DAMASKENER dam¹aʃe⁴ner, stundom dam¹aske⁴ner, ngn gg dam¹ase⁴ner, i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.; best. -n; pl. ==; i bet. 1 o. 3 äfv. DAMASKEN dam¹aʃe⁴n, stundom dam¹aske⁴n, ngn gg damase⁴n (damasce'n WESTE), m. (i bet. 1); best. -en; pl. -er. ( ofta skrifvet damascener o. damascen. – damaschener (i bet. 3) SYNNERBERG (1815: Damaschener Russin, Sviskon). damasciner (i bet. 3) RINMAN (1788), NEMNICH Waarenlex. 88 (1797). damaszener (i bet. 3) STIERNMAN Com. 4: 1126 (1688: damaszener Sw(idskon)). damas(s)en RUDBECK Hort. bot. 74 (1685: damaszens .. högmod; se anm. 1:o efter ssgrna), Apot.-taxa 1739, s. 57 (Damasen: Sviskon)) [ytterst afl. af stadsnamnet lat. Damascus]
[DAMASKENER 1]
1) [jfr t. damascener, fr. damascène, af lat. damascenus, afl. till Damascus]
invånare i Damaskus. Dhe Araber och Damascener (hafva begynt sitt år) af Wårenn. RUDBECK Atl. 1: 90 (
1679).
The Damasceners stadh. 2 Kor. 11: 32 (
Bib. 1703;
öfv. 1883: Damaskenernas stad).
WESTE 1807. I
NT 1526 står på det nyss citerade stället: Damascher stadh, säkerligen efter t.
die stad der Damscer hos LUTHER; dock kan en sv. gen. hafva afsetts, i hvilken s utelämnats framför det s som begynner nästa ord.
Bib. 1541 har: Damasci stadh.
[DAMASKENER 2]
2) elliptiskt för vissa ssgr. [DAMASKENER 2.a]
a) [jfr t. damascener]
(poet., numera mindre br.) ==
DAMASKENER-KLINGA l.
-SABEL l.
-SVÄRD.
Med sin Damascener / Till häst Prins Pallas ryckte ut / Att träffa de Tyrrhener. STIERNSTOLPE Blumauer 196 (1825).
RUNEBERG 3: 241 (
1830,
1852)
Damascenern dröjde i sin skida, / Hur häftigt månget anfall stundom var. WIRSÉN. N. dikt. 148 (
1880).
[DAMASKENER 2.b]
b) [jfr eng. damascene; jfr äfv. de likbetydande eng. damson, damsin m. fl. former, fr. damas, mlat. damascenum (ISIDORUS); jfr äfv. det enl. det vanliga antagandet etymologiskt identiska SVISKON]
==
DAMASKENER-PLOMMON. TROLLE-BONDE Hesselby 160 (
i handl. fr. 1758).
Små hvita Damascener .. Stora hvita Damascener .. Röda Damascener (osv.). ENEROTH Pom. 2: 306 (
1866).
Damascener, med runda eller plattrunda violetta frukter. NF 12: 1408 (
1888).
[DAMASKENER 2.c]
c) [jfr fr. damas i samma bet.]
== DAMASKENERRUSSIN. NISBETH Handelslex. 1046 (
1870).
[DAMASKENER 3]
3) [jfr t. damascener- i samma anv.; med afs. på formen damasciner- jfr eng. damascene, damaskeen, it. damaschino (hvaraf ä. fr. damasquin) samt fr. damasquiner, v.]
i ssgr: (förfärdigad) i l. (kommande) från Damaskus; förfärdigad l. tillverkad efter den metod som användts l. ansetts hafva användts i Damaskus o. öfverhufvud i Orienten, damaskerad (jfr DAMASKERA I 1 o. 2); som har afs. på l. påminner om damaskering l. damaskeradt arbete.
Ssgr (i allm. till
3):
A
B
–
DAMASKENER-GULD ¹⁰³⁰~². ( damasciner-
RINMAN) (
mindre br.)
ett slags jämförelsevis tjockt bladguld som användes vid ifyllning af graveringarna på ett damaskeradt arbete; halfslaget guld. Damascinerguld .. brukas .. til förgyllning på värjeklingor och damasceradt stålarbete. RINMAN (
1788).
NISBETH Handelslex. (
1867).
–
DAMASKENER-JÄRN ~². [jfr eng. damascus-iron]
damaskeradt järn; jfr DAMASCH, sbst.¹ Rigtigt väl gjord sammansvetsning af stålstänger och jernstänger, hvarigenom ett äkta damascenerjern uppkommer, måste vara det bästa gods till (böss-)pipor. SVEDERUS Jagt 8 (
1832).
–
DAMASKENER-KLINGA ~²⁰. ( damasken- Uppf. b. 6: 122 (1875); damascen- NF 3: 822 (1879)) [jfr t. damascenerklinge, eng. damascus-blade, damask-blade, fr. lame de Damas, it. lama damaschina]
jfr
-SABEL,
-SVÄRD,
DAMASKUS-KLINGA (se
anm. 2:o nedan) samt
DAMASKENER 2 a. Damascener-klingor .. äro sköna Turkiska Sabel
(-), Värje- och Hirschfängareklingor, som tilverkas i Damasco, merändels flammige, med förgylda figurer och Arabiska bokstäfver teknade.
ORRELIUS Köpm.-lex. (
1797).
RUNEBERG 3: 244 (
1830,
1852)
En äkta Damascener-klinga är så stark och elastisk att den, utan märken i eggen, bör kunna genomhugga en temligen tjock spik. NISBETH Handelslex. 1289 (
1870).
Arb. bok 312 (
1887).
–
DAMASKENER-PLOMMON ~²⁰. [jfr t. damascenerpflaume, eng. damascene plum, damask plum, fr. prune de Damas, lat. prunum damascenum (
PLINIUS Hist. nat. 15: 12)]
sviskonplommon; jfr -SVISKON, DAMAS-, DAMASKUS-PLOMMON (se anm. 2:o nedan) samt DAMASKENER 2 b. Damaschener Sviskon, eller Plommon, äro förträffelige, som, först kokte och sedan torkade, exporteras från Chinon och Tours i Frankrike.
SYNNERBERG (
1815).
LILJA Flora ö. odl. vext. 165 (
1839).
Blå damascenerplommon. ÅSTRAND 2: 198 (
1855).
ENEROTH Pom. 2: 306 (
1866).
–
DAMASKENER-ROS ~². ( damascen- LINDGREN, PT) [jfr t. damascenerrose, eng. damask-rose, damascus-rose, fr. rose de Damas, nylat. Rosa damascena Miller]
hos olika förf. benämning på olika slags rosor; i sht om den s. k. månadsrosen; äfv. om de till parfymer m. m. nyttjade blombladen; jfr
DAMASKUS-ROS (se
anm. 2:o nedan) samt
PROVINS-ROS.
LILIA Flora ö. odl. vext. 72 (
1839).
ÅSTRAND 2: 229 (
1855).
Damascenrosorna äro temligen härdiga på kalljord. LINDGREN Trädg. 5: 92 (
1874).
STRINDBERG Utop. 111 (
1885).
Damascen- eller månadsrosn, som omkring år 1100 under korstågen infördes från Syrien. PT 1899,
nr 284 A,
s. 3.
–
DAMASKENER-RUSSIN ~²⁰. [jfr t. damascenertraube, fr. raisin de Damas]
ett slags stora, levantiska russin af mycket söt smak; jfr DAMASKO-, DAMAS-RUSSIN (se anm. 2:o nedan) samt DAMASKENER 2 c. ORRELIUS Köpm.-lex. 315 (
1797).
NISBETH Handelslex. (
1867).
–
DAMASKENER-SABEL ~²⁰. damaskerad sabel; jfr -KLINGA. DAMASKO-SABEL (se
anm. 2:o nedan) samt
DAMASKENER 2 a. Damascener-sabeln hven /
I min hand så stark. ATTERBOM S. dikt. 2: 177 (
1814, 1838).
–
DAMASKENER-SMIDE ~²⁰. ( damasken- Uppf b.) äfv. konkret; jfr DAMASCH sbst.¹ I Indien och i synnerhet i Delhi anses damaskensmidet ha bibehållit sig renast. Uppf. b. 6: 124 (1875). BOËTHIUS Hist. läsn. 2: 113 (1898).
–
DAMASKENER-STÅL ~². ( damasken- Uppf. b., KLINT Fr.-sv. ordb. 1893; under damas). damasciner- RINMAN, NEMNICH Waarenslex. 88 (
1797))
[jfr t. damascenerstahl, eng. damascus-steel, damask steel, fr. acier de Damas]
damaskeradt stål; jfr
DAMASCH sbst.¹, DAMAST-STÅL.
RINMAN (
1788).
STIERNSTOLPE DQ 3: 65 (
1818).
ALMROTH Karmarsch 34 (
1838).
Turkar och perser skilja mellan fyra hufvudsorter damaskenstål. Uppf b. 6: 124 (
1875).
När jag ser aftonstjärnan brinna / som stjärnan på ett damaskenerstål. HEIDENSTAM Vallf. 31 (
1888,
1900) "Damascenerstålet" infördes på korstågens tid från Damaskus till Europa, där man först på senare tid lyckats eftergöra det.
PT 1904,
nr 57 s. 3.
–
DAMASKENER-TECKNING ~²⁰. Om sådan teckning l. sådant mönster som ytan af ett damaskeradt arbete visar; jfr DAMASCH sbst.¹, o. DAMASCH-RITNING. ALMSTRÖM Tekn. 2: 670 (
1845).
C
(
†):
–
DAMASKENS-,
se anm. 1:o nedan.
D
(
†):
–
DAMASKINER-STÅL, se
B. 1:o. Hos
RUDBECK Hort. bot. 74 (
1685) förekomma Damaszens enfaldigt
(dvs. med enkla blommor) högmod o. Damaszens mångfaldigt
(dvs. med dubbla blommor) högmod ss. benämningar på olika varieteter af örten Melanthium damascenum Clusius (
Nigella damascena Lin.), jungfrun i det gröna. Sannol. föreligger (trots det inskjutna adj.; jfr ex. under
DAMAST-SÄNGTÄCKE) en ssg
damassens-högmod (till
DAMASKENER 1. 2:o.
Direkt till stadsnamnet bildade ssgr äro damaskus-klinga BJÖRKMAN Bodenstedt 100 (
1884), -plommon
WENSTRÖM o. LINDGREN 1889;
under damson),
KLINT Fr.-sv. ordb. 1893;
under damas),
-ros WENSTRÖM o. LINDGREN 1889;
under damaskrose). I äldre ordböcker påträffas några till stadsnamnet i dess italienska form bildade ssgr: damasco-
(damasko-)drufva HOLMBERG 1795;
under damas),
WIKFORSS 1804;
under damascenertraube),
HEINRICH (
1814),
-russin HOLMBERG (
1795;
under damas),
WIKFORSS 1804;
under damascenertraube),
HEINRICH (
1814),
-sabel HOLMBERG 1795;
under damas).
Franskt inflytande visa damas-plommon B. BERGIUS Præs. i VetA 1780,
1: 212 o.
damas-russin Därs. 241.