CIRKULÄR sir¹kωlä⁴r l. -ku-, l. -æ⁴r (cirtnculä'rt WESTE), l. (knappast br. utom i ssgr, i sht i vetenskapliga O. tekniska ord af yngre datum) CIRKULAR- si¹kωla³r- l. -ku-, adj.; adv. -T.
[jfr t.
cirkulär, zirkulär, i ssgr
ofta cirkular-, zirkular-, af fr.
circulaire, af senlat.
circularis cirkelformig, af lat.
circulus (se
CIRKEL); jfr äfv. eng.
circular. vissa bet. hos det fr.
ordet (jfr nedan
5 o.
6) torde bero på anslutning till
circuler (se föreg.)]
[CIRKULÄR.adj 1]
1) (
i sht i fackspråk)
som har formen af l. bildar en cirkel (1. del af en cirkel), cirkelformig; kretsformig, ringformig; jfr CIRKEL I 1 o. 3. Den sirkulära b åttnen (af en cylinder). FALMQVIST Tillä12pn. af arithm. 185 (
1750).
En circulair binda kring lifvet. BRANDENBURG Bind. anlägg. 26 (
1790); jfr
CIRKULÄR-BINDA.
Circulära.. muskel-fibrer. A. RETZIUS i VetAH 1829,
s. 114.
THORELL Zool. 1: 183 (
1860)Kroppen rör sig.. i en cirkulär bana. WIJKAHDER
Fys. 1: 75 (
1886,
1896).
[CIRKULÄR.adj 2]
2) (
numera mindre br.) i sht
mek. o.
tekn. i fräga om rörelse: som sker i cirkelformig bana; äfv.: roterande, rotations-. RINMAN 1:
1078 (
1788). då.. en kropp, som är fästad vid et snöre
sät- tes uti en circulär rörelse.
MELANDERHJELM Astr. 1: 1s
7 (
1795).
Cirkulära strömmar. D~ BEN Thompson 565 (
1896).
[CIRKULÄR.adj 3]
3) i uttr. cirkulär. polarisation o. cirkulärt polariserad (stråle). [CIRKULÄR.adj 3.a]
a) fys.,om polarisation gni hvilken ljusstrålens eterpartiklar bringas att röra sig i cirkelformiga banor o. om ljusstråle inoni hvilken eterpartiklarna röra sig på det nämnda sättet. FOCK Fys. 895 (
1854,
1861).
Cirkulärt polariseradt ljus. DAHLANDER Fys. 454 (
1886).
[CIRKULÄR.adj 3.b]
b) fys. o.
miner. om det fenomen att en ljusstråle vid sin gång gm kristaller af vissa ämnen får sitt polarisationsplan vridet ett större 1. mindre stycke (åt höger l. vänster) o. om ljusstråle hvars polarisationsplan vridits på nämnda sätt.
FOCK Fys. 394 (
1854,
1861).
Bland andra mineralier, som visa cirkulär polarisation, är zinnoberHJ. SJÖGREN Min. 49 (
1880).
[CIRKULÄR.adj 4]
4) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.]
mat. i uttr. cirklär)- funktion, funktion som hänför sig till saninianhanget mellan en cirkelbåge o. vissa i en cirkel dragna räta linjer; jfr CYKLOMETRISK (funktion), TRIGONOMETRISK (funktion). F. RUDBERG i
VetAM 1823,
s. 229.
PHRAGMÉN Plan trigon. 44 (
1868).
[CIRKULÄR.adj 5]
5) [jfr motsv. anv. i l. o. fr. samt CIRKULERA 4]
i ssgr hvilka beteckna skrifvelser, nieddelanden o. d., afsedda för ett flertal personer l. myndigheter osv.; se nedan CIRKULÄR-BREF, -DEPESCH. - GENEHALORDEH, -KREDITBREF, -KREDITIV, -NOT, -OHDER, -SKRIFVELSE, -TELEGRAM. – jfr CIRKULÄR sbst., [CIRKULÄR.adj 6]
6) (jfr CIRKULERA 5 o. CIRKEL 1 8 b) [CIRKULÄR.adj 6.a]
a) (†) landt. motsv. CIRKULERA 5 a. (Brauner) har .., i stället för vanligt trädande, yrkat all tjenlig jords cirkulära plöjning. GERSS Afh. oln trädesåkerjord 40 (
1805).
[CIRKULÄR.adj 6.b]
b) [jfr fr. folie circulaire]
med. om vissa slag af sinnessjukdomar: som upphör o. återkommer, aftager o. tilltager i regelbunden växling, l. hvars symptom vaxla i regelbunden ordning; perlodlsk. De inom hospitalen så väl bekanta cirkulära sinnessjukdomarne, i hvilka en patient omvexlande befinner sig i en förtviflad och en öfverdrifvet glädtig sinnesstämning, hvartdera ofta sträckande sig utöfver ett helt år. A. HERRLIN i SDS 19o1,
nr 114, s. 2.
DENS. Snille o. själssjukd. 6 (
1903).
Ssgr De ssgr med adj.
cirkulär som häm föra sig till bet. 5 uppfattas väl numera i allm., som om de vore bildade till
CIRKULÄR sbst., beträffande sådana som äro af ungt datum (t. ex.
-DEPESCH, -KREDITBREF, -KREDITIV, -NOT) kan det ifrågasättas, om icke det senare verkligen ärfallet.
A
:
–
CIRKULAR-POLARISATION,
se B.
B
– (
1)
CIRKULÄR-BEFÄSTNING ¹⁰³~⁰²⁰. bef. befestning som är konstruerad på en cirkel ss. grundlinje; cirkelformig befästning. NF (
1879).
– (
1)
CIRKULÄR-BINDA,
sbst. (
†)
kir. == CIRKEL-BINDA; jfr -KOMPRESS. BRANDENBURG Bind. anlägg. 41 (
1790).
–
CIRKULÄR-BREF ~². (numera mindre ofta om skrifvelse af officiell natur)
== CIRKULÄR sbst.,; jfr -SKRIFVELSE. NORDBERG 1: 242 (
1740).
SJÖGREN föret., s. IV (1775). Kongl. Maj:ts och rikets kamar-collegii cirkulaire-Bref .. angående hvad iakttagas bör vid borgens ställande af personer, som på credit emot1aga stämpladt papper till försäljning. (1824; 1itel). ODHNER G. III 1: 371 (
1885).
SCHYBERGSON Finl. hist. 11 453 (
1887;
om biskop Eskil Petrgi herdabref).
Kej serliga senatens cirkulärbref den 10 oktober 1816. FFS 1894,
nr 5o,
s. 57 PT 1904,
nr 2 A, s. l.
– (
5)
CIRKULÄR-DEPESCH ~⁰². depesch som i samma lydelse afsändes till flera personer l. myndigheter osv,; jfr CIRKULÄR sbst. NF 2: 585 (
1877).
SCHULTHESS (
1885) .
– (
5)
CIRKULÄR-GENERALORDER ~⁰⁰¹-²⁰, äfv.-⁰⁰²⁰⁰. (förr)
mil. generalorder gällande för hela armén o. i likalydande form utfärdad till de olika kårbefälhafvarna; jfr -ORDER samt ARME-DAGORDER a. nådig;cirkulärgeneralorder den 12. Mars 1818, n:r 81. Tj. regl. 1889, bil.
s. 109.
SPAK Upplysn. om uniform. 40 (
1890).
–
CIRKULÄR-HYFVEL ~⁰. tekn. hyfvelmaskin å hvilken kbifvarna äro fästa på en roterande cylinder. 1F 3: 371 (
1879).
– (
1)
CIRKULÄR-KOMPRESS. (
†)
jfr -BINDA. BRANDENBURG Bind. anlägg. 32 (
1790).
–
CIRKULÄR-KREDITBREF ~⁰¹-², äfv. -⁰²⁰. handel. == följ. JUNGBERG (
1873).
SMEDMAN Kont. 6: 32 (
1884).
FLIESBERG Handelsvet. 111 (
1891).
– (
5)
CIRKULÄR-KREDITIV ~⁰O2. handel. (i sht af bank l. bankir utfärdad) anvisning i hvilken resande kan hos vissa uppgifna bankell. bankirer osv. lyfta vissa uppgifna penningbelopp; i sht om dylik anvisning som en persoil vid resa till utrikes orter köper i en bank för att på densamma i mån af behof lyfta penningali utländska banker; resekreditiv; jfr föreg. skånes enskilda bank utfärdar åt resande cirkulärkreditiver, hvarå penningar kunna lyftas i europas förnämsta städer oc- h besökta brunns- och badorter. SDS 1880 nr 129, s. 4. SMEDMAN Kont, 6: 32 (1884). FLIESBERG Handelsvet. 111 (
1891).
– (
5)
CIRKULÄR-NOT ~ pl.
-er dipl. not som i likalydande form sändes till flera främmande regeringar; jfr CIRKULÄR. sbst. ADLERBETH Ant. 1: 120 (
c. 1792).
Karl Johan.. hade.. afsändt en cirkulärnot till de europeiska hofven.- T. SÄVE i Ill. Sv. hist. 6: 74 (188S1),
DN 1904 nr 1196O
s. 4.
– (
5)
CIRKULÄR-ORDER ~⁰. (förr)
mil. order som i samma form utfärdades till flera befälhafvare l. truppafdelningar osv.; jfr -GENE- RALORDER. genom nådiga circulär-ordres.. har Kongl. Maj:t befallt, att dess lif-Bevärings-regimente skall till vapenöfning i år sammandragas å ladugårdsgärdet.. den 1 inst. juni. DA 1824,
nr 122, s. 2.
–
CIRKULÄR-POLARISATION ~OOLO² l. -⁰¹⁰⁰². (cirkular- NF, SVENONIUS) [CIRKULÄR-POLARISATION.ssg 1]
1) till 3 a. NF (1879). 2) till 3 b. cirkulärpolarisationen står på ett egendomligt sätt i samband med mineraliernas kristallform. HJ. SJÖGREN Min. 49 (
1880).
SVENONIUS Stenr. 44 (
1888).
– (
1)
CIRKULÄR-ROSTUGN ~⁰² l. - ⁰. tekn. cirkelrund ugn af viss konstruktion för rostning af järnmalm. Tekn. tidskr. 1894, A. A. s.
220. – (
2)
CIRKULÄR-RÖRELSE ~⁰⁰. (numera mindre br.)
i sht mek. roterande rörelse, rotationsrörelse. TRIEWALD Förel. 1: 193 (
1728,
1735).
NORDIN i
SAH 4: 135 (
1806).
–
CIRKULÄR-SKRIFVELSE ~⁰⁰. jfr -BREF samt CIRKULÄR sbst., SC 3: 40 (
1822).
En cirkulär-skrifvelse om kyrkokoncerter (från domkapitlet i Uppsala till stiftets präster). SkD 1903, nr 4731,
s. 3 – (
1)
CIRKULÄR-SLAG. (
†)
kir. == CIR- KEL-SLAG 2. BRANDENBURG Bind. anlägg. 47 (
1790).
– (
1,
2)
CIRKULÄR-SÅG,
2. tekn. == CIRKEL-SÅG. BAGGE Morin Mek. 399 (
1840,
1862).
Patent nr 942s (1898).
– (
1,
2)
CIRKULÄR-SÅGARE ~⁰⁰. (föga br.)
== CIRKEL-SÅGARE. SD 1893,
nr 13, s. 8.
– (
1,
2)
CIRKULÄR-SÅGBORD ~⁰-² l. -²⁰. tekn. sågbord försedt med cirkelsåg(ar).
Tekn. tidskr. 1872, s. 226
– (
1,
2)
CIRKULÄR-SÅGVERK ~⁰-² l. - ⁰. Tekn. sågverk försedt med cirkelsåg(ar). ETT cirkulärsågverk, bestående af en såg för timrets kantning, en dehiingssåg, en klyfsåg, dubbelt kantverk, balamskapsågar för timmer och affallsvirke.
PT 1901,
nr 158 A,
s. 3 – (
5)
CIRKULÄR-TELEGRAM ~⁰⁰². jfr CIRKULÄR, sbst. SvD(L) 1904,
nr 38, s. 2.