CITRUS si⁴trus, r. (l. m.); best. -en. i best. anv. vanl. utan slutartikel.
[jfr t.
citrus, af lat.
citrus (se för öfr.
CITRON)]
[CITRUS 1]
1) bot. (individ af) växtsläktet Citrus Lin. [CITRUS 2]
2) (
†)
citron; i ssgr; se CITRI-SKAL, -ÄPPLE. [CITRUS 3]
3) i fråga om ä. romerska förh.: benämning på ett för sin dyrbara ved högt värderadt afrikanskt träd, förmodl. sandarakträdet, callitris quadrivalvis vent.; jfr CEDER första stycket. NYMAN Bot. 109(
1864).
–
(1)
CITRUS-BLOMMA ~⁰. buketter, kransar, lagerblad och dahlier,/ ochll citrusblommor brutna nyss från grenen. STURZEN-BECKER 5: 27 (
1862).
–
(3)
CITRUS-OLJA ~⁰. jfr CEDEROLJA 1. (citratus.. dränkt i citrusolja.
CAVALLIN Lat. lex. (
1873).
–
(3)
CITRUS-PANEL ~⁰². EK Hor. 1: 118 (
1853).
–
(1)
CITRUS-SKOG ~². se blott citrusskogen der, och märk/ hur förstulet månen söker blicka/ genom löfvens glesa gallerverk! STURZEN-BECKER 5: 145 (
1844 1862).
–
(3)
CITRUS-TRÄ ~². [jfr t. citrusholz]
CAVALLIN Skollex. (1885, under citrum). NF 11: 863 (
1896).
–
(3)
CITRUS-TRÄD ~². [CITRUS-TRÄD.ssg 1]
1) [jfr t. citrusbaum]
trädet citrus. CAVALLIN Lat. lex. (1873, under citrus). 2) (föga br.) i -TRÄ. Därs. (under citrum).
B
(
†) :
– (2)
CITRI-SKAL.
citronskal. B. OLAVI 102 b (
1578).