CISELERA sis¹ele⁴ra l. si¹s-, i Sveal. äfv. -e³ra² (cisele'ra WESTE), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE; CISELÖR (se d. o.). ( ciselera (cice-, cize-) PT 1758 nr 51 s. 4 osv. cisilera SP 780, s. 827; cissi- Biog;-. lex. 14: 171 (1847)) 1) med puns, mejsel, grafstickel osv. gifva den sista aiputsningen ät (ett gjutet metallarbete); äfv. (i sht förr, medelst drifning o. därpå följande behandling med mejsel o. grafstickel osv. utarbeta (figurer) på en metallpjäs, drifva utsniycka (en metallpjäs) med drifvet arbete. Et stop .. med.. stora.. knappar.. jemte oförgylt ciselerat löfvärk vid hvarje knapp. PT 1758, nr 51 s. 4. De finaste förädlings sorter, såsom allehanda polerat cisselerat, drifvit, gutit, slipat och skurat arbete. Kungör. ang. exportpræm. 1770, s. 3. (G. I:s staty utanför Riddarhuset i Sthm) blef, på sin tid af 10 är modellerad formad, guten, cizelerad och uprest. SP 1779 s. 1032 ("1024"). en ciselerad pokal af guld och silfver. SHT 1852, nr 163, s. 2. Hånen ej en ödmjuk konstnärs flit,/ som måste hamra ciselera, löda. SNOILSKY 1: 131 (1874, 1883). metallbilder, vare sig de äro gjutna och derefter ciselerade (med grafstickel, mejsel och fil afputsade) eller de äro drifna. HILDEBRAND Kyrkl. k. 62 (1875). Redan under bronsåldern viste man att tillgodogöra sig de olika arbetssätten: gjuta, drifva, ciselera. KARLIN Kult. mus. 52 (1888). Bland de för aftonen utställda konstslöjdföremålen nlärktes .. arbeten i drifvet och ciseleradt silfver. PT 1901, nr 241 s. 2. – (numera knappast br.) Silfverdörrar .. / med upphöjdt bildningsverk (dvs. bildverk) rikt ciselerade. J. G. OXENSTIERNA 5: 342 (c. 1817). 2) (föga br., se dock slutet) i fråga om annat hårdt material än metall: förse med (upphöjda l. graverade osv.) figurer. Solfjädrar .. af ciseleradt horn, hvilket låter bättre pressa och förarbeta sig än sköldpadd och har äfven den förmån at vara starkare. konst- o. nyhetsmag. 1820, s. 23. – särsk. (fullt br.) bokb. om ett visst sätt att behandla boksnitt; jfr CISELERING 2. ciselerade snitt.

[CISELERA 3]

3)

[jfr t. ciselierter sammt, blommig sammet, samt motsv. anv. i fr.]

(†) åstadkomma figurer på (sammet), fasonera. Röd och hvit cisilerad Europeisk sammetsväst. SP 1780, s. 827. 4) i bildl. anv. af 1.

[CISELERA 4.a]

a) i fråga om konstverk o. d.: minutiöst utarbeta. (Katedralkyrkans i Burgos) två torn äro .. i genombrutet och ciseleradt filigransarbete, utfördt med ovanlig smak och skicklighet. Cuendias o. Féréal Span. 75 (1851). ESTLANDER Konsth. 384 (1867). b) i fråga om litterärt arbete o. d., särsk. om poem: fila, polera. Himlen gifve mig nåd 1tt ritt kunna putsa och cicelera mitt stycke, så att det blir värdigt deras (dvs. medlemmarnas i Sv. Akademien) bifall och jag får ett namn. C. LIVIJN (1805) hos HJÄRNE Dagen f drabbn. 161. (Lamartine) ciselerade ej ängsligt sin stil. PT 1895, nr 58 A, s. 3 c) i annan anv. Det helgjutna, men ej cissilerade i många hans handlingar. F. WIESELGREN i Biogr. lex. 14: 379 (1847). en verldsdam fin och rådig / har svar till hands af ciselerad is. SNOILSKY 4: 37 (1887). (Sångerskans) ciselerade och äkta musikaliska föredrag. SvD(L) 1903, nr 354, s. 5.