DROMEDAR drωm¹eda⁴r, m. l. r.; best. -en, äfv. -n; pl. -er; äfv. (numera nästan bl. bygdemålsfärgadt) DROMEDARIE -a⁴rie l. ~³⁰² (- -árie DALIN) l. (numera bl. bildl.) DROMEDARIUS -a³rius² l. ~⁴⁰⁰; best. -ien; pl. -ier. (-ar SYLVIUS Curtius 375 (1682) osv. -arla SP 1780, s. 51, BREMER Hertha 395 (1856). -arius LinkStiftsbibl. Bref 30/11 1719, BERGMAN SmSkr. 334 (1861). best. sg. gen. -iens FRIES 2Linné 2: 115 (cit. fr. 1707); pl. -ier BÖTTIGER 6: 45 (c. 1875). -aire SP 1780, s. 395, GT 1788, nr 36, s. 2; -är GRAVANDER Buffon 1: 63 (1806)) [jfr t. dromedar, eng. dromedary, fr. dromadaire; af senlat. dromedarius, till lat. dromas (-adis), af gr. δϱομάς, löpare, springare]
[DROMEDAR 1]
1) enpucklig kamel, Camelus dromedarius Erxl. SYLVIUS Curtius 375 (
1682).
Af Kameler gifves det tvenne arter: den enpuckliga (Dromedarien) är i synnerhet hemmastadd i Arabien, och förekommer dessutum i Syrien, södra Persien och vestra Indien. PALMBLAD LbGeogr. 67 (
1851).
[DROMEDAR 2]
2) (
hvard.)
föraktligt l. nedsättande om person (l. annan varelse) för att beteckna honom ss. stor o. lunsig l. tölpig o. tafatt l. dum o. d. Jag hafwer en sådan Dromedarius til serviteur, som ei kunnat åt mig vpsöka hwar Madame Weber bor. LinkStiftsbibl. Bref 30/11, 1719. Hvad är det för en dromedarius, som går på supé klockan sex? BERGMAN SmSkr. 334 (
1861).
Opp med dig, din dromedarie! BLANCHE Bild. 1: 135 (
1863).
TOPELIUS Planet. 1: 95 (
1889).
HÖGBERG Baggböl. 1: 211 (
1911). – Gm anslutning till
DRUMMEL förekommer i denna bet. äfv. drummeldarius,
-arie.
LIND (
1749).
BREMER Sysk. 1: 7 (
1848).
Ssgr (till
1):
–
DROMEDAR-STEKEL.
zool. trästekelarten Xiphydria dromedarius Lin. (med puckelryggigt utseende). NF (
1880).
–
DROMEDAR-STEKEL-SLÄKTE(T).
zool. trästekelsläktet Xiphydria Latr. 2NF 30: 194 (
1919).