CISTERCIENSER sis¹tärsiän⁴ser l. -ær- l. -er-, stundom sistær¹-, m.; best. -n; pl. ==; äfv. CISTERCIENS -än⁴s, m.; best. -en; pl. -er. ( cistertzienser MÖLLER (1745, under citeaux; 1 ssgr). cisterzienser Conv.-lex. (1821)) [af t. cistercienser; jfr eng. cistercian, fr. cistercien, af Cistercium, det mlat. namnet på det nära Dijon belägna Citeaux]
[CISTERCIENSER 0]
munk tillhörande den (särsk. för sin stränga regel bekanta) orden som år 1098 instiftades i citeaux af benediktinerabboten robert S:T michel; jfr BERNHARDINER Cistercienser, the haffwa hwijt lincläde vtan på och swart jnnan fore. O. PETRI klost. A 4 b (
1528).
SCHRODERUS Osiander 2: 616 (
1635).
Cistercienser hvilka.. blefvo mycket kärkomne i dessa nordiska länder. DALIN Hist. 2: 127 (
1750).
Att (ärke- biskop) stephanus var cistercienser, hafva vi inledning att antaga. REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. II. 1: 190 (
1843).
Det var .. cisterciensei-ne förbudet att nedlägga några kostnader på utsirandet af sina egna kyrkor. H. HILDEBRAND i ant. tidskr. 2: 350 (1869). HAHR Arkit. hist. 186 (
1902).
Ssgr A
: ( Då icke annan form än angifven, förekommer hufvudformen cistercienser- i de icke utförda språkprofven):
–
CISTERCIENSER-ABBOT ¹⁰⁰³⁰~, stundom ⁰¹⁰³⁰~, äfv. CISTERCIENS- ¹⁰⁰³~, stundom ⁰¹⁰³~, -ABBOT ~⁰ l. ~⁰². REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. II. 1: 200 (
1843).
Cistercienser-abboten och prosten i Visby. STRINNHOLM Hist. 5: 15 (
1854).
HILDEBRAND Medelt. 3: 972 (
1903).
–
CISTERCIENSER-BRODER ~⁰. jfr -MUNK. REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. 11.
1: 190 (
1843).
WRANGEL Cisterc. 8 (
1899).
–
CISTERCIENSER-DRÄKT ~².
–
CISTERCIENSER-KLOSTER ~⁰. (cisterciens- DALIN Hist. 2: 141 (1750), NF 3: 377 (1879)) MÖLLER (1745, under Citeaux). REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. II. 1: 204 (1843). Abboten i alvastra.. hade ett visst förmyndareskap öfver sveriges öfriga cistercienserkloster. HILDEBRAND Medelt. 3: 961 (1903).
–
CISTERCIENSER-KONVENT ~⁰². REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. I: 490 (
1838).
Därs. 111. 2: 191 (
1863).
–
CISTERCIENSER-KYRKA ~⁰. Varnhems cistercienser-kyrka. H. HILDEBRAND i Ant. tidskr. 2: 350 (
1869).
HAHR Arkit. hist. 199 (
1902).
–
CISTERCIENSER-MUNK ~². (cistercie'nsermunk WESTE, cisstärtsiäénnsrmunnk DALIN) (cisterciens- BJÖRKEGREN (1784, under ci stercien)) jfr -BRODER. MÖLLER (1745, under cite aux). DALIN Hist. 2: 115 (1750). STRINNHOLM Hist. 4: 513 (1852). Det berättas, att de själfve (dvs. konung Sverker d. ä. o. hans gemål) hos den hel. Bernhard begärt cisterciensermunkar för grund läggning af en stiftelse i sverige. WRANGEL Cisterc. 9 (1899).
–
CISTERCIENSER-NUNNA ~⁰ (cistercie'nsernunna WESTE). (cisterciens, LAGERBRING BJÖRKEGREN (1784, under cistercien)) jfr
-SYSTER.
LAGERBRING i
Hist. 2: 784 (
1773).
REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. 11. 1: 192 (
1843).
STRINNHOLM Hist. 5: 99 (
1854).
HILDEBRAND Medelt. 3: 966 (
1903).
–
CISTERCIENSER-ORDEN ~⁰. (cistertiensers- DRYSELIUS. cisterciens- BJÖRKEGREN (1784, under Cite aux) NF (1879)) DRYSELIUS Kyrkohist. öfv. NT 422 (1705). REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. 11. 1: 200 (1843). Den (munkorden), som först grundade dotterkloster i Sverige, var cistercienserorden. WRANGEL Cisterc. 3 (1899). HILDEBRAND Medelt. 3: 969 (1903).
–
CISTERCIENSER-REGEL(N) ~⁰. REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. II. 2: 497 (
1850).
–
CISTERCIENSER-STIFTELSE ~⁰⁰. REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. 1: 491 (
1838).
(Biskop Eskil i Lund) ombildade .. sitt .. benediktinerkloster esrom till en cistercienserstiftelse. WRANGEL Cisterc. 8 (
1899).
–
CISTERCIENSER-STIL ~². i fråga om cistereiensernas, i den romanska byggnadsstilen uppförda, för stränga o. enkla arkitektoniska former utmärkta kloster- o. kyrkobyggnader. HAHR Arkit. hist. 20 (
1902).
–
CISTERCIENSER-SYSTER ~⁰. jfr -NUNNA. REUTERDAHL Sv. kyrk. hist. 11.
1: 192 (
1843).
Därs. III. 2: 192 (
1863).
B
(
†):
–
CISTERCIENSERS-ORDEN. se
A.