CHOKLAD ʃωkla⁴d, äfv. ʃo- l. ʃå-, hvard. ofta -la⁴ (schokla'd WESTE), l. CHOKOLAD ʃωk¹ωla⁴d l. ʃwlk-, äfv. ʃokr, äfv. -01- l. -ål-, hvard. stundom -la⁴ l. -ela⁴(d) (ang. uttalet -¹a jfr chocolaet (best. sg.) NORDENFLYCHT Frunt. 36 (1761), chocolat ENVALLSSON Pig. 1 (1781; rinnande med ha); jfr äfv. CEDERSCHIÖLD Skriftspr. 240 (1897)), r. (m. LENNMALM Mandelsvar. 48 (1867)), äfv. n. (WARG 51 (1755), Sundhetsbok 41 (1772), AHB 92: 13 (1876)); best. -en, äfv. -et, hvard. -lan l. -laen, äfv. -lat l. -laet; pl. (om olika slag af choklad) -er. ( chocolate SERENIUS (1754); chocolata BROMAN Helsingb. 258 (1741); chocolat DALIN Arg. 1: 206 (1733, 1754), ENVALLSSON Pig. 1 (1781; 1fr ofvan). – sloccolade RÅLAMB 14: 129 (1690); schockolade STIERNMAN Com. 4: 1O79 (1688), Oecon. 203 (1730); chocoliade STIERNMAN Com. 6: 319 (1716), Conv.-lex. (1821); schocolad ELZBERG Matredn. 177 (1751; i ssgn -KOPP), chocolad (choko-) KEXEL 2: 158 (c. 1780), BELLMAN 6: 105 (1787) osv.; scho(c)kelade Oecon. 129 (1730). – chouklade Egerias Hushålds o. kokbok 314 (1733); schocklade APoth.-taxa 1739, s. 15; cioclad LIND (1749); slåklad ELZBERG Matredn. 86 (1751; 1 ssgn -KOPP); schoklad SAHLSTEDT (1773), BERGQVIST Hush. 126 (1834); choclad (chok-) BELLMAN 6: 111 (1787) osv.)

[jfr t. schokolade, eng. chocolate, fr. chocolat, it. cioccolata, span. chocolate, af aztekiska chocolatl, hamn på ett af kakaobönor och frön af ullträdet (bombax ceiba lin.) i lika mängder tillredt födoämne. ATT detta ord kom att användas om drycken choklad, har möjl. berott därpå, att det af spanjorerna sammanblandats med det aztekiska ordet cacaua-atl, namn på en af kakao (azt. cacau atl tillredd dryck utan etymologiskt sammanhang m ed ordet chocolatl. Se MURRAY]

[CHOKLAD 1]

1) af kakaobönor med l. utan tillsats af socker (o. kryddor) tillredt näringsmedel som i handeln numera vanl. förekommer i form af kakor; äfv. om det pulveriserade preparatet; jfr KAKAO. STIERNMAN Com. 4: 1079 (1688). Äfwen så giors detta (dvs. ett slags sockerbröd) af caneel, anis, Sioccolade, &c. RÅLAMB 14: 129 (1690). röres flitigt deruti, til des chocoladet är väl smält. WARG 562 (1755). Osockradt chokolad. ÅHB 92: 13 (1876). Den finaste chokolad fås från Mexico. ELFVING Kulturv. 173 (1895). Här (dvs.. i konditoriet) finnes bl. a. . . chokolader och . . konfekt till julgranen. SD(L) 1896, nr 596, s. 5. SONDÉN Varukunsk. 29 (1898). 2 Uppf. b. 4: 636 (1899). jfr BRÖST-, DESSERT-, ISLANDSMOSS-, KARAGEN-, KINA-, KRYDD-, KÖTT-, MOSS-, NÄRSALT-, PULVER-, SALEP-, SOPP-, SUNDHETS-, VANILJ-CHOKLAD m. fl.

[CHOKLAD 2]

2) dryck som tillagas af det under 1 nämnda ämnet (l. af kakao) med mjölk l. vatten. Den som brukar the, caffé och chocolade hemma i sit hus, betalar (i kontribution) twå Daler silfwermynt utan åtskillnad. STlERNMAN Com. 6: 319 (1716). Tjock och söt som chocolade. DALIN Vitt. 4: 16 (c. 1730). de timarna, på hvilka hon lade sig, upstod, drack sitt THE eller chocolade.. (voro) långa för mig. Därs. 19. at koka schokelade. Oecon. 129 (1730; öfverskrift). både coffi och chocolata äro här (dvs. i Sverge) öfver allt gängse och drickas. BROMAN Helsingb. 258 (1741). om jag skall ha / en kopp chocolat, / jag fyra timar då skall bida. ENVALLSSON Pig. 1 (1781). GOSSELMAN S. Amer. 254 (1842). Väl tillredd chokolad är ett både angenämt och helsosamt födoämne, lika lättsmält som födande. HAGDAHL Kok. 112 (1879). Chokoladen dracks förr (hos aztekerna i San Salvador uteslutande i de bägarformade fruktskalen af kalebassträdet. C. V. HARTMAN i Ymer 21: 297 (1901).

[CHOKLAD 3]

3) beteckning för en om chokladens (i bet. 1 l. 2) färg erinrande brun färgnyans; jfr CHOKLAD-FÄRG. Chalar af plysch, rutiga, i grått och hvitt, chocolad och hvitt, O. s. v. Sthms modejourn. 1854, s. 45.

Ssgr(oftast till 1):

– CHOKLAD-ARBETARE⁰³~ l. CHOKOLAD-ARBETARE ⁰²~⁰²⁰⁰. arbetare vid chokladfabrik. RUNEMARCK Sthms vägv. 75 (1789).

– CHOKLAD-ARBETE ~⁰²⁰, äfv. -²⁰⁰. sockerbag. konkret: konfekt o. d. af choklad. GRAFSTRÖM Kond. 295 (1892).

– CHOKLAD-BAKELSE ~⁰⁰. bakelse med tillsats af choklad. BJÖRKLUND Kokb. 237 (1849, 1860).

– CHOKLAD-BEREDNING ~⁰²⁰. särsk. till 1. BERGQVIST 4Hush. 126 (1834). SCHARTAU Kond. 280 (1847).

– CHOKLAD-BISKVI ~⁰². Därs. 209.

– CHOKLAD-BLANCMANGE ~⁰⁰². NYLANDER 255 (1822, 1859). LANGLET Kokb. 487 (1902).

– CHOKLAD-BLECK ~². sockerbag. bleckplåt på hvilken chokladkonfekt upplägges för att kallna l. torka. GRAFSTRÖM kond. 79 (1892).

– CHOKLAD-BRUN :.2. särsk. till 1. jfr -FÄRGAD. FLORMAN Anat. 437 (1830). De (dvs. de,i brednäbbade strandvipans ägg) lågo på en tufva och voro chokoladbruna, fläckiga eller enfärgade. NILSSON Fauna 11. 2: 247 (1858).

– CHOKLAD-BRUNT ~, n. särsk. till 1. RINMAN 2: 341 (1789). AHB 39: 126 (1870). Nord. boktr. 1900, bil. 4.

– CHOKLAD-BRÖD ~².

[CHOKLAD-BRÖD.ssg 1]

1) till 1: småbröd med chokladglasyr l. som bakas med tillsats af (rifven) choklad. SCHARTAU Kond. 19 (1847). Oraklet 273 (1898).

[CHOKLAD-BRÖD.ssg 2]

2) till 2: visst slags bröd att äta till choklad. AHB 92: 83 (1876).

– CHOKLAD-BÖNA ~²O. kakaoböna. Publ. handl. 11: 275 (1777). BERLIN Farm. 1: 151 (1849). LINDGREN Läkem. 14 (1891, 1902).

– CHOKLAD-CIGARR ~⁰². stycke choklad i form af en cigarr. GHT 1897, nr 58, s. 3.

– CHOKLAD-FABRIK ~⁰². Götheb. stads matr. 1818, s. 41. Com.-coll. ber-. Fabr-. 1863, s. 14. FORSSTRAND Cacao o. choklad 18 (1901).

– CHOKLAD-FABRIKANT ~⁰⁰². LINDEBERG Kond. 256 (1841). EKENBERG (o. LANDIN) 178 (1889).

– CHOKLAD-FABRIKAT ~⁰⁰². FORSSTRAND Cacao o. choklad 11 (1901).

– CHOKLAD-FABRIKATION ~⁰⁰⁰² l. -⁰¹⁰². EKENBERG (o. LANDIN) 176 (1889). ForsSTRAND Cacao o. choklad 15 (1901).

– CHOKLAD-FABRIKÖR ~⁰⁰². == -FABRIKANT. Vägv. gm Sthm 1807, s. 8. DA 1824, nr 10, s. 8. Sthms adr.-kal. 1903 (i yrkesreg.).

– CHOKLAD-FEBER. (†) Den så kallade chocolad-febern i Västindien), uti hvilken Patienterne upkasta en hateria, som liknar chocolad. OldendorP Evang. br. missionsarb. 1: 219 (1786).

– CHOKLAD-FETT ~². kakaofett. LINDGREN Läkem. -14 (1902).

– CHOKLAD-FIGUR ~⁰². af choklad formad figur. AHB 92: 10 (1876). GRAFSTRÖM kond. 80 (1892).

– CHOKLAD-FORM ~, pl. -ar. form (af metall) som användes vid förfärdigande af chokladkakor, chokladfigurer o. d. GRAFSTRÖM Kond. 80 (1892). AHLBERG Farm. tekn. 209 (1899).

– CHOKLAD-FÄRG ~². särsk. till 1; jfr 3 samt -BRUNT. Chokolad-färg på silke. WESTRING Sv. lafv. l8 (1805). GRAFSTRÖM Kond. 262 (1892).

– CHOKLAD-FÄRGAD ~⁰, p. adj. jfr -BRUN. (Koltrasten kan vara) grå eller chokoladfärgad. nllsson Fauna 11. 1: 18 (1858). (En) chokladfärgad infödingsdam (från ngn af Stilla haf- vets öar). CAVALLIN Stevenson o. Osbourne Resan utför 8 (1898).

– CHOKLAD-GELÉ ~⁰². köttgelé (beredt på kalf) med tillsats af choklad. WARG 599 (1755).

– CHOKLAD-GLASS ~². SCHARTAU Fr. kocken 14 (1826). HELLMAN Kokb. 422 (1895).

– CHOKLAD-GLASYR ~⁰² sockerbag. SCHARTAU Fr. kocken 255 (1825). Hemmets kokb. 283 (1903).

– CHOKLAD-GRYTA ~⁰. gryta som användes vid beredning af choklad. GRAFSTRÖM Kond. 312 (1892).

– (2) CHOKLAD-GRÅ ~².

– (2) CHOKLAD-GRÅTT ~, n. gråbrun, i clloklad stötande färg. AHB 38: 25 (1869).

– CHOKLAD-HUS ~². särsk. till 2; (förr) om lokal afsedd för servering af choklad. I England öppnades det första chokladhuset 1667. FORSSTRAND Cacao o. choklad 4 (1901).

– CHOKLAD-INDUSTRI ~⁰⁰². SFS 1893, nr 101, s. 2. FORSSTRAND Cacao o. choklad 17 (1901):

– CHOKLAD-KAFFE ~²O. af de rostade skalen på kakaobönorna tillverkadt kaffesurrogat, kakaokaffe; jfr -TE. NISBETH Handelslex. (1867).

– CHOKLAD-KAKA ~²⁰.

[CHOKLAD-KAKA.ssg 1]

1) stycke choklad i kakform. FISCHERSTRÖM 4: 367 (1792). 2 Uppf. b. 4: 636 (1899).

[CHOKLAD-KAKA.ssg 2]

2) bakverk vid hvars tillagning (rifven) choklad användes. AHB 92: 62 (1876).

– (2) CHOKLAD-KANNA ~²⁰. (choklads- HEINRICH (1814)) kanna för servering af choklad. OSBECK Resa 32 (1757). KLINT Fr.-sv. ordb. (1893, under chocolatière).

– CHOKLAD-KARAMELL ~OO². AHB 92: 13 (1876). GRAFSTRÖM Fond. 52 (1892).

– (2) CHOKLAD-KOKARE ~⁰⁰.

[CHOKLAD-KOKARE.ssg 1]

1). person som kokar choklad. en restaurateur, eller en traktör, eller en chokolad-, the- och kaffekokare. ALTÉN Feldk~mmel 4 (1815).

[CHOKLAD-KOKARE.ssg 2]

2) sockerbag. för kokning af choklad särsk. afsedt l. användt (högt) kärl. HAGDAHL Kok. 113 (1879). GRAFSTRÖM kond. 158 (1892).

– CHOKLAD-KONFEKT ~⁰². NYLANDER 275 (1822, 1859). GRAFSTRÖM Kond. 80 (1892).

– CHOKLAD-KONFEKTYR ~⁰⁰². (numera mindre br.) – föreg. SCHARTAU Kond. 172 (1847).

– CHOKLAD-KONSERV ~⁰² sockerbag. ett slags chokladkonfekt. LINDEBERG Kond. 17 (1841). SCHARTAU Kond. 35 (1847)

– (2) CHOKLAD-KOPP ~². särsk. om (stor) porslinskopp att dricka choklad ur. en stor siåklad (chocolad) kopp. ELZBERG 1Matredn. 86 (1751). ALMQVIST Drottn. j. 382 (1834). KINDBLAD (1868).

– CHOKLAD-KRUT ~². ett slags chokladfärgadt krut. Krigs VAH 1884, s. 252.

– (2) CHOKLAD-KRÄKLA ~⁰. (i sht förr) kräkla att röra om kokande choklad med. DALIN (1850). KINDBLAD (1868).

– CHOKLAD-KRÄM ~². jfr KAKAO-KRÄM. WARG 562 (1755). Hemmets kokb. 258 (1903).

– CHOKLAD-KULA ~⁰. chokladstycke i form af kula; äfv. om visst slags konfekt af choklad l. med öfverdrag af choklad. NYLANDER 390 (1886).

– CHOKLAD-LIKÖR ~⁰². (föga br.) kakaolikör. LEUFVENMARK Vin. o. spir. 1: 177 (1869).

– CHOKLAD-MAKRON ~⁰². makron med tillsats af choklad. LINDEBERG Kond. 153 (1841). AHB 92: 90 (1876).

– CHOKLAD-MARSIPAN ~⁰⁰². (-maspan) SCHARTAU Kond. 1s3 (1847).

– CHOKLAD-MASKIN ~⁰². apparat för beredning af choklad. BERGQVIST Hush. 127 (1834). De fullkoniligt rengjorda bönorna stötas i en mortel.. samt rifvas antingen uti en jerngryta .. eller ock på en så kallad chokoladmachin. ALMSTRÖM kem. tekn. 2: 119 (1845). NISBETH Handelslex. (1867).

– CHOKLAD-MASSA ~⁰.

[CHOKLAD-MASSA.ssg 1]

1) om den för tillverkning af choklad bearbetade massan af kakaobönor: kakaodeg. BERGQVIST Hush. 129 (1834). AHLBERG Farm. tekn1. 301 (1899).

[CHOKLAD-MASSA.ssg 2]

2) sockerbag. mer l. mindre fast o. bildbar blandning hvari choklad ingår som den hufvudsakliga beståndsdelen. GRAFSTRÖM Kond. 308 (1892).

– CHOKLAD-MJÖLK ~². (i sht förr) jfr -SOPPA. Schocolad-miölk af brynt miöl. ELZBERG Matredn. 177 (1751). WARG 587 (1755).

– CHOKLAD-MORSELL ~⁰². sockerbag. med choklad beredd morsell. AHB 92: 22 (1876). GRAFSTRÖM Kond. 44 (1892).

– CHOKLAD-OLJA ~⁰. kakaoolja. LINDGREN Läkem. 14 (1891, 1902).

– (2) CHOKLAD-PANNA ~²⁰. (choklads- HEINRICH (1814)) panna för kokning af choklad. MEURMAN (1846). KLINT Fr.sv. ordb. (1893, under chocolatière).

– CHOKLAD-PASTILJ ~⁰². SCHARTAU Kond. 48 (1847). GRAFSTRÖM Kond. 40 (1892).

– CHOKLAD-PRALIN ~⁰². stycke konfekt bestående af en med choklad öfverdragen kärna med smak af Vanilj, mandel o. d. LUNDQUIST Konstn. 25 (1890). GRAFSTRÖM Kond. 80 (1892).

– CHOKLAD-PUDDING ~²O. SCHARTAU Fr. kocken 266 (1826). HELLMAN Kokb. 393 (1895).

– CHOKLAD-PULVER ~⁰. kakaopulver. HESS Knep i handel 68 (1867.

– CHOKLAD-SMÖR ~². kakaosmör. LINDGREN Läkem. 14 (1891, 1902).

– CHOKLAD-SOCKER ~⁰. NYLANDER 275 (1822, 1859). SCHULTHESS (1885).

– CHOKLAD-SOPPA ~⁰. 1Hemmets kokb. 42 (1903).

– CHOKLAD-STEN ~². stenskifva afsedd för kakaodegens bearbetande till en jämn o. fin massa. SCHARTAU Kond. 21 (1847).

– CHOKLAD-SÅS ~². HAGDAHL Kok. 246 (1879). Hemmets kokb. 228 (1903).

– CHOKLAD-TABLETT ~⁰². sockerbag. tablett af choklad. GRAFSTRÖM Kond. i (1892). äfv. om chokladmorsell. SCHARTAU Kond. 40 (1847).

– (2) CHOKLAD-TASS. (†) == -KOPP. DALIN Arg. 1: 147 (1733, 1754).

– (2) CHOKLAD-TAVERN ~⁰². jfr -HUS. Bianchinis chokoladtavern i Storkyrkobrinken. STENHAMMAR Bref 1: 98 (1834).

– (2) CHOKLAD-TE kakaote; jfr -KAFFE. Chokoladté erhålles af kakaobönornas skal. HAGDAHL Kok. 118 (1879). LINDGREN Läkem. 14 (1902).

– CHOKLAD-TILLVERKARE ~⁰²⁰⁰. jfr -FABRIKANT. Sthms adr.-kal. (1846, 1888; 1 yrkesreg.).

– CHOKLAD-TILLVERKNING ~⁰²⁰. 2 Uppf. b. 4: 638 (1899).

– CHOKLAD-TON ~². färgton påminnande om chokladens färg. behandlingen af bakgrunden (på en tafla) i blek chokladton. SIREN Pilo 136 (1902).

– CHOKLAD-TRÄD ~². (föga br.) kakaoträd. THUNBERG Resa 2: 18 (1789). SCHULTHESS (1885).

– CHOKLAD-TÅRTA ~⁰. LINDEBERG Kond. 137 (1841). HELLMAN Kokb. 427 (1895).

(†):

– CHOKLADS-KANNA,

– CHOKLADS-PANNA, se A.