AFRIFNING AVRIVNING a³v~ri²vniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar. vbalsbst. af AFRIFVA. – särsk.
[AFRIFNING 1]
1) motsv. AFRIFVA II 2 a. (knappast br.) konkret: färdigrifven färg. DALIN 1850.
[AFRIFNING 2]
2) motsv. AFRIFVA II 2 b. Taga en kall afrifning, gnida l. låta gnida kroppen med ett i kallt vatten doppadt lakan o. d. DOVERTIE Baln. 7 (
1865).
Afrifning med våta lakan. CURMAN i NF 1: 213 (
1875). jfr: Afrifningar med kallt vatten.
HALLIN Hels. 2: 329 (
1885).
Ssgr – (
2)
AFRIFNINGS-BAD ³¹⁰~². Helsov. 1886,
s. 253.
–
AFRIFNINGS-HANDDUK ~²⁰ l. ~⁰².
– (jfr
AFRIFVA I 1) AFRIFNINGS-KALENDER ~⁰²⁰. kalender l. almanack, som för hvar o. en af årets dagar har ett särsk. blad, afsedt att afrifvas efter den därå angifna dagens förlopp.