CYKEL syk⁴el, stundom sy⁴kel, stundom ³², sbst.², r. l. m. best. -n, sällan -klen; pl. -klar. (stundom skrifvet cycle, best. cyclen) (efter d. cycle, sbst., af eng. (cycle, sbst., förkortning af bicycle (tricycle) (se BICYKEL, TRICYKEL). jfr A. OSTBERG i Sv. hjulförb. årscirk. 1894, s. 55) [CYKEL.sbst2 0]
ss. fortskaffningsmedel använd mekanisk inrättning med (vanl. två) hjul som sättas i rörelse medelst trampning af deli åkande själf l. medelst en motor; jfr BICYKEL, MONOCYKEL, TRICYKEL, VELOCIPED samt HJUL, TVÅHJULING o. MASKIN. Hög, låg cykel. Cykel utan kedja l. kedjelös cykel. cykel med fritt hjul. Åka (äfv. rida) cykel. Sätta sig upp på cykeln. Åka l. fara många mil på cykel. Sport 1891,
s. 10.
Underkroppells muskelrörelser, framkallade af cyklens framdrifvande, . . (skapa) ett slags ofrivillig massage. TISELL Cyclisten 7 (
1892).
Att bestiga sin cykel via pedalen. Hjulsport 1899,
s. 231.
Världsmästerskap på cykel. tidn. f idr.. 1900, s. 285. på cycle till S:t Germain. Därs. , s.369 (öfverskrift). elektriska (spår-) vagnar, som jämte otaliga cyklar göra trafiken för gående högst besvärlig. WACHTMEISTER Fr. andra sid. Atl. 203 (
1901).
Två norska bröder åkte cykel.. på en bana, 4 meter i diameter. i 75 graders vinkel. SvD(L) 1903 nr 304, s. 3. – jfr
BARN-,
DAM-,
HERR-,
KAPPLÖPNINGS-,
LANDSVÄGS-,
MOTOR-,
TANDEM-CYKEL m. fl.
1:o af synonymerna
cykel,
BICYKEL (TRICYKEL) o.
VELOCIPED är
VELOCIPED äldst i vårt språk. detta ord hade stor utbredning redan i början af
1870-talet. Till följande årtionde hör lånet af
BICYKEL (TRICYKEL). Yngst är
cykel, som Vunnit en vidsträcktare användning hufvudsakligen under
1890-talets senare hälft o. nu synes utbreda sig mer o. mer på bekostnad af sina synonymer (jfr
A. NOREEN i
Nord. tidskr. 1902, s. 446). I södra SV. torde det redan vara det mest använda ordet, under det att i mellersta o. norra Sv.
VELOCIPED åtm. af en äldre generation ännu föredrages.
VELOClPED har därjämte en mera officiell o. skriftspråksartad prägel, under det
cykel mera tillhör det dagliga talet. det kan dessutom anmärkas, att
VELOClPED i ssgr delvis har en större bruklighet än ss. enkelt ord.
BICYKEL synes numera vara det minst brukliga af de tre orden. Ss. i sin mån upplysande för de ifrågavarande ordens historia kan slutligen anföras, att
Tidn. f. idr. under
1850-talets första 5 à 6 år använder nästan uteslutande ordet
BICYKEL (TRICYKEL), därefter
VELOCIPED o. först under
1890talets senare år cykel. – beträffande andra, endast i vissa kretsar osv. brukliga synonymer, ss.
HJUL, TVÅHJULING (TREHJULING), MASKIN, se d. o. 2:o afledningen
CYKLIST är i vårt språk ej obetydligt äldre än
cykel o. synes också hafva i ännu större utsträckning undanträngt sina medtäflare, de mera oviga afledningarna
VELOCIPEDIST o.
BICYKLIST.
Ssgr Till de flesta af nedan anförda ssgr finnas direkta motsvarigheter med
BICYKEL o.
VELOCIPED som första sammansättningsled, till vissa af dem t. ex.
-RIDT, -RYTTARE, -SPORT, äfv. med
HJUL. –
CYKEL-AFFÄR ³⁰~⁰². SD(L) 1903,
nr 331, s. 7.
–
CYKEL-ARBETARE ~⁰²⁰⁰. Sk. dagbl. 1904,
nr 5072, s. 4.
–
CYKEL-BANA -¹⁰. jfr
-VÄG.
[CYKEL-BANA.ssg .a]
a) för cykelåkare särsk. anlagd bana l. väg. Sport 1891, s. 244. ordningsstadgan angående cykelbanorna.
Sk. dagbl. 1904,
nr 5078 s. 3. särsk. om för öfningar o. täflingar afsedd, vanligen ringformig bana. Öfningarne på cyclebanan.
Sv. hjulförb. årscirk. 1893,
s. 77.
Tidn. f. idr. 1902,
s. 508.
[CYKEL-BANA.ssg .b]
b) om väg, mark osv. med afs. på dess lämplighet för cykelåkning. sanden .. längs stranden
(vid Fanö).. är den angenämaste rid- och cykelbana.
GHT 1895,
nr 215 B, s. l.
–
CYKEL-BROMS ~². PT 1905,
nr 31 B,
s. 2
–
CYKEL-BYXOR ~⁰. jfr -DRÄKT. Hjulsport 1898, s. 113
(i fråga om damdräkt).
–
CYKEL-DEL ~². Cycledelar och tillbehör. Därs. s. 181.
–
CYKEL-DRÄKT ~². dräkt afsedd att användas vid cykelåkning. Sv. hjulförb. årsskr. 1898,
s. 117.
Tidn. f idr. 1902,
s. 508.
–
CYKEL-FABRIK ~⁰². Därs. 1901,
s. 36.
–
CYKEL-FABRIKANT ~⁰². SD(L) 1903,
nr 331, s. 9.
–
CYKEL-FABRIKATION ~⁰ l. ⁰¹⁰². Sport 1891, s. 262. Hjulsport 190o, s. 26
–
CYKEL-FÄRD ~². Sport 1891,
s. 55.
E. HOLMBERG i
Läsn. f. sv. folket 1904, s 232.
–
CYKEL-KEDJA ~⁰. (ändlös) kedja som öfverför drifkraften från tramphjulet till bakhjulet å en cykel.
–
CYKEL-KLOCKA ~⁰. signalklocka afsedd att anbringas i cykel. Hjulsport 1899,
s. 71.
–
CYKEL-KONST(EN) ~². om konsten att åka cykel. TISELL Cyclisten 26 (
1892).
–
CYKEL-KOSTYM ~⁰². == -DRÄKT.
–
CYKEL-LYKTA ~⁰. Hjulsport 1899,
s. 252.
PT 1904,
nr 36 B, s. 1.
–
CYKEL-LÖPNING ~⁰. kapplöpning på cykel. Sport 1891.
s. 51.
–
CYKEL-MÖSSA -¹⁰. jfr -DRÄKT. Därs. s. 136.
PT 1905,
nr 29 B,
s. 1
–
CYKEL-ORDONNANS ~⁰². velocipedordonnans. Hjulsport 1899 s. 443
–
CYKEL-RAM.
~ (af stålrör bestående) stomme till cykel.
–
CYKEL-REPARATÖR ~⁰⁰² l. ~⁰¹⁰². Tidn. f. idr. 1902,
s. 71.
–
CYKEL-RING ~². ring (af gummi) till cykelhjul. PT 1904,
nr 72 B,
s. 2
–
CYKEL-RYTTARE ~⁰⁰. Sport 1891,
s. 62.
R. KJELLÉN i
Turistfören. årsskr. 1901,
s. 267.
–
CYKEL-RYTTARINNA ~⁰²⁰. Sport 1891,
s. 237.
–
CYKEL-SKO ~². jfr -DRÄKT. Därs. 1898,
s. 197.
–
CYKEL-SPORT ~². våra närmaste grannar ock till en god del läromästare i cyclesporten. Sport 1891, s. 267
(om danskarna). Tidn. f. idr. 1901,
s. 499.
–
CYKEL-STALL ~². byggnad l. rum att förvara cyklar i då de icke begagnas.
–
CYKEL-STIG ~². (i södra Sv.)
stig l. ren (å landsväg) lämplig för cykelåkning.
–
CYKEL-STYRE ~⁰. PT 1900,
nr. 15 B, s. 1
–
CYKEL-STÄLL ~². apparat i hvilken en cykel ställes l. fastklämmes för att hållas i upprätt ställning.
–
CYKEL-TUR ~². Därs. s. 62.
–
CYKEL-TÄFLING ~⁰. Den vildaste cykeltäfling verlden ännu har sett (ägde nyligen rum på motor- cyklar). Tidn. f. idr. 1902, s. 11.
–
CYKEL-UTSTÄLLNING ~⁰²⁰. Sport 1891,
s. 262.
TISELL Cyclisten 87 (
1892).
–
CYKEL-VÄG ~². jfr
-BANA.
[CYKEL-VÄG.ssg .a]
a) för cykelåkare särsk. anlagd väg. [CYKEL-VÄG.ssg .b]
b) om väg med afs. på dess lämplighet för cykelåkning. Trakten öster om staden har dåliga cykelvägar.
–
CYKEL-VÄSKA -¹⁰. å cykel fäst mindre väska innehållande verktyg o. material för smärre lagningar m. m.; äfv. om i cykel fastsnörd större väska för förvaring af reseffekter o. d. PT 1900 nr 18, s. l.
–
CYKEL-ÅKARE ~⁰⁰. jfr CYKLIST. Sk. dagbl. 1898,
nr 2962, s. 2.
–
CYKEL-ÅKNING ~⁰. Cykelåkning förbjuden (ofta förekommande anslag vid promenader, vägar osv.).