,3,4 r. l. m., i bet.
äfv. f.;
[jfr fsv.
dattil,
daktil, d.
daddel, pl.
daddeler, af mnt.
dadele, pl.
dadelen, motsv. holl.
dadel, pl.
dadels. Det gemensamma urspr. till de västerur. formerna af ordet är gr. δάκτυλος, finger, dadel (se
DAKTYL), hvarifrån lånats lat.
dactylus, som gifvit ä. it.
dattilo, it.
dattero, span.
dátil, prov.
dátil, dátil, fr.
datte (hvarag eng.
date), ffr. äfv.
dade, dadde, dactile (RABELAIS),
datile. De mnt. o. holl. formerna utgå närmast från den ffr. formen
dade (jfr den i mholl. förek. formen
dade), men hafva ombildats i anslutning till t.
datel, mht.
datel, tatel, tatele. På inflytande från högtyskan berro äfv. fsv.
dattil samt de ä. nysv. formerna datler, tadler. Formerna med c (motsv. fsv.
daktil, ä. d.
daktyl, isl. qdaktilr, ä. t.
daktel, mht.
dachtel) ansluta sig närmare till ordets alt. form med l. utan förmedling af på samma sätt uppkomna romanska former. Att formen dadler ngn gg användts s. sg., beror på att ordet gl. varit kändt under denna form, som uppfattats ss. ämnesnamn (jfr härmed det förh., att oliver ngn gg förekommer
ss. n. sg.). – Enligt någras åsikt är gr. δάκτυλος i bet. dadel en folketymoloogisk omtydning af ett semitiskt ord; jfr arameiska
. Se för öfr. HEHN
).
).
).
).
).
).
).
. jfr
. – särsk. (
) så mycket Dadel, att the och ther medh spijsa sina åszner, Fåår, Oxar och Koor.
).
).
).
).
).
[anledningen till benämningen är fruktbaljans likhet med en dadel (i bet. 1)]
a. jfr
.
).
).
).
Ssgr (i allm. till
1):
A
–
DADEL-BALJA. (
†)
om det stora hylsblad hvaraf blomställningen på dadelpalmen omslutes. Lex.Linc. 1640;
under spathe).
–
DADEL-BRÄNNVIN ~²⁰. af dadelhonung beredt brännvin. A. LUYLENSTJERNA i
GHT 1898,
nr 83 B, s. 1.
– (
1,
2)
DADEL-BUSKE ~²⁰. jfr -PALM. ÅÅrsber. t. VetA 1823,
s. 433.
–
DADEL-BÖNA ~²⁰. ett slags böna. De enfärgade Daddelbönorna. T. V. POST i LAHT 1895,
s. 54.
–
DADEL-DEG ~². benämning på en af pressade dadlar bestående massa som förekommer ss. handelsvara; jfr -MOS. Dadeldegen från Basra vid persiska viken pressas i små korgar om 10 sk(ål)p(un)d, och är bättre än den arabiska. NISBETH Handelslex. 345 (
1867).
–
DADEL-FORMAD ~²⁰, p. adj. Plommonfrukten är mera aflång, äggrund, daddelformad (än körsbären). ENEROTH Pomol. 1:154 (
1864,
1877)
–
DADEL-FRUKT ~². == DADEL 1. SPEGEL Öp. par. 10 (
1705).
–
DADEL-HONUNG ~²⁰ om den tjocka, hinungsliknande saft som pressas af mogna dadlar; jfr -SAFT, -SIRAP. DALIN 1850.
NISBETH Handelslex. 345 (
1867).
NF 12:1229 (
1888).
–
DADEL-KÄRNA,
äfv. -KÄRNE~²⁰. Lex.Linc. 1640;
under caryota).
BROOCMAN Hush. 4:29 (
1736).
Radband, af dadelkärnar. PALMBLAD Palæst 275 (1823).
Dadelkärnorna tjäna söndermalade till kreatursfoder. ELFVING Kulturv. 50 (
1895).
– (
1,
2)
DADEL-LUND ~². ARNELL LR 2:23 (
1830).
–
DADEL-MOS ~². == -DEG. DALIN 1850.
KINDBLAD (
1868).
– (jfr
4)DADEL-MUSSLA ~²⁰. [jfr t. dattelmuschel, meerdattel,
Lithodomus lithophagus Lin., samt t.
steindattel fr. dial.
datte o. it.
dattero, Pholas Lin.]
musslan Pholas dactylus Lin., borrmussla, stendadel. DALIN 1850. Den 8-12 cm. långa dadelmusslan (pholas dáctylus) ätes som en stor läckerhet i Italien.
Läsn. f. sv. folket 1900,
s. 315.
–
DADEL-PALM ~². jfr -BUSKE, -TRÄD samt DADEL 2. RETZIUS Fl. Virgil 80 (
1809).
Dadelpalmen vid de sparsamma källorna är öknens välsignelse. GEIJER I. 7: 193 (
1837).
ELFVING Kulturv. 47 )2895).
–
DADEL-PALMS-DUNGE ~⁰~²⁰. TAMM Sammans. ord 51 (
1900).
–
DADEL-PALMS-SKOG ~⁰~². (-palm-skog) KRUHS Jordkl. 2:153 (1882).
–
DADEL-PLOMMON ~²⁰. [DADEL-PLOMMON.ssg 1]
1) [jfr t. dattelpfl,aume, fr. prune date (BAUHIN o.
CHERLER Hist. plant. 1.190 (
1650)), benämning på flera olika plommonsorter] om en plommonsort som påminner om dadlar.
Grönaktiga Daddelplommon från Besançon. ENEROTH Pomol. 2:344 1866;
öfv. af det hos BAUHIN o.
CHERLER Hist. plant. 1.190 fäörek. nylat. uttr.Prunidactyla Vesuntina viridantia). [DADEL-PLOMMON.ssg 2]
2) [jfr motsv. anv. af t. dattelpflaumew, eng. date plum]
om cde plommonstora bären hos vissa arter af släktet Diospyrus Lin., särsk. D. Lotus Lin. o. D. virginiaca Lin.; äfv. == PLOMMON-TRÄD. LILJA Flora ö. odl. vext. 158 (1839). FRIES Syst. bot. 62 (
1891).
–
DADEL-PLOMMON-TRÄD ~¹⁰~². särsk. till -PLOMMON 2. FRIES Växtr. 154 (
1884).
–
DADEL-SAFT ~². särsk. till 1: saft som erhålles af dadlar; jfr -HONUNG Höga v. 5:1 (öfv. 1774).
Om sopporna (som den sjuke vid svårare sjukdomar får förtära) sötas bör det ehlst vara med honung eller dadelsaft, ej socker. EKBERG Hvad skola vi äta? 24 (1899). –
DADEL-SIRAP l.
-SYRUP ~²⁰. == -HONUNG. B. BERGIUS Præs. i VetA 1780,
1.56. NF 12: 1299 (
1888).
–
DADEL-TRÄD ~². 00 PALM. ÖDMANN Str. saml. 6:124 (
1794).
Läseb. f. folksk. 775 (
1868,
1892).
–
DADEL-VIN ~². af dadlar l. af saften från borrade dadelpalmer beredt vin. NISBETH Handelslex. 345 (
1867).
SUNDÉN (
1885).
B
(
†):
C
(
†):
–
DADLERS-LAG.
dekokt på dadlar. B. OLAVI 150 b (
1578).