© Svenska Akademien. SAOB spalt: C200; tryckår: 1904
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
CIRKUS sirkus (sirrkuss DALIN), r. l. m.; best. -en; i best. anv. ofta utan slutartikel; pl, -ar (HEDENSTIERNA Hem. härd 170 (1889)); l. (numera föga br.) CIRK sir⁴k, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. L:O Best. cirkusen o. pl. cirkusar hafva först i senaste tid blifvit brukliga. DALIN (1850) angifver, att cirkuKs saknar pl., LUNDELL (1893), att det saknar best. vissa förf. från 1800-talet, t. ex. R. V. KRÆMER O. V. RYDBERG, använda i best. sg. cirken o. i pl. clrker, i obest. sg. däremot cirkus. 2:o 1 ä. tid förekom orået i sv. med genomgående lat. böjn., t. ex.: vti circo. WENNERDAHL Lex. myth. 168 (1748).
[jfr t. cirkus, zirkus, eng. circus, fr. cirque, af lat. circus, krets, cirkus, af gr. κίϱκος, krets; jfr CIRKA, CIRKEL, CIRKULERA, CIRKULÄR, CIRKUM-]
[CIRKUS 1]
1) i fråga om fornromerska förh.: skådebana, [file:C0201] bestående af en cirkelrund l. oval med amfiteatraliskt ordnade sittplatser rundtomkring försedd öppen plats, urspr. afsedd för kappkörning o. kapplöpning, sedermera för uppförande af gladiatorsstrider, för kamp mot vilda djur osv.; jfr AMFITEATER 1 o. ARENA. Här (dvs. i staden Orange i södra Frankrike) är ock en stor circus efter de romare. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 151 (1770). Han (dvs. Paulus).. väntade hvart ögneblick att, ur den fristad han njöt hos sina vänner, framdragas, och .. kastas på circus att strida emot vilddjur. ÖDMANN Str. förs. 1: 23 (1799). Under medeltidens anarki förvandlades i rom och dess grannskap hvarje af forntidens fastare monumenter till fästning. cirker, triumfbågar, theatrar, grafvårdar, allt! KRÆMER Sydfr. 135 (1853). De vakthafvande pretorianerna.. hade i cirken insläpt en mängd af roms fala skönheter. RYDBERG Sägn. 54 (1874, 1884). När de (gamla romarna) .. i cirkusen ropade: kristianerna åt vilddjuren! HILLMAN Sp. nov. 55 (1896). Jfr: Det var en cirk af mera ädelt slag, / an romarn skröt af, sen, en yngre dag: / der i sitt blod ej tjur och lejon flöto, / men stora män nationens hyllning njöto. LEOPOLD 2: 10 (1812, 1815; i fråga om förh. i "det urgamla Babylon"). – i bild. planeternas och zodiakens änglar / Med skarpa svärd den stora cirkus vakta, / der själen kämpar med en här af vilddjur. STAGNELIUS 2: 229 (1821).
[CIRKUS 2]
2) i fråga om moderna förh.
[CIRKUS 2.a]
a) om (i spanien, portugal, södra frankrike o. spanska Amerika förekommande) på ungefär samma sätt som en fornromersk cirkus (se 1) inrättad skådebana afsedd för tjurfäktningar o. d.; jfr ARENA o. TJURFÄKTAR(E)BANA. Breton Span. o. Port. 5: 117 (1820). NF 16: 406 (1892). Den väldiga cirkusen (i Madrid) som rymmer 1410 människor, var så godt som fyld. K. WARBURG i GHT 1898, nr 103 A, s. 2
[CIRKUS 2.b]
b) lokal i hvilken konstberidare, akrobater osv. gifva föreställningar, antingen ett (ofta cirkelrundt) tält l. ock en särskildt för ändamålet uppförd (täckt) byggnad med amfiteatraliskt ordnade sittplatser (rundtomkring) som lämna en cirkelrund bana i midten fri, på hvilken föreställningarna försiggå; äfv. om det sällskap som gifver dylika föreställningar samt om den attiralj som det för med sig; äfv. (mindre br., hvard.) om föreställning som gifves i dylik lokal af dylikt sällskap; jfr HÄSTOPERA samt ARENA. Gå på cirkus. Gifva föreställningar på (l. i) cirkus. Köpa biljett till cirkus. De kongliga.. inträdde i foureaux's circus der de en stund besågo ryttarnes och lindansarnes öfningar. NICANDER Minnen 1: 40 (1831). Biljettkontoret i circus. AB 1839, nr 126, s. l. romerska circus, under direktion af Hr alexander guerra gifver i morgon.. sin första representation. Därs. 1849, nr 149, s. l. HEDENSTIERNA Fru W. 183 (1890). Cirkus Wullf. tidn. f idr. 1900, s. 8. Den moderna cirkusen är ej numera blott en "hästopera"..; ramen har uttänjts och omfattar nu en massa nuinmer, som förr uteslutande hörde hemma på varietétribunen eller i menageriet. SvD(L) 1903 nr 351, s. 4. – oeg. o. bildl. svante.. trodde att han skulle kunna leka cirkus med hönan. GEIJERSTAM Mina pojkar 78 (1896). jfr LOPP-, TUPP-CIRKUS.
[CIRKUS 3]
3) geogr. o. geol. cirkelrund l. elliptisk slätt l. plan med omgifvande branta klippor l. bergshöjder; jfr ARENA a; äfv. om själfva den begränsande bergsringen. DALIN 1850. Vulkanens cirkus. KRUHS Jordkl. 1: 441 (1881). Här reser sig kulle vid kulle, ibland i rader, ibland i kretsar, halfmånar och cirkusar. HEDIN Gm Asien 1: 151 (189S). (En bidal i form af) en helt kort cirk ("nisch" eller "botten"). HAMBERG Sarjekfj. 114 (1901).
Ssgri allm. till 2 b):
– CIRKUS-AFFISCH ³⁰~⁰² jfr -PROGRAM. LD 1904 nr 7 s. 4.
– CIRKUS-ARBETARE ~⁰²⁰⁰ person som har anställning vid en cirkus för att utföra olika arbeten som behöfvas i o. för föreställningarna (t. ex. iordningställande af lokal o. attiralj, skötande af hästar osv.). PT 1900, nr 221, s. 4.
– CIRKUS-ARENA ~⁰²⁰. SvD(L) 1903, nr 151, s. 4.
– CIRKUS-ARTIST ~⁰². person som har till yrke att uppträda i föreställningar på cirkus. L. RYDNER i Fr. Lundag. o. Helgonab. 1893, s. 155. SvD 1898, nr 353 A, s. 2.
– CIRKUS-BANA ~⁰, sbst. särsk. abstr.: verksamhet(stid) vid cirkus l. ss. cirkusartist. ja, verkligen – jag gol – det var en vana,/ en rolig konst ifrån min cirkusbana. FRÖDING N. dikt. 118 (1894; yttradt af en clown).
– CIRKUS-BILJETT ~⁰². LUNDELL (1893).
– CIRKUS-BYGGNAD ~⁰. Stockholm 2: 203 (1897). 2 Uppf b. 1: 295 (1898).
– CIRKUS-DIREKTÖR ~⁰². SD(L) 1902, nr 508 s. 2.
– CIRKUS-FACK(ET) ~². Tidn. f. idr. 1900, s. 331.
– CIRKUS-FOLK ~². (hvard.) om vid cirkus anställda personer, i sht om cirkusartister; jfr -MÄNNISKA. Han och hans hustru voro gammalt cirkus-folk. LAGERLÖF Herrgårdss. 17 (1899).
– (3) CIRKUS-FORMIG A~⁰. Dessa grusmassor bilda än fortlöpande kammar, än isolerade koner ej sällan cirkusformiga ringvallar. HEDIN Gm Asien 1: 144 (1898).
– CIRKUS-FÖRESTÄLLNING ~⁰²⁰. AB 1897, nr 21, s. 3. G. CEDERSCHIÖLD hos SCHUCK o. LUNDAHL Läseb. 1: 34 (1901).
– CIRKUS-HJÄLTE ~⁰. (skämt. ofta ironiskt) om cirkusartist, eg. o. i sht om ovanligt djärf l. skicklig l. af publiken omtyckt sådan. gossen.. slog en djerf saltomortal och stod därefter med en cirkushjeltes vana åter säkert på golfvet. AB 1889, nr 280 s. 3.
– CIRKUS-HÄST ~². (dresserad) häst som användes vid cirkusföreställningar. NYBLOM Hum. 170 (1874, 1883). vilddjuret var fromt som en väl dresserad cirkushäst. C. G. WRANGEL Handb. 177 (1885).
– CIRKUS-KUSK ~². särsk. till 1, om körsven vid kapplöpningar i en fornromersk cirkus. SCHÜCK Världslitt. 1: 581 (1900).
– CIRKUS-LIF(VET) ~². (Jag) drömde .. om cirkuslifvet både natt och dag. L. RYDNER i Fr. Lundag. o. Helgonab. 1893, s. 151.
– CIRKUS-MATTA ~⁰. matta somn utbredes på arenan i en cirkus, då akrobatiska öfningar o. d. företagas. (Åldre cirkusartister) minnas kanske (vid åsynen af den lille gossens öfningar) sina egna första sprattlingar på cirkusmattan. SvD(L) 1898, nr 15 A s. l.
– (3) CIRKUS-MORÄN ~⁰². cirkusformig morän. HEDIN Gm Asien 1: 252 (1898).
– CIRKUS-MÄNNISKA ~²⁰⁰. (hvard.) om vid cirkus anställd person, i sht om cirkusartist; jfr -FOLK. L. RYDNER i Fr. Lundag. o. Helgonab. 1893, s. 156. Alla cirkusmänniskor ha en våldsam passion för hundar. SvD 1898, nr 353 A, s. 2.
– CIRKUS-NUMMER ~⁰. nummer i (programmet för) en cirkusföreställning. Tidn. f. idr. 1900, s. 151.
– CIRKUS-NÖJE ~⁰. SvD(L) 1903, nr 349, s. 2.
– CIRKUS-PAJAS ~⁰. (numera mindre br.) clown.
– CIRKUS-PRESTATION ~⁰². de nervkittlande cirkusprestationerna. SvD 1902, nr 21, s. 5.
– CIRKUS-PROGRAM ~⁰². LD 1904, nr 98 s. 2.
– CIRKUS-RYTTARE ~⁰⁰. en drägt hvilken påminner lika mycket om cirkusryttaren som om forna tiders stallmästare. C. G. WRANGEL Handb. 329 (1885). 2 Uppf b. 2: 61 (1901).
– CIRKUS-RYTTARINNA ~⁰²⁰. SD(L) 1904, nr 107, s. 4.
– CIRKUS-SPEL ~². särsk. till 1, om täfling l. föreställning af annan art som ägde rum i en fornromersk cirkus; jfr uttr. circensiska spel (se CIRCENSISK). LYSANDER Skr. 74 (1856). I ruinerna af det gamla Roms amfiteatrar kan man rysa vid tanken på cirkusspelens barbari. ESTLANDER Konsth. 233 (1867). RYDBERG Sägn. 52 (1874, 1884).
– CIRKUS-SPRÅK ~². Tyskan .. tyckes vara det vedertagna cirkusspråket. SvD(L) 1902, nr 20, s. 5. Numret, som på affischens fantasirika cirkusspråk kallas "amerikansk militärburlesque". Därs. 1903, nr 351, s. 4.
– CIRKUS-STALL ~². C. G. WRANGEL Handb. 339 (1885).
– CIRKUS-TÄLT ~². Ett (hindu-)tempel, som mest liknade ett sämre cirkustält. MELANDER På långtur 71 (1896). SD(L) 1902, nr 508, s. 2
– (3) CIRKUS-VALL ~². om ringformig vall l. ås som begränsar en cirkus. mycket vackra cirkusvallar med gräsvegetation i midten. HEDIN Gm Asien 1: 256 (1898).