DRAGNING dra³gniŋ², r. l. f. best. -en; pl. -ar. vbalsbst. till DRAGA v., – särsk. 1) till DRAGA v., I 2 a; särsk. bergv. om framforsling af malm l. stenkol i grufva. JernkA 1884, s. 191. Därs. 1904, s. 380. 2) till DRAGA v., I 3 b; särsk. om småningom skeende l. jämförelsevis föga påfallande ändring l. afvikelse i riktning. Tullportsgatan till Surbrunn, och så en dragning åt venster. ALMQVIST DrJ 161 (1834). Vindens riktning i Sverige är förhärskande sydväst, i norra Sverige med en dragning åt syd. HEHAMBERG hos NYSTRÖM SVGeogr. 131 (1895). – särsk. a) mil. om rörelse snedt framåt l. bakåt; jfr DRAGA v. I 3 b α. Exlnf. 1871, s. 73. (†) Marche med vänster dragning. BJÖRN Fricorpsen 12 (1788). 2:a officern, vakthafvande. Ur vägen och ge rum, till venster dragning drag! BELLMAN SkrNS 1: 366 (1790). b) i fråga om föremål som ej är i rörelse. Långhuset har nära 2 fots dragning närmare tvärbyggnadens södra än norra ända. BRUNIUS Metr. 83 (1854). Den Finska viken är .. (å Olaus Magnus karta) tecknad med en utpräglad dragning åt nordost. HILDEBRAND i 3SAH 12: 218 (1897). – särsk. konkret, om snedt parti af skorsten. Dragningen af rökrören bör alldrig hafva mindre lutning än 40 grader emot horizonten. ROTHSTEIN Byggn. 445 (1859). TT 1897, Allm. s. 150. c) bildl.: öfvergång l. närmande (till ngt); jfr 3. Denna dragning ifrån ljudet ä till e, är nästan omärklig för örat. LEOPOLD i SAH 1: 150 (1801). Den dragning till småleende, som krusade hennes läppar. CRUSENSTOLPE Tessin 1: 92 (1847); jfr DRAGA, v. I 22 b β. Flertalet (stockholmspalats) .. hade känning af vår nordiska renässans med dess tysk-holländska kynne .. andra hade en dragning åt den senklassiska italienska högrenässansen. WRANGEL TessPal. 2 (1912). 3) till DRAGA v., I 7; i fråga om färg: skiftning. En hvit fällning, som i luften på längd antager en dragning åt amethyströdt. BERZELIUS Kemi 2: 140 (1812). DIDRING Malm 2: 14 (1915). 4) till DRAGA v., I 9; om verkan af andliga faktorer, ofta liktydigt med: lockelse; äfv.: fall l. exempel af dragning. (Syndaren) känner ingen annan dragning, än af verlden och sina lustar. NOHRBORG 341 (c. 1785). Många, som .. icke kände några religiösa dragningar. ROOS Skugg. 126 (1891). Bragd och ära hade sin dragning för Carls ungdomliga sinne. QUENNERSTEDT C12lefn. 1: 4 (1916). – böjelse, benägenhet. Hos Euphrosyne fans äfven en viss dragning åt det mystiska. LJUNGGREN Smskr. 2: 180 (1879). PROCOPÉ SDikt. 3: 66 (1909, 1920) 5) till DRAGA v., I 10 c; i fråga om lotteri l. dyl. DALIN Arg. 1: 154 (1799, 1754). NF 10: 123 (1886). jfr LOTT-DRAGNING. 6) (föga br.) till DRAGA v., I 11: känsla af ryckande l. slitande i ngn kroppsdel. Därefter infann sig värk och styfhet i nacken, med spänning och dragning nedåt ländkotorne. VetAH 1808, s. 36. (Han) kände .. liksom en obehaglig dragning i lederna. WETTERBERGH Penning. 25 (1847). Alm. (Sthm) 1854, s. 42. 7) fys. till DRAGA, V. I 14: attraktion. Tingen på jorden äro så små, att jordens dragning på dem är mycket större, än deras dragning till hvarandra. BERLIN Lsb. 245 (1852). MOLL Fys. 5: 59 (1897). 8) (†) till DRAGA v., I 18 a: drag (se d. o. 16). Observerandes .., at .. ("gapet" i kakelugnen) har en god Dragning och Windfång. HIÄRNE Ved. 33 (1696). 9) (†) till DRAGA v., I 17 a β: drag (se d. o. 20 b). (Professorn lät) ett par väldiga dragningar ur pipan, såsom inledning, förelöpa samtalet. CARLÉN Prof. 297 (1840). 10) tekn. till DRAGA v., I 20. JernkA 1880, s. 87. Koksen aflägsnas ur retorten vid "dragningen" före hvarje ny beskickning. Sthm 2: 359 (1897). ODELSTIERNA JärnMetall. 219 (1913). 11) till DRAGA v., I 21 d. Hvad uttalet beträffar, kan det delas i fyra dialecter, då de öster i landet hafva en på de öfrige ställen ovanlig dragning på orden. TROIL Isl. 181 (1777). En öm dragning på orden. ALMQVIST Går an 22 (1839). 12) till DRAGA v., I 22 b. För Edre Bröders lidande har ni blott en dragning på axeln. EURÉN Cora 92 (1794). ROOS Strejk. 57 (1892). 13) (†) hållning. Bönderna hade en dragning på sig, liksom höllo de sig i sitt slag förnäme; men icke som Herrar. ALMQVIST VargD:r 7 (1833). SNELLMAN Tyskl. 36 (1842). 14) tekn. till DRAGA v., I 27. Vid boningshus bör man .. icke spara på afskrädningen af öfveroch underkanterna eller den så kallade dragningen. LfF 1855, s. 51. 15)(†) till DRAGA v., II 1: bärande, bärning. Linc. 1640; under portatus).