DIAK dia⁴k, m.; best. -en; pl. -er. ( diack Sv:s trakt. 5: 103 (1596), L. FABRITIUS (1697) hos KEMPE Fabritii lefv. 188. diaken TEGEL G. I 2: 351 (1622), L. FABRITIUS (1697) hos KEMPR Fabritii lefv. 188)

[sidoform till DIAKON; se för öfr. under 1 o. 2]

[DIAK 1]

[fsv. diakn; jfr mnt. diaken, holl. o. mnl. diaken, diaak, mht. diâken, ffr. diacne, diaque, af mlat. diaconus (se DIAKON o. DJÄKNE). Afstötandet af ändelsen

-en kan hafva skett själfständigt i sv., i det att ändelsen uppfattats ss. slutartikel (jfr DROTT : DROTTEN, BRAX : BRAXEN), men har snarast skett redan i mnt.; jfr förh. i mnl., som i fråga om detta ord måhända påverkats af ffr.] (†) == DIAKON 1 b. Then sanskyllighe Församblingen kan wara åtnögdt medh Diaker, Präster (eller Kyrkieherdar) och Biskoppar, them wij nu kalla Superintendenter. SCHRODERUS Osiander 1: 217 ("216") (1635). DRYSELIUS Monarchsp. 312 (1691).

[DIAK 1.slutet]

särsk. == ARKIDIAKON. Tå han war Biskopens Petri Diak i Ravenn, bleff han offta aff honom förskickat til Rom. SCHRODERUS Osiander 2: 529 (1635). – jfr UNDER-DIAK.

[DIAK 2]

[af ry. diják, fbulg. diak, dijak, af mgr. διάκος, af gr. διάκονος (se DIAKON)]

hist. i fråga om ä. ryska förh.

[DIAK 2.a]

[

i fråga om bet.-utvecklingen jfr d. degn, om fått en liknande bet. Förh. är väl att förklara så, att i mindre (landt)församlingar diakonens o. de lägre kyrkotjänarnas befattningar sammanslogos till en] kyr-kotjänare, försångare i kyrkan, "klockare". Fin. kyrkoh. samf prot. 2: 109 (i handl. fr. 1643). Att Ryska Presten såväl som Diaken skulle påläggas att lära barnen läsa i bok på Finska, finner Kongl. Maj:t icke väl låta sig göra, emedan hända kan, att Ryska Presten eller Diaken sjelf ej förstår läsa det Finska språket. LEINBERG Skolv. 1: 279 (1741).

[DIAK 2.b]

[jfr ä. t. dyack i motsv. anv.]

benämning på skrifvare i tjänst hos en furst. e l. en korporation; i sht on, vissa civila ämbetsmän; i sv. samtida skrifter stundom återgifvet med kansler l. sekreterare. Sv:s trakt. 5: 34 (1583). Är tvist och spliit (mellan svenska köpmän o. andra) om köpenskap eller om någon annan orett, då skole uti Muscovien wåre rådz secreterare uthi handels cautzeliiet ransaka och dömma, men uthi Novgorden och Pleskovien wåre boijarer och diaker ransaka och dömmma, och ingen annan. Därs. 306 (1618). Legaterne .. emottogos utaf .. en Diak vid dörren af försalen, hvarest voro Czarens Diaker, Goster, och sådant folk. LOENBOM Hist. märkv. 3: 143 (1662). Hemblige Saakers Collegium, deruthi Præsiderar een Diak och sittia 10. Cantzelister. BARCKHUSEN Cotossichin 90 (1669). (Svensk-ryska) Traktaten (af 1557), ehuru utfärdad i de Novgorodske ståthållarnes namn, är likväl på tsarens befallning uppsatt i Moskva af diakon Ivnn Michailov. Sv:s trakt. 4: 310 (1888).