© Svenska Akademien. SAOB spalt: D1497; tryckår: 1915
(Observera att webbversionen av SAOB på http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 11/9 2014). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningsformer av uppslagsorden.)
DIREKTÖR dir¹äktö⁴r l. di¹-, äfv. -ek-, l. -æ⁴r (directö'r WESTE, diräcktö'r DALIN), m.||ig. (om kvinna nyttjas vanl. DIREKTRIS, sbst. I, DIREKTÖRSKA, dock ej om kvinna som aflagt vissa examina; se 2 c slutet); best. -en, äfv. -n; pl. -er. (förr ofta skrifvet direeteur; de- Stadga f. fohrmän 10 jan. 1662, s. A 4 a (på öfriga ställen i samma handl.: di-)
[af fr. directeur, af senlat. director (jfr DIREKTOR), nomen agentis till lat. dirigere (se DIRIGERA)]
Ordet, som i sv. tidigast är anträffadt i bet. 2 e, skrifves ofta vid namn o. stundom äfv. annars förkortadt: dir. jfr DIREKTOR.
[DIREKTÖR 1]
1)
[jfr fr. le directeur général de la trauchée]
() motsv. DIRIGERA 1 e β β': ledare. Fransyska Öfversten Maigret, som var Direktör af attacken, (trädde) framför (skans-)arbetarne och utstakade den nya linien. HSH 1: 579 (1718?).
[DIREKTÖR 2]
2)
[jfr motsv. anv. i fr.]
motsv. DIRIGERA 4: chef, föreståndare, styresman, ledare; dels om cheferna för åtskilliga af statens l. andra allmänna verk o. inrättningar, vanl. sådana med en mer l. mindre teknisk prägel (förr äfv. om af staten förordnade tekniska chefer l. inspektörer för vissa näringsgrenar), dels om ledare af enskilda bolags verksamhet o. d. l. om föreståndare för åtskilliga läroverk, ss. Konstakademien (sedan 1768), Musikaliska akademien (sedan 1771; med afbrott 1811–1882), landtbruksskolor o. folkhögskolor, äfvensom (i senaste tid) om föreståndare för enskilda företag som sysselsätta en ngt så när ansenlig personal (ss. hotell, vissa handtverkerier osv.); särsk. ss. titel o. då ofta (såvida ej den fulla titeln, t. ex. BANKDIREKTÖR, anses förnämare) elliptiskt för ngn ssg i hvilken ordet ingår ss. senare led; jfr DIREKTOR 2, DIRIGENT. Vadstena Krigs-Mans-Hus-Contoiret. Directeur. Krigs-Råd, Hr. Nils Reuterholm. HENEL 1729 17 (1730). Tossebro-(Krut-)Bruk. Directeur. Hr. Magnus Danckwardt. Därs. 38. Directeurer öfver sielfva vattnsprutan. Växiö rådst. prof. 4 maj 1733; jfr 1. Directeuren vid Finska Mätnings Commissionen. Publ. handl. 8: 369 (1766). Vice-General-Qvartermästaren och Directeuren för Kongl. Fortification. ARBIN Præs. i VetA 1783, s. 59. Directeur vid Posten. RUNEMARCK Sthms vägv. 21 (1789). Directeur vid Renskrifnings-Contoiret. Därs. 25. För hvarje .. (läns-)fängelse tillsätter Fångvårdsstyrelsen .. en Direktör san1t nödig vaktbetjening. BRINH Fäng.-syst. 265 (1848). (Före) 1809 års revolution, var hofkansleren en allsmåktig .. direktör för litteraturen, boktryckerierna och bokhandeln i riket. FORSSELL i 3 SAH 3: 394 (1888). (År 1797) tillsattes .. en "direktör för artilleriet" med en befogenhet, som någorlunda motsvarade generalen-chefs. Sv:s krig 1808–1809 1: 552 (1890). Direktören för Nääs slöjdseminarium. LAGERLÖF Holg. 2: 448 (1907). Mariningeniörkåren omfattar för närvarande: .. 1 öfverdirektör och chef .. 2 direktörer .. 5 ingeniörer (osv.). WRANGEL Sv. fl. bok 284 (1898). – jfr: BAN-, BANK-, BARNHUS-, BERGSPRÄNGNINGS-, BRAND-, BYRÅ-, CIRKUS-, EKONOMI-, FÄNGELSE-, GENERAL-, HOFBALMUSIK-, JÄRNVÄGS-, KAPELL-, KASSA-, KRIGSMANSHUS-, LANDTMÄTERI-, LOTS-, MASKIN-, MED-, MUSEI-, MUSIK-, MYNT-, ORGELBYGGARE-, POST-, PROVINS-, RIDDARHUS-, SALPETERSJUDERI-, SJUKHUS-, SMIDES-, SPEKTAKEL-, STUDIE-, TEATER-, TELEGRAF-, TRAFIK-, TRÄDGÅRDS-, TULL-, UNDER-, VICE-, ÖFVER-DIREKTÖR m. fl. – särsk.
[DIREKTÖR 2.a]
a)
[jfr d. administrerende direkter, t. vollziehender direktor, fr. directeur gérant]
i uttr. verkställande direktör, ofta titel på chefen för ett aktiebolag, eg. betecknande honom ss. den hvilken har driftsledningen om hand o. representerar bolaget utåt; äfv. om cheferna för vissa allmänna verk. Förvaltningen af bolagets angelägenheter anförtros åt en styrelse, bestående af tolf ledamöter, samt en verkställande direktör. Stadg. f. försäkr.-aktiebolaget Skandia i Sthm 1854, s. 14. Stockholms Enskilda Bank. .. A. O. Wallenberg (verkställande direktör). Sv:s handelskal. 1861–1862, 1: 115. HEDENSTIERNA Fru W. 37 (1890). Ledare (för aktiebolagsaffären) är .. styrelsen, bestående af några få (3–12) aktieegare, i spetsen för hvilka såväl som för lsela företaget står direktören, verkställande direktören, disponenten eller hvad denne den egentlige ledaren må kallas. C. ROSENBERG i Ekon. samh. 1: 237 (1891). Vattenledningsverket (i Hälsingfors). Verkställande direktör: (N. N.) .. Gasverket. Verkställande direktör: (N. N.). Finl. statskal. 1913, afd. 211.
[DIREKTÖR 2.b]
b)
[jfr t. direktor der bühne, fr. directeur d'un théâtre]
om ledare af teaterföretag, chef för musikkapell o. d. Directörerna eller sielfva Capelmästarne (hos kon. David) vore Assaf, Heman och Jedithun. LAGERBRING Hist. lit. 77 (1748); jfr DIRIGENT 2. Baron Carl G. Düben som dog 1755, var Directeur öfver Kongl. Capellet och stor Lutenist. HÜLPHERS Afh. om musik 322 (1773). De spectacler som för Egen räkning af Private äro inrättade och hvars ägare sjelfve äro Directeurer. Bref rör. teat. under G. III 183 (1790). Direktör Josephson. HEDIN Studentmötet 1862 225 1863; om Uppsala univ:s director musices). 1773 i januari .. var kammarherren friherre Gustaf Johan Ehrensvärd operans direktör. NYBLOM i 3 SAH 5: 117 (1890). (Beskow) utnämndes den 1 februari 1531 till förste direktör för den kungliga teatern. WIRSÉN Därs. 11: 212 (1896). () med prep. af (jfr e slutet, f
[DIREKTÖR 2.b.α]
α) .
Den befattning, som .. jag .. innehaft, såsom Förste Direktör af Eder Kongl. Maj:ts HofKapell och Spektakler. BESKOW Ber. om K. theat. 1892, s. 1.
[DIREKTÖR 2.c]
c) ss. hederstitel utan ngn eg. motsvarande befattning. Directeuren Johan Henrich Werner. ABRAHAMSSON 1726; på titelbladet; jfr språkprofvet från 1719 under DIREKTOR 2 d). Directeuren och Docens vid Akademien i Åbo, P. A. Gadd. PT 1758, nr 47, s. 3 (G. hade erhållit titeln: ekonomiedirektör). Den rätta Svenska Trägårds-Praxis .. Sammanskrefven .. af Peter Lundberg, Directeur. (1773, 1780; boktitel). (Landshöfdingen) höll .. i nåder för / Att hvar och en sin ynnest visa – / Och (skräddaren) Mäster Snitt blef Direktör. LENNGREN 183 (1793). Byggmästare och trädgårdsmästare kallas stundom Direktörer. L. M. ENBERG i Försl. t. SAOB (1850). Ett verkligt original till gästgifvare, gamle direktör Olin. AHNFELT Stud.-m. 1: 323 (1857). (Boktryckaren) Carl Gustaf Berling .. erhöll (den 12 mars 1764) titel af direktör och sedermera den af hofkamererare. KLEMMING o. NORDIN Sv. boktr.-h. 257 (1883). Tryckeriet fortsattes .. med boktryckaren i Vesterås direktör Björkbom såsom disponent till den 31 juli 1545. Därs. 516. – särsk. elliptiskt för MUSIKDIREKTÖR, ORGELBYGGAR(E)DIREKTÖR, GYMNASTIKDIREKTÖR, titlar som tillkomma dem som vid Musikaliska akademien, resp. Gymnastiska centralinstitutet, aflagt en viss examen. Redog. f. gymnastikläraremötet 1888, s. 6. till c. Under Frihetstiden o. långt in på 1800-talet utdelade K. M:t rätt frikostigt direktörstiteln ss. nådebevis. En gästgifvare, en hofmästare hos ngn kunglig person, en trädgårdsmästare kunde t. ex. blifva EKONOMI(E)DIREKTÖR o. kallades sedan af sig själf o. andra direktör. Särsk. synas boktryckare hafva hugnats med direktörstiteln, urspr. väl blott de kungl. boktryckarna i Sthm, hvilka formellt hade ett slags öfverinseende öfver andra tryckerier (jfr språkprofven från 1726 under e nedan o. från 1719 under DIREKTOR 2 c), men sedan älv. andra som ansågos framstående. Numera utdelas väl ej direktörstiteln af K. M:t (däremot fortfaraude af regeringen i Finl.), men den förekommer rätt ofta i det dagliga lifvet, utan att motsvaras af ett chefskap l. föreståndarskap i eg. mening. Så benämna sig o. benämnas ofta trädgårdsmästare o. skräddare med anspråk, möjl. äfv. andra handtverkare, direktörer, o. under de allra sista åren kan detta Sägas hafva blifvit regeln beträffande hotellvärdar o. källarmästare (jfr språkprofvet under DIREKTÖRS-TITEL).
[DIREKTÖR 2.d]
d)
[jfr fr. le directeur de l'Académie française]
motsv. DIRIGERA 4 e; i fråga om Sv. akademien, förr äfv. i fråga om Vitterhetsakademien (1753–1786) o. Landtbruksakademien (1812–1907) : ordförande, president, preses; jfr DIREKTOR 2 c. 1 VittAH 1: 8 (1753). (Sv.) Academiens Embetsmän äro trenne. En Directeur, en Cantzler, och en Secreterare. 1 SAH 1: 20 (1786). Under sista halfåret 1874 var jag direktör i svenska akademien och höll såsom sådan tal på högtidsdagen den 2O december. DE GEER Minnen 2: 177 (1892). Sv:s statskal. 1907, afd. 838.
[DIREKTÖR 2.e]
e)
[jfr motsv. anv. i fr.]
(numera bl. i fråga om utländska förh.) motsv. DIRIGERA 4 g: uppsyningsman, tillsyningsman, inspektör; jfr DIREKTOR 2 d. Directeuren öfwer Fohrmännerna, Bååth- och Skutefarder. Stadga f. fohrmän 10 jan. 1662, s. A 3 b. Kongl. boktryckaren Hr Verner, som fådt titul af directeur öfver alla tryckerien i riket. Sv. synodalakter 1: 309 (1726). Jag (hade) endast att uppvakta krigsministern, direktören för infanteriet och guvernören i Paris. H. BREITHOLTZ i Ill. mil.-revy 1899, s. 368. () med prep. af (jfr b slutet, f
[DIREKTÖR 2.e.α]
α) .
En (af generalspersonerna vid armén) är Directeur af Ordningen, som har omsorgen öfwer så wäl Tropparnas ställande och rörelser til Slaktordning, som ock Tropparnes tillika med des Bagages rörelser til Marehe. Stadg. abg. landtmil. 4: 1602 (1717). Til BergsCollegium höra ock Directenren af Mekaniken, Directeuren af Svart-smidet, samt Directeuerne af Fin-smidet och Stångjerns-smidet. LAGERBRING 2 Hist. 1: 127 1784; i den postumoa uppl. 1796, s. 149: öfver).
[DIREKTÖR 2.f]
f)
[jfr motsv. anv. i fr.]
om hvar o. en af medlemmarna af vissa direktioner; i sht i fråga om äldre l. utländska förh. sanlt i ngra från äldre tid kvarstående verk o. inrättningar; i umgängeslifvet äfv. i andra fall, t. ex. om medlem af bankstyrelse; jft DIREKTOR 2 e äfvensom DIRIGERA 4 i. Directeurerne (vid tjärkompaniet). STIERNMAN Com. 5: 81 1689; i samma handl. äfv.: Directorer). Hr Pehr Ribbing, hvilken varit Direeteur vid Riddarhuset. 2 RARP I. 1: 95 (1719). Til .. (generaltullarrendets) styrsel, utväljes visse Directeurer, hvilka Bårgerskapet i Stockholm .. utse. Publ. handl. 1: 643 (1726). Det af Kongl. Maj:t privilegerade Assecurance-Compagniets Directeurer och Betiente. Därs. 5: 2966 (1750). Pastor (vid Barnhuset bör) .. då mönstring af Directeurerne hvarje månad hålles, vara tilstädes. Därs. 8: 528 (1766). Skandinaviska kreditaktie-bolaget .. Samtlige direktörer: (N. N.) . ., ordf.; .. (N. N.), verkställande direktör. Sv:s handelskal. 1865–66, 1: 172 (uttr. direktörer kvarstår i följ. upplagor t. o. m. 1883–84; uppl. 1885-86: Styrelsen). Den rike köpmannen Niklas Sahlgren, direktör vid Ostindiska kompaniet. 2 NF 1: 720 (1903). – särsk. file:D1501]
[ ..α]
α) () med prep. af (jfr b slutet, e slutet). Directeurernes af Tiäru handelen insinuerade underdånige supplication. STIERNMAN Com. 5: 372 (1692).
[ ..β]
β)
[efter motsv. anv. i fr.]
(knappast br.) om medlem af den franska direktorialstyrelsen, == DIREKTOR 2 e slutet. Direktörerna Barras, Gohier och Moulins togo afsked. ADLERBETH Ant. 2: 218 (c. 1815). NYSTRÖM Kulturh. 6: 379 (1892).
Ssgr (till 2):
DIREKTÖRS-ADJOINT. (i Finl.) om direktörs närmaste man. HAHNSON (1888). jfr BAN-, MASKIN-, TRAFIK-, ÖFVER-DIREKTÖRSADJOINT.
DIREKTÖRS-ARFVODE ¹⁰³~⁰²⁰. C. G. STRANDBERG i SAH 45: 20 (1869).
DIREKTÖRS-BESÖK ~⁰². särsk. bergv. Om de inspektionsbesök som direktörerna (öfvermasmästarna) vid Järnkontoret förr å Järnkontorets vägnar gjorde på de särskilda hruken. Jernk. annal. 1873, s. 243. Därs. 1880, s. 554.
DIREKTÖRS-EXAMEN ~⁰²⁰. särsk. : musikdirektörsexamen. utdrag af regl.f. Mus. akad.:s underv. 1856, s. 8. NF 11: 525 (1887). LUNDELL (1893) .
DIREKTÖRS-EXPEDITION ~⁰⁰⁰² l. i fängelse osv. Hvarje måndag .. samlas i direktörsexpeditionen de fångar, som under veckans lopp skola från fängelset frigifvas. MENTZER Ant. ö. fäng. 35 (1872).
DIREKTÖRS-FÖRHÖR ~⁰². särsk. om förhör som anställes af fängelsedirektör. SUNDBERG Fångv. 122 (1892).
(2 c slutet) DIREKTÖRS-KLASS ~². mellan 1866–81 benämning på en afdelning inom Musikaliska akademiens konservatorium. Utdrag of Mus. akad.:s instr. f. dess konservatorium 1867, s. 1. NF 11: 525 (1887).
(2 d) DIREKTÖRS-KULA ~²⁰. en med en punkt märkt kula som i Sv. akademien t. o. m. år 1829 gjorde den af de närvarande ledamöterna af hvilken den uttogs till akademiens direktör för nästa halfår. Tänk om lyckan för första gången skulle gynna mig i lotterivägen och ge mig Directeurskulan. Då blef jag först rätt desperat. KELLGREN Bref t. Clewberg XXIV (1786).
DIREKTÖRS-SUPPLEANT ~⁰⁰². SFS 1893, nr 108, s. 10.
DIREKTÖRS-SYSSLA ~²⁰. Försl. t. skolordn. 1817 s. 48.
DIREKTÖRS-TAL ~². särsk. om det tal som direktören i Sv. akademien håller på akademiens högtidsdag. LJUNGGREN SAHist. 1: v (1886). WRANGEL Brinkman o. Tegnér 293 (1906).
DIREKTÖRS-TITEL ~²⁰. I midten af juli 1868 var det .. som dåvarande "konditorn" – den tidens motsvarighet till våra dagars direktörstitel för källaremästare Theodor Blanch öppnade sitt kafé vid Kungsträdgården (i Sthm). SvD 1903, nr 194, s. 6.
DIREKTÖRS-VAL ~². TAMM Sammans. ord 82 (1900).
DIREKTÖRS-VÅNING ~²⁰. Den mig nådigst uplåtne direktörs-våningen. BESKOW Ber. om K. theat. 4 (1832).
DIREKTÖRS-ÄMBETE ~⁰²⁰, äfv. ~²⁰⁰. LOENBOM M. Stenbock 1: 51 (1757). De ärenders skötsel, hvilka General-Qvartermästareoch Directeurs-ämbetet .. ålegat. ARBIN Præs. i VetA 1783, s. 6. LJUNGGREN SAHist. 1: 23 (1886).