CERNERAsärne⁴ra l. sær-, i Sveal. äfv. -e³ra², v.-ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
[jfr t. cernieren, af fr. cerner, omgifva, omringa, af lat. circinare, göra cirkelrund, cirkla, runda; af circinus, cirkel (se d. o. II 1), af circus, krets, ring (se CIRKUS)]
[CERNERA 0]
(i sht mil.) innesluta (en fästning l. en ort l. en här osv.) för att afstänga (densamma) från all förbindelse med det utanför varande (hafvet l. det kringliggande landet osv.); äfv. i oeg. o. öfverförd anv.; jfr BLOCKERAGenom den inträffade öfversvämningen har staden blifvit alldeles cernerad o. otillgänglig från landsidan.Cernering af smittade orter.SPF1831, s. 185. Fransoserna cernerade oss genast.WINGÅRDMinnen3: 88 (1846). Regeringen skickade genast ett regemente, som cernerade kasernen.AB1890, nr 18, s. 3. Tredje skedet (af flottans eskaderöfningar) kommer att omfatta cernering af sjöpositionen Oskar-Fredriksborg. SDS1894, nr 412, s. 2. cernering, inneslutning till lands, blockad till sjös.LINDBÆCKKrigsbyggn.157 (1899). Från sjösidan och från hinterpommern var stettin .. fullständigt cerneradt. WIMARSONSv:s krig i Tyskl. 1675–16792: 279 (1903).