva i nyare tid anslutits till böter, o. efter mönstret af dessa hafva i senare tid nya ssgr till böter bildats med bötes- ss. förled.
A
–
BÖT-FÄLLA v. fälla l. döma (ngn) till (att betala böter. (De) blefvo .. af Kon:gs Bef:h:de bötfällde till 25 rdr hvardera. SvT 1852, nr 14, s. 3.
–
BÖT-FÖRA. (
†)
straffa (med böter). Hwar . . deres saak lagligen är förhördh och böttförde, måge de (nyutskrifna soldaterna) icke . . vthen discretion för- skiutas. SUFinlH 5: 253 (1617).
–
BÖT-LÄGGA. (
†)
pålägga (ngn) böter, bötfälla. JUSLENIUS (
1745).
Joh. Tan- nin .. bötlades med 5 D(ale)r S(ilfve)rm(yn)t för det han var något beskjänkter vid en Lijkproces- sion. UrFinlH 438 (1753). B
(jfr anm. ofvan; †):
–
BÖTE-SPANNMÅL.
Ähr och någon Ofrelsses man son vnderslår tijenden, den skall för hwarie Span sädh han .. försnillar, böta förste gången Tree Spen .. Så skall och samma böthe Spanmål vtaf He- redz fogden strax vthfordras. RARP 3: 100 (
1638).
C
(jfr anm. ofvan):
–
BÖTES-AFSITTARE 0t'⁰⁰. person som "sitter af" böter, bötesfånge. De fleste bötesafsittar inom länsfängelset . .(hafva) för fylleri blifvit ådömda böter. SDS 1898, nr 19l, s. 2
–
BÖTES-ANDEL °'. andel i böter. Bevaknings- männen erhöllo en viss bötesandel för allt det skadliga bränvin de kunde öfverkomma. AB 1831, nr 35, s. 3
–
BÖTES-ANSVAR "° 1. 02, jur. Det i Kongl. Förordningen om Skogarne . . stad- gade bötes-ansvar å den, som .. förderfvar Ek. SFS 1831, s. 33. Det bötesansvar, som kommer att drabba den, hvilken osv.). UpsP 1860, nr 89, s. 1. Att beträda denna plats är vid bötesansvar för- bjudet. AUERBACH (
1908).
–
BÖTES-FÅNGE.
person som gm att sitta i fängelse aftjänar ("sitter af") bö- ter. BERGMAN GotlGeogr. 39 (
1870).
–
BÖTES-FÖRTECKNING.
mil. förteckning öfver böter som veder- börande militärmyndighet anser böra påföras värnpliktiga som vid inskrifning, vapenöfning l. mönstring uteblifvit utan (anmäldt o. styrkt) giltigt förfall. SFS 1885, nr 31, s. 18.
Därs. 1892, nr 121. s. 101.
–
BÖTES-FÖRVANDLING.
i sht jur. förvandling af böter till frihetsstraff. JGRICHERT (
1842) hos
WARBURG Richert 2: 161.
–
BÖTES-FÖRVANDLINGS-STRAFF.
i sht jur SDS 1898, nr 191, s. 2.
–
BÖTES-HÖ. (
†)
jfr BÖTESPANNMÅL MURENIUS AV 368 (
1658 )
–
BÖTES-LÄNGD.
jur. förteckning öfver ådömda böter; jfr SAKÖRES-LÄNGD. RB 2: 8 (Lag
1734).
Böteslängd .. skall upp- rättas af alla domstolar och andra myndigheter, som ega att ålägga böter, och tillställas den myn- dighet, som det åligger att indrifva böterna. 2NF (1905). –
BÖTES-MEDEL, pl.
i form af böter influtna medel. Resol. 26/11 1772, s. 10. –
BÖTES-POLIS.
polis- konstapel som har att indrifva böter. Dagen 1897, nr 82, s. 2.
–
BÖTES-PÅLÄGGNING. (
†)
dömande af bö- ter.Linc. Zz 6 b (
1640).
–
BÖTES-SITTARE.
== -AFSITTARE. FångvStyrBer. 1891 s. VI. Bötessittare, som under 564 dagar aftjänade sammanlagdt 3,500 kr. GHT 1896, nr 162, s. 2.
–
BÖTES-STRAFF.
straff om består i böter. SERENIUS Nn 2 b (
1734).
SFS 1864,
nr 11, s. 17
THYRÉN StrafflRef. 1: 67 (
1910).