CITADELL sit¹adäl⁴ l. si¹t-, n. ((†) r. l. m. l. f. RP 6: 191, 195 (1636), HUMBLA 131 (1740)); best. -et; pl. == l. -er. 1) till en (större) fästning l. befäst ort hörande, inom l. utom densamma uppfördt, själfständigt fäste om 4–6 fronter, hvilket är afsedt att vara en sista tillflyktsort för besättningen; kkärnfäste i allmännare anv.: mindre fäste l. fort. Citadellet i Landskrona Thet vore een stoor saak, om vij .. kunde erholla een cittadell der i staden (dvs. Riga). RP 6: 191 (1636). om staden ligger alt för högdt att skiuta uthaf, så bygges på een ort, som kan commendera både staden och hamnen ett citadell. RÅLAMB 8: 41 (1690). Grefve Fersen intog swinemünde och flera mindre citadeller. ROSENSTEIN 1: 17 (1794). STURTZENBECKER Ing.-lex. (1805). BUSCH Fästn. 27 (1880, 1888). Viktiga delar af fästningarna inneslötos (fordom) af särskilda murar, bildande citadell.) LINDBÆCK Krigsbyggn. 150 (1899). – i bild. Kärlekens citadell har, liksom andra. sina dolda minor; låt oss derföre med varsamma steg approchera. J. WALLENBERG 252 (1771). 2) sjöt. i fråga om pansarfartyg af viss typ: midtelparti, skyddadt af pansar som anbragts i sidorna o. tvärs öfver skeppet, jfr KASEMATT C. G. LINDMARK i KrigsVAH 1881, s. 239. de med tjockare pansar beklädda fartygsdelarna (på pansarbåten Svea) äro citadellet, fasta tornet, rörliga tornet och styrhuset. NF 12: 687 (1888). Citadell, kasematt eller pansarbatteri. ENGSTRÖM Skeppsb. 66 (1889). ofvanpå pansarbältets plåtar ligger mellersta delen af pansardäcket, bildande tillsanlmans med sidoplåtarne det s. k. citadellet, inom hvilket alla vitala delar böra ligga. Tekn. tidsk,-. 1897, A. A. s. 314 (om pansarbåten Oden).