BÄR bä'r l. bær, sbst.¹,
n.; best. -et; pl.=. [fsv. bär, motsv. d. bær, isl. ber; jfr got. weina-basi, drufbär, fht. beri, n., t. beere, f., feng. berie, f., eng. berry; af ovisst ursprung; jfr
HELLQUIST]
(i moget tillstånd) mjuk o. saftig mindre frukt (l. hvad som för icke fackmässig uppfattning ter sig som en enda frukt); äfv. om liknande ss. frukter upp- fattade växtbildningar. Plocka, äta bär. Bären äro saftiga och söta. Torkade, syltade, kokade, inlagda, vilda, fullt mogna bär. Nattskattan har giftiga bär. Häggens bär äro knappast ätbara. Theras druffuor äro galle, the haffua bitter bäär. 5Mos. 32: 32 (Bib. 1541; Bib. 1917: deras klasar hava bitter smak). Såsom när man rister itt olioträä, och ther tw eller tryy bäär quarr sittia vppe j skatanom. Jes.
17: 6 (Därs.). Pomona höljer gröna tufvan / Med trädens frukt och fältens bär
JGOXENSTIERNA 1: 41 (
1805).
Väl lite bränd af Solens eld hon är, / Har just ej hy af bara mjölk och bär. STAGNELIUS (SVS)
3: 183 (
1822).
Dyrbart gyllenläder / med blommor och med bär. TEGNÉR (WB)
5: 83 (
1825).
HALLSTRÖM GrAntw. 67 (
1899).– jfr
BJÖRN-,
BLAD-,
BLÅ-,
EN-,
FLÄDER-,
FÅGEL-,
HÄGG-,
HÖNS-,
JORD-,
KIK-,
KÖRS-,
KLAR-,
KRUS-,
KRÅK-,
LAGER-,
MULL-,
ODON-,
OXEL-,
RÖNN-,
SKOGS-,
SLÅN-,
STAM-,
STEN-,
TRAN-,
VIN-,
ÅKER-BÄR m. fl. –särsk.
[BÄR.sbst1 .a]
a) i jämförelser o. d., för att uttrycka förvillande likhet. Han liknar sin broder som ett bär: De äro lika (hvaradra) som två bär. Wara så lika, som tu Bär, eller tu Äplen af samma qwist. BLOCK Pest. 66 (
1711).
Fröken Ringa .. för- klarade, att kusin Waterloo var så lik Napolon, som ett bär det andra. TOPELIUS Vint. I. 1:263 (
1859,
1880). Till dräkt och uteende likna sven- ken ooh islänningen hvarandra som två bär. KLINKOWSTRÖM BlVulk.
1: 138 (
1911).
[BÄR.sbst1 .b]
b) i ordspr., t. ex. Effter brwna bäär klijf- wer man högt i Trää. GRUBB 174 (
1665).
[BÄR.sbst1 .c]
c) bot. frukt med fruktväggen alltigenom mjuk o. köttig, affallande oöppnad o. vanl. in- neslutande flera frön. HAARTMAN Linné Indeln. K 2 b (
1753).
Ssgr –
BÄR-AGAT. (
†)
miner. viss varietet af agat. RETZIUS Min. 269 (
1795).
–
BÄR-APEL.
trädg. trä- det l. busken Pyrus baccata Lin. med frukter stora som små körsbär, i Sverge förekommande ss. prydnadsväxt; jfr -ÄPPLE. LINDGREN Trädg. 3: 7 (
1872).
–
BÄR-BRUN.
[uppkommet gm missförstånd af fr. bai brun, hvars första ord, eg. betydande: rödbrun, uppfattats ss. fr. baie, bär]
(
†)
om häst: mörkt rödbrun, kastanjebrun. ÅgerupArk. Bouppt. 1751. Bärbrun (häst) . . har brunt, mera i rödt stö- tande lod. BILLING Hipp. 125 (
1836).
–
BÄR-BRÄNNVIN. (
förr)
SPF 1852,
s. 236.
–
BÄR-BUSKE.
buske som odlas för sina ätliga bärs skull; äfv. (
mera tillf.)
all- männare om buske med bär. PARTEDI (1729) hos LÖNNBERG Artedi 40. Fruktbärande Träd och Bär- buskar. DA
1808 nr 47, s. 3.
–
BÄR-FIS.
folklig be- nämning på olika insektarter af släktet Penta- toma Latr., hvilka ofta anträffas på bär o. ha en synnerligen vidrig lukt. (Gräsmatkar (Bärfijsar) etc.) . . äre flygande matkar. SCHRODERUS Comenius 223 (
1639).
–
BÄR-FLASKA,
flaska afsedd l. använd att däri förvara bär. 17 tomma bärflaskor. BoupptVäxiö 1885.
–
BÄR-FLÄCK.
Att taga ut bärfläckar på siden. WETTERBERGH SamhKärn 2: 61 (
1857).
–
BÄR-FRUKT.
bot. LINNÉ i VetAH
1740.
s. 417.
–
BÄR-KAKA. (
förr)
kok. benäm- ning på olika slag af efterrätter med i smet (af ägg o. grädde) inbakade bär. WARG 504 (
1755).
–
BÄR-KLASE.
Linc. T 4 b (1640). –
BÄR-KORG.
korg afsedd o. använd att däri insamla l. transportera bär. DE GEER Minn.
1: 278 (
1892).
–
BÄR-KOTTE.
bot. bärliknande kotte; om fruk- ten hos enbusken. FRIES SystBot. 219 (
1891).
–
BÄR-KRÄM.
af bär l. bärsaft tillagad kräm; jfr-GRÖT,
–
BÄR-MOS.
WARG 563 (
1755).
–
BÄR-MARK.
ouppodlad mark i dess egen- skap att bära mer l. mindre rikligt med vilda bär. SCHRÖDER MinnSkog. 60 (
1888).
–
BÄR-MISPEL.
trädg. om arter af växtsläktet Amelanchier Mönch., i sht den i Sverge ss. prydnadsväxt odlade, ngn gg förvildade busken Amelanchier canadensis Lin. SVENSSON Kulturv. 325 (
1893).
Uppl. 1: 116 (1902). –
BÄR-MJÖLK. (
mindre br.)
maträtt bestående af mjölk o. bär. LINNÉ Ungd. 2:151 (
1732).
OoB 1896, s. 298. –
BÄR-MOS. (
mindre br.)
jfr -GRÖT; förr äfv. om gelé af bär. Oec. 132 (
1730).
SCHULTZE Ordb. 3150 (
c. 1755).
–
BÄR-MÅLLA.
benämning på (vissa arter af) örtsläktet Blitum Lin. med smultronliknan- de fruktgyttringar. RUDBECK HortBot. 14 (
1685).
AGNATHORST i ArkBot.
II. 1: 63 (
1904).
KROK o. ALMQUIST Fl. 1: 136 (
1905).
–
BÄR-PLOCKARE.
i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m. [BÄR-PLOCKARE.ssg 1]
1) (manlig) person som plockar bär. [BÄR-PLOCKARE.ssg 2]
2) bärplockningsmaskin. PT 1910, nr 24 B, s. 2
–
BÄR-PRESS.
apparat afsedd o. använd att därmed sönderkrossa bär (vid bered- ning af saft o. d.). BoupptVäxiö 1829.
–
BÄR-RIS.
om smärre vilda bärbuskar; t. ex. lingon l. blåbärs- buskar. WESTE (
1807).
Marken är . . beväxt med bärris skogsmossa och renlaf. PT 1910, nr 143, s. 3. särsk. (†) bot. sammanfattande benämning på växter tillhörande släktena Vaccinium Lin., Myr- tillus Gilib. o. Oxycoccus Tourn.
LILJEBLAD Fl.
139 (
1792). – -RÖD. (mindr br.) Bärröda kinder Landsm.
1: 233 (
1879).
–
BÄR-SAFT.
WARG 532 (
1755).
–
BÄR-SKOG.
[efter EKORR-SKOG, ÅLG-SKOG m. fl. med -skog tänkt ss. vbalsbst. till
SKOGA, jaga]
(
†)
bär- fångst, bärplockning. LIND 1: 313 (
1749)..
MODIN GTåsjö 79 (
1916).
–
BÄR-SKÄPPA.
(starkt bygdemåls- färgadt, i vissa trakter) behållare (enkelt gjord ask l. korg) af näfver använd att däri insamla o. transportera bär. DALIN Vitt. 5: 313 (c. 1753). WoJ (
1891).
–
BÄR-SPENAT. (
†)
växten Blitum capitatum Lin., toppbärmålla. LINNÉ (
1732) hos
FRIES 2Linné 1:10.
–
BÄR-SYLT.
NYBLÆUS Pharm. 111 (
1846).
–
BÄR-SYRA.
HJELM IVetA 1784,
s. 20.
–
BÄR-SÖNDAG.
(i Kinnekulle- bygden) I hela vestersluttningen af (af Kinnekulle) mot Venern växer körsbärsträdet vildt, .. Detta har skapat de s. k. bärsöndngarne; tre sådana förekomma under bärtiden, då stora folkmassor vandra till "Kullen" för att äta bär och –supa. SUNDBLAD GBrk 1 1881).
–
BÄR-TID.
Här begynner nu bärtiden, nämligen i trädgårdarna, ty smultro- nen äro mest förbi. GEIJER (
1831) i MoB 7: 196. Andjakten öppnas igen och bärtiden börjas med körsbär.
STRINDBERG Fagerv. 87 (
1902).
–
BÄR-TORKERI.
anläggning för torkande af bär i större skala. TurÅ 19l7, s. 247 –
BÄR-VIN.
af bärsaft medelst jäs- ring beredt vin. LIND 1: 314 (
1749).
Bärviner inne- hålla mycket äplesyra och äro derföre ej så helso- samma som drufvin. LEUFVENMARK Vin. 2: 66 (
1870).
–
BÄR-VÄXT.
J. FISCHERSTRÖM i Alm(Ld)
1796,
s. 40.
–
BÄR-ÅR.
Ett godt, dåligt, bedröfligt bärår. Under goda bärår. LUNDELL (
1893).
–
BÄR-ÄPPLE.
trädg. == -APEL. LINDGREN Trädg. 5: 81 (
1874).
Avledn. –
BÄRIG adj.¹, l.
BÄROT,
adj. ( -ig 1749. -ot 1639 (: -otta) (†)
som är rik på bär. Then bärotta i torckrännan . . pressade Drwfwan. SCHRODERUS Comenius 440 (
1639).
LIND 1: 314 (
1749).