CYPRESS sypräs⁴ (cypre'ss WESTE), r. l. m. l. f. (m. WALLENIUS Proj. A s b (1682), SAHLSTEDT, WESTE, BESKOW Vitt. 1: 11 (1826, 1862). DARLIN (1S50), LUNDELL; f. LIND (1749)) ((†) n. Syr. 24: 17 (1536), AMNELIUS Qurisfeld 413 (1690)); best. -en; pl. -er. ( ci(j)pres(s) Syr. 24. 17 (1536). B. OLAVI 31 i (1578); cypres DENS. 67 a, RUDBECK Hort. bot. 31 (1685)-; cypress Var. rer. 57 (1538) KIÖPING Resa 50 (1667), LINNÉ Öl. 12 (1745) osv. cypriss MÅNSSON Ört. 57 (1643: cyprisse nötter). cypresse, AMNELIUS Qursfeld 453 (1690; -rinnande med desse). – cupress B. OLAVI e6 b (1578), kupräss DAHLSTIERNA Vitt. 69 (1697)) [fsv. cypres; jfr d. cypres, t. cypresse, eng. cy~pres~s, fr. cyprès, it. cipresso, a~f senlat. cypressus, lat. cupressus, cyparissus, af gr. κυπάϱισσος, cypress sannol. af hebr. gofer; se HEHN Kulturpflanzen u. haustieee
281 (
1894); jfr
CYPER- sbst.³,]
[CYPRESS 1]
1) barrträdssläktet cupressus Tournef., särsk. den frän asien härstammande, i sht i medelhafsländerna, men äfv. i mellersta euröpa o. Skandinaviens södra delar (ss. prydnadsväxt, särsk. på kyrkogärdar) odlade arten C. semper. virens lin., vanlig l. äkta l. italisk cyppress (med hög, smal o. spetsig krona); individ af nämnda släkte l. art; i icke fackmässigt språk stundom benänmning på individer af släktet Thuja Tournef. Itt cijpress på Hermons berg. Syr. 24: 17 (
1536).
lbland the kosteligeste trää, så finnas här (dvs. i Persien) mycket höga cypresser. KIÖPING Resa 50 (
1667).
Uppå Piedestalerne åfwan til wore visse lnbögningar, tienande til understöd utaf fyra stoora Cypresser, som nästan hinte opp under Hwalfwet. Ber. om C. XI:s begrafa. 1697, s. C 1 a. Juniperus vid masuugnen och kyrkan.. stodo alldeles som cypresser .. täte, hopkramade, höge. LINNÉ ungd. 2: 201 (1732). en svart och sorglig cypress. KEXÉL 2: 43 (
1781).
Af vårdade träd ej ett/ den korta ägarn följer; utolm/ sorgens förhatliga tolk, cypressen. ADLERBETH Hor-. Od. 75 (
1817).
Med cypressen förvexlas stundom thujan (eller lifsträdet). FRIES Växtr-. 246 (
1884).
Utanför (villan) tecknade cypresserna sina förnäma.. silhuetter reot himlen. ABELIN Trädg. inomhus 9 (
1904). Jfr
GRAF-,
GÄRD-,
SOL-,
SORG-,
TÄR-,
ÄRT-CYPRESS m. fl. – i bild. ara, evärdelig ära åt eder,/ Visdomens fäder i gränade leder, / hvilka frän lagerolnskuggad kateder / Ned till cypressernas rike ha gått!
STRANDBERG 1: 294 (
1868). – koll. o. ss. ämnesnamn. Wår husz bielkar äro cederträä, Wåra sparrar äro cypress.
Höga V:. 1: 17 (
Bib. 1541). skoghar, hwilke luchte krafftigt aff cypress.
LÆLIUS des. 2: ll
5 (
1588,
1595).
Floras blomster drift (dvs. fält) / förwändes i Cypresa. LUCIDOR -Hel. A a 4 b (1672). Där man först uppkommer från Clöstret där stil några trän, cypress fikon, oliveträd. ENEMAN Resa 2: 22 (
1712). J.
G. OXENSTIERNA 5: 8? (c.
1S17). De som offrades åt Pluto kröntes
m(ed) cypress.
DELEEN Fabell. 1: 304 (
1831).
Parteope (dvs. Neapel), som låg der nere, bäddadt i lundar af lager, cypress, platan och oliv. RYDBERG Sägn. 4 (
1874,
1884.) Cypressen göms bland rosorna kring pannan.
WIRSÉN Dikt. 1: 75 (
1876).
Fenicierna byggde sina skepp företrädesvis af cypress. F. LAURRELL i Trädg.tidn. 1899,
s. 109.
[CYPRESS 2]
2) (
föga br.)
kvist af cypress (i bet. 1). Af cypresser blott du kransen vira bort. STAGNÉLIUS 2. 28 (c 1815). de..sågo sex herdar nalkas, i svarta kläder samt kransar af cypresser.
STIERNSTOLPE DQ 1: 140 (
1818). (
†)
i bild, med tanke på cypresskvistars användande vid begrafningar o. d., i uttr. strö cypresser, om författandet af sorgekväden. Jag ströör uppå din Graaf / cypresser fuchtade i Tårars salta Haaf. RIDDERMARCK Ähreminne ö. E. Sackensciöld (
1698).
Cypresser På Then Dygdädle Jungfruns Jungfru Lisa Tlllæas graf .. strödde Med en sjuklig och matt hand af thess förtrogliaste Vän i tiden I. H. (1758; titel). Mången skald har strött cypresser öfver ett ovärdigare lik. J. WALLENBERG 245 (
1771). jfr: sårg-cypresser uppå. - Föken brita christinas.. jordefärds-dag på Grafven strödde.
LUCIDOR Hel. S 2 b (
1671;
öfverskrift).
[CYPRESS 3]
3) benämning på några andra barrträd som förr hänfördes till släktet cupressus; virke af dessa träd. Virginsk l. nordamerikansk cypress, Taxodium distichum rich. (cupressus disticha Lin.); jfr SUMP-, TAX-CYPRESS. Japansk cypress, Cryptomeria japonica don. (Cupressus japonica Lin.); jfr under CEDER 2. Cypress, eljest kallad Hvit ceder växer i kärr (i Nordamerika) til stora Trän. Lärda tidn. 1751 s. 215. Den förnämsta nyttan, som denna cypress
(dvs. Chamæcyparis sphærioden Spach.) gör,.. är at de aldrabästa takspån af trä göras däraf.
KALM Resa 8: 115 (
1761).
Det mjuka och vakra trädet af Japanske cypressen (cupressus japoinica). THUNBERG Resa 4: 119 (
1793), det är isynnerhet den nordamerikanska cypressen ... med sin fina, men
täta bladbeklädnad, som gifvit upphof
1T denna mosse
(den s. k .''Dismal Swamp'' i Virginien). NYMAN bot. 318 (1864). Den virginska cypressen lyfter sin allvarliga pelare mot höjden. SvD(L) 1904 nr 84, s. 4. jfr
EN-,
IDEGRANS-,
JATTE-,
LIFSTRÄDS-,
NÅL-CYPRESS.
[CYPRESS 4]
4) [jfr motsv. benämningar i främmande spr.]
benämning på vissa ört- l. buskartade växter som gm utseende o. egenskaper påminna om en cypress (i bet. 1). [CYPRESS 4.a]
a) [jfr ä. d. den vilde cypres, benämning på Artemisia maritima, t. cypresse, cypressenkraut, eng. garden cypress, fr. petit cyprés, benämnigar på santolina chamæcyparissus samt lat. chamæcyparissus, gr. χαμαικυπάϱισσος, benämningar dels på en Artemisiaart, dels på santolina chamæcyparissus]
(†) den fordom i medicinen använda örten Santolina chamæyparissus Lin. l. måhända (jfr T. FRIES i Arkiv f bot. III. 14: 51 (
1904)) örten artemisia maritima lin.; jfr
CYPRESS-BLOMMA.
Äre ock thenna stycker...godhe emot then Phlegmatiske materie, Nemligha Anis, Muskåt, steekt Cu min,Mastix Cypres, Laudanum. B. OLAVI 67 a (
1578). jfr
FÖNSTER-,
JORD-CYPRESS.
[CYPRESS 4.b]
b) [jfr t. feldcypresse, eng. ground-pine, lat. chamæpitus, gr. χαμαίπιτυς. ss. namn på samma växt]
(
†)
i förb. vild cypress, örten Ajga Chamæpitys Schreb. (Teucrium Chamæpitus lin.). Cham pitus .. Ju länger ju kärare .. Wild Cypresz. Lex.Linc. (
1640).
[CYPRESS 4.c]
c) [jfr eng. dial. cypress, benämning på tamarix galllicv Lin. (se
WRIGHT Dial. Dict. (
1898)] (
föga br.)
i förb. vild cypress, svensk cypress, den på några ställen i Sv. vildt växande busken Myricaria germanica Desv. (Tamarix germanica Lin.); tamariska klådris. WAHLENBERG Flora 198 (18261 1831).
AGARDH (o. LJUNGBERG) Stat. 111.
1: 151 (
1875).
(Myricaria germanica) kallas .. stundom strindljung eller vild cypress. NYMAN,
Sv fan. 2: 110 (l868).
Ssgr (i allm. till
1):
A
: ()fr
4 [CYPRESS 4.a]
a)
–
CYPRESS-ALLE O³-⁰² WIRSEN Sång. o. bild. 247 (l884). ell mörk cypressallé.
LEVERTIN N. dikt. 7 (
1894).
–
CYPRESS-BEKRONT -⁰². p. adj. den sköna anblicken af det cyprebekrönta Monte Mario. ATTERBOM Minnen 404 (1818).
–
CYPRESS-BESKUGGAD -⁰²⁰, p. adj. cypressbeskuggad graf. NYBERG 2: 31 (1828).
–
CYPRESS-BEVUXEN -⁰²⁰ p. adj. LIDNER 1: 91 (1784)..
–
CYPRESS-BLOMMA -²⁰. (cypresse- Var rer.) särsk. [jfr fsv. ciprisse blomster, santolina chamæcyparissus 1. artemiska maritimas (jfr
SÖDERWALL samt' T. FRIES i
Arkiv. f.bot. III. 14: 17 (
1904))] (
†)
örten Santolina chamæcyparisus Lin. l. artemisia maritima lin.; jfr -ABRODD, -ÖRT samt CYPRESS 4 a. Var. rer. 57 (
1538).
Cypress blomme chamæcyparissus. HELSINGIUS (15S7).
–
CYPRESS-BOM.
[jfr holl. cypresseboomi]
(
†)
cypress, cypressträd. Ehwar som een Mijl ändas, så hafwa the (dvs.japanerna).. een Jordehöögh .. på hwardera sijdan aff Wägen, medh mycket stoora.. Trään, antingen cypressboom eller campher. WILLMAN Jap. 215 (16671; jfrCYPRESS 3.
–
CYPRESS-GUMMI -²⁰. (numera knappast br. B. OLAVI 153 a
(15781.
–
CYPRESS-KLÄDD -². p. adj. Den tyske målarens (dvs. Böcklins) cypressklädda klippö (på taflan "Dödens ö"). H. BERGER i SvD(L) 1904 nr 129, s. 4.
–
CYPRESS-KORALL.
0². korallarten Antipathesa cumpressus Edw. (Gorgonia Abies Lin.). cypresskorall .. eli art af blomkorallernas Ordning. DALIN 1850.
–
(1, 3)
CYPRESS-KOTTE ~²⁰. jfr -NOT.
–
CYPRESS-KRANS ~². ( cyptesse- STAGNELIUS) krans af cypresskvistar. STAGNELIUS 1: 225 (c. 1822). Allmänt användas ock afven hos oss, cypresskransar vid begrafningar och sorgehögtider. FRIES Växt,-. 246 (
1884).
–
CYPRESS-KVIST ~². Cypressqvistar ströddes (hos romarna).. på tröskeln af de hus, der olycklige o. brottslingar bodde. DELEEN Fabell 1:
304 (
1831).
STRANDBERG 1: 3115 (
1862).
–
(3)
CYPRESS-KÄRR -². på vissa ställen i nordamerika förekommande kärr, företrädesvis bevuxna med sumpcypresser; jfr -MOSSE samt TAX-CYPRESSKÄRR. KALM Resa 3: 115 (
1761).
I dalarne (i det nordamerikanska skogsområdets nordvästra del) äro .. lärkträd- och cypresskärr vanliga. KRUHS jordkl. 2: 418 (
1882).
–
CYPRESS-LUND -;. (cypresse- STANGELIUS, HAGBERG Shaksp. 1: 137 1847))
STANGELIUS 2: 222 (
1821). Schiras" vingårdar och cypresslundar.
KRUHS Jordkl. 2: 147
(l882).
–
CYPRESS-LÖF ~². ( cypresse- ELDH) [jfr eng. cypress-leaf]
(
numera knappast br.)
AMNELIUS Quirs feld 451
(16E90). er vakra lager blir- et mörkt Cypresse löf.
ELDNH Myrt. 156 (
1725;
ur en begrafningsdikt DELEEN Fabell. 1: 304 (
1831).
–
(3)
CYPRESS-MOSSE -²⁰. -KÄRR. Samma träd (dvs. Taxodium distichum) bildar äfven de fruktansvärda vidt beryktade Cypress-mossarne i Louisianna vid Röda flodens och Missisippis stränder. NYMHN bot. 318 (
1864).
–
CYPRESS-NÖT -². ( cypresse- MÅNSSON Ört. 49 (1628 1642) Lex.Linc. (1640)) [jfr t. cypressennuss]
(
numera föga br.)
cypresskotte. Tagh .. Stött cypressnötter, så mykit som behoff görs. B. OLAVI 17 b (
1578).
STIERNMAN Com. 4: 1086 1688).
Apoth.-taxa 17391 s. 49. (Till läkemedel nyttjades fordom af cyppresseerna kottorna på honträdet, hvilka man origtigt kallat cypress-nötter, varvandes af en valnöts storlek och bestående af öfvei- hvarandra liggande fjäll. LLNDERHOLM Handlex. f landthush. 1: 406 (
1802).
CAVALLIN Lat. lex. (l873 under i galb ul u s).
–
(1, 3)
CYPRESS-OLJA -²⁰. särsk. i förb. ameri- kansk cypressolja olja framställd af Chamæcyparis~ sphæroidea spach. (Cupressus thuijoïdes Lin.).
EKENBERG (o. LANDIN) 185 (l889).
–
CYPRESS-ROT -². CupressRoten rotnar intet. KALFF Likpr-. ö. Uggla B 2 a (
1643).
–
(1, 3)
CYPRESS-SKOG -². SCHENBERG (
1739).
STAGNELIUS 1: 7 (
1817).
Nästan nedtyngande dystra äro.. de stora såkallade cypress-skogarna i Nordamerikas (Louisianas) kärrmarker hvilka skogar dock bildas (icke af Cupressus sempervirens utan) af ett helt annat träd (Taxodium distichum). NYMAN bot. 245 (
1864).
–
CYPRESS-TELNING -²⁰. EURÉN Orth. 1: 63 (
1793).
–
(1, 3)
CYPRESS-TRÄ -². ( cypresse- FRANCKENIUIS Spec. E 2 a (16381 1659), HOLM i Sv. 30 (1702), ODEL sincl. 6 (1739)) 1) ved 1. virke af cypress; jfr -VIRKE.- orientakiskt cypressträ, trä af äkta cypress. Virginskt l. nordamerikanskt cypressträ, trä af sumpceypressen, Taxodium distichum Rich. STIERNMAN Com. 4: 1114 (1688). DALIN (l850). EKENBERG (o. LANDIN) (1889). Cederträ, cypressträ och algumträ från Libanon. 2 Krön. 2: 8 (öfv. 1896). 2 Uppf. b. 8: 40 (190O). 2) (numera nästan bl. i talspr.) == -TRÄD l. ltt ganska högt cypressträ. Syr.. 50: 11 (Bib. 1541). FRANCHENIUS Spec. E a (1638 1659). En qwvist aff cypresträä. Lex. Linc. (16401 under f u n e r e u s). lundar af cypresse-trä. ODEL Sincl. 6 (1739).
–
CYPRESS-TRÄD -². ( cypresse- WENNERDAHL) [CYPRESS-TRÄD.ssg 1]
1) växten cypress ss. släkte l. individ. WENNERDAHL Lex-.myth. l99 (174S). NEMNICH Naturg. 1: 1310 (
1793).
DALIN (
1850) .
[CYPRESS-TRÄD.ssg 2]
2) (
numera knappast br.)
i -TRÄ 1. Portarne i Dianä tempel.. voro af cyperesträd. RETZlUS Fl. Virgil. 31 (
1809).
Man kan.. förvara pälsverk i en kista af cypressträd. Handb. i ekon. 88 (18451.
–
CYPRESS-TÖREL -²⁰. [jfr gr. κυπαϱισσίας, hvilket enligt DIOSKORIDES (i 1:sta årh. e. Kr.)
4: 165 användes ss. namn på ifrågavarande växt på grund af dess likhet med "en ung pinje''. somliga förf. anse, att den af Dioskorides åsyftade växten är Euphorbia aleppica lin.]
örten euphorbia cyparissias Lin., kyrkogårdstörel, vårtörel. THEDENIUS Flora 401 (
1871).
NYMAN Sv. fanerog.-flora 111 (
1873).
–
(1, 3)
CYPRESS-VIRKE ~²⁰. särsk. i förb. hvitt cypressvirke, virke af sumpcynpressen, Taxodium distichum Rich.; jfr. -TRÄ l. uppf. b. 4: 421 (
1899).
–
CYPRESS-ÖRT. (
†)
== -ABRODD. Var. rer. 57 (
1538).
Lex.Linc. (
1640)1 under chamæcyparissus).
B
(†):