© Svenska Akademien. SAOB spalt: D2069; tryckår: 1922
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
DRAGON dragω⁴n, sbst.¹, m.; best. -en, hvard. (utom i södra Sv.) äfv. ==; pl. -er ((†) -ar OxBr. 6: 7 (1626)). (dragu(u)n GUSTAF II ADOLF 269 (1626), KKD 9: 256 (1702). dragoun LMil. 1: 13 (1680: Dragouner, pl.), UrFinlH 521 (1780))
[jfr t. dragoner (ä. t. -un-), eng. dragoon; af fr. dragon, dragon, eg. samma ord som dragon, drake (se
DRAKE; jfr DRAGON sbst.²). Namnet 'dragon' torde urspr. ha tillkommit ett slags eldvapen o. sedermera öfverförts till det slag af soldater som bar vapnet (jfr ä. eng. dragoon, ett slags karbin l. musköt). Jfr MURRAY]
[DRAGON.sbst1 1]
1) i ä. tid benämning på krigsman tillhörande trupper (regementen) afsedda att utgöra ett mellanting mellan kavalleri o. infanteri; i Sv. numera benämning på krigsman tillhörande vissa kavalleriregementen som skilja sig från det öfriga kavalleriet bl. gm uniformen. Norrlands dragoner. Skånska dragonerna (jfr 2 a). Svära som en dragon; jfr 2 b. VittAH 3: 132 (efter handl. fr. 1611). GUSTAF II ADOLF 269 (1626). Tre Regimenter til häst, hwardera om 1000 Ryttare och 200 Dragouner. LMil. 1: 13 (1680). Han skall gifvit sig till Dragon. KEXÉL 1: 171 (1789). Anekdoter och historier, som kunde komma en dragon att rodna. AHRENBERG Män. 2: 259 (1907); jfr 2 b. jfr FOT-, LIF-, PRÄST-, RYTTARE-, STÅND(S)-DRAGON m. fl.
[DRAGON.sbst1 2]
2) oeg. l. bildl.
[DRAGON.sbst1 2.a]
a) i uttr. skånska dragoner (jfr under 1, benämning på det styft upprätta ogräset Echium vulgare Lin. (med blå blommor i lång spira). POST Ogräsv. 31 (1891).
[DRAGON.sbst1 2.b]
b) om lång, grofväxt, manhaftig resp. grofkornig person; i förstnämnda anv. i sht om kvinna. Hon var en riktig dragon. WESTE 1807. DALIN 1850.
[DRAGON.sbst1 2.c]
c) (†) om stor sup. C. F. DAHLGREN 3: 105 (1819).
Ssgr (till 1): b:
– DRAGON-BONDE. (dragoneLMil.) (förr) bonde som var dragonrusthållare. LMil. 1: 63 (1880).
– (jfr 2 b) DRAGON-ED. kötted. CARLÉN Skjutsg. 318 (1841).
– DRAGON-GEVÄR. (dragone- LMil.) (förr) ett slags kort gevär tillhörande dragonernas beväpning, numeia ersatt af karbin. LMil. 4: 1467 (1713). SPAK Handskjutvap. 30 (1890).
– DRAGON-HEMMAN. (i fråga om ä. förh.) jfr -RUSTHÅLL. LMil. 2: 325 (1690).
– DRAGON-HÅLL. ( dragone- LMil., LEINBERG Vårt land 2: 28 (i handl. fr. 1760)) (förr) förhållande(t) l. skyldighet(en) att uppsätta o. underhålla (bidraga till uppsättandet o. underhållet af) en dragon; äfv.: dragonrusthåll. LMil. 3: 177 (1692). Repartition (dvs. fördelning) af dragonehållet. SynodA 1: 221 (1700). HAGSTRÖM Herdam. 1: 131 (1897).
– DRAGON-HÅLLARE. (drago(u)neVRP 1716, s. 193, PH) (förr) dragonrusthållare. LMil. 2: 69 (1686). PH 5: 3211 (1752).
– DRAGON-HÄST. ( dragone- LMil. 4: 1253 (1700), AdP 1788, s. 216. dragonnsOxBr.) OxBr. 9: 574 (1826).
– DRAGON-KORPRAL. (dragoneLMil.) LMil. 2: 326 (1690).
– DRAGON-MÅL (†) mått för kroppsstorlek som en dragonhäst måste fylla. En .. Hänt, som håller .. Dragon-mål är til salu. PT 1758, nr 43, s. 4. TERSMEDEN Mem. 1: 50 (c. 1780).
– DRAGON-OFFICER. ( dragone- LMil.) LMil. 3: 178 (1692).
– DRAGON-PUNSCH. (förr) ett slags punsch (enl. DALIN (1850) tillagad af mosel, champagne, citron o. socker l. af arrak, mosel, champagne o. renskt vin jämte varmt vatten o. socker). TENSMEDEN Mem. 4: 105 (1751). WoJ (1891).
– DRAGON-REGEMENTE. (drago(u)ne- LMil., PH 5: 3315 (1752)) LMil. 1: 14 (1680).
– DRAGON-RUSTHÅLL ~⁰² l. ~²⁰. (dragone- LMil., PH 5: 3185 (1752)) (förr) rusthåll som underhöll en dragon. LMil. 2: 325 (1690).
– DRAGON-RUSTHÅLLARE ~⁰²⁰⁰. (dragone- LMil., PH 5: Ppppp 3 a (1756)) (förr) innehafvare af dragonrusthåll. LMil. 2: 293 (1689).
– DRAGON-TORP. ( dragone- LEINBERG) (förr) torp anvisadt ss. boställe åt dragon. LEINBERG Vårt land 3: 47 (i handl. fr. 1790).
– DRAGON-ÖFVERSTE.
B
(†):
– DRAGONE-BONDE,
– DRAGONE-GEVÄR,
– DRAGONE-HÅLL,
– DRAGONE-HÅLLARE,
– DRAGONE-HÄST se A.
– DRAGONE-KONSORTER, pl. personer som tillsammans underhålla en dragon. VRP 1716, s. 198.
– DRAGONE-KORPRAL,
– DRAGONE-OFFICER, se A.
– DRAGONE-PRESTATION. jfr DRAGON-HÅLL. Proportionera och jemka .. Dragone-præstationen efter som hwars och ens inkomster och wilkor kunna medgifwa. LMil. 4: 1240 (1700). LEINBERG Vårt land 5: 62 (i handl. fr. 1723).
– DRAGONE-REGEMENTE,
– DRAGONE-RUSTHÅLL,
– DRAGONE-RUSTHÅLLARE, se A.
– DRAGONE-STOM. boställe för dragon. LMil. 2: 538 (1691).
– DRAGONE-SVENTJÄNARE. dragon i förh. till den rusthållare som uppsatte o. underhöll honom. DragoneSwentjenarnes Lön (är) 8 Daler Silf:mt LMil 2: 313 (1689).
– DRAGONE-TORP, se A.
– DRAGONE-UTREDNING, uppsättande af dragoner. SynodA 1: 257.
– DRAGONE-VÅRD. (i Finl.) dragonrusthållare. LMil. 2: 188 (1688).
C
(†):
– DRAGONS-HÄST, se A.
Avledn. (till 1):
– DRAGONARE , m. (†) dragon. VDAkt. 1676, nr 264.
– DRAGONSKA , f. (†) dragonhustru. HernösDP 1694, s. 112.