DUBBLETT dublät⁴, i bet. I 1–2, 4 o. II äfv. (i sht i lärdt fackspr., särsk. i bet. I 1 b) DUPLETT dup-, sbst. o. adj.; ss. sbst. r. (m. SAHLSTEDT, LUNDELL; f. DALIN (1871)) ((†) n. AOXENSTIERNA 2: 408 (1620), HT 1895, s. 433 (i handl. fr. 1845)); best. -en ((†) ss. n. -et AOXENSTIERNA 2: 408 (1620), HT 1895, s. 433 (i handl. fr. 1645)); pl. -er. ( dubbl-1620 osv.; dubl- 1645-1904; doub(b)l- 1632– 1871; dobl- 1613. dupl- 1668 osv.; doupl- 1628–1791. -ett 1620 osv. -et 1613–1888. -ette 1791–1871) I) sbst. 1) ngt som förekommer i två (stundom flera) lika exemplar l. två (flera) nära liknande varianter, dubbelexemplar; det ena af två (lika) exemplar af ngt; ngt som fullkomligt l. nära liknar ngt annat; ofta: motsvarighet, motstycke, pendang (till ngt); stundom: upprepning (af ngt); om konstverk o. d.: replik. Ha dubblett(er) af ngt. Finnas i dubblett. Dubbletter i språket (dvs. ord som urspr. äro identiska, men fått olika former, t. ex. apotek: butik). (Slättbon vill ha) kläder och bohag, til hvardags och heders, i dupletter och tripletter. MKNORDENSTRÖM (c. 1770) i NorrlS 76. Grafiska dubletter, d. v. s. ord med vacklande eller dubbel stafning. LUNDELL Rättstafn. 82 (1888). (Ynglingaättens) Domar ser ut att vara blott en dublett af föregångaren. SCHÜCK LittRelH 2: 204 (1904). – jfr FORM-, LJUD-, ORD-, UTTALS-DUBBLETT m. fl. – särsk. a) i fråga om bref, skrifvelse, dokument o. d. som utfärdas l. utställes i två (l. flera) likalydande exemplar (af hvilka det ena betraktas ss. hufvudex.); förr äfv.: afskrift, kopia; jfr DUPLIKAT. Dubblettet på den med Dichio hijtt sende proposition. AOXENSTIERNA 2: 408 (1620). Originalet var intet ankommit, therföre vore doubblettet theste angenemare. HT 1895, s. 433 (i handl. fr. 1645). En lika lydande douplette eller afskrift af handlingarne. Förordn. 7/9 1791, s. 2 b. Trasserad vexel kan utgifvas i flera exemplar eller dupletter. KÖRNER JurRådg. 445 1888; här motsatt kopia). b) i fråga om förekomsten af mer än ett exemplar af bok, mynt, naturföremål osv. i en samling; särsk. om de öfverskjutande exemplaren. Gallra ut dubbletter. Byta dubbletter. Han har många dubbletter äfven af ganska sällsynta frimärken. Att göra ett Select bibliotek för sigh och ett annat al" dubletter och ringare editioner. RUDBECK Bref 2 (c. 1682). Han (hade) försålt på en gång för 300 Rdl. doubletter (af mynt). GBENZELSTIERNA (1728) i BenzelBr. 19. De flesta (mineralierna hade) blifvit utrangerade som dupletter. STRINDBERG Hafsb. 64 (1890). jfr BOK-, FRIMÄRKS-, MYNT-, VÄXT-DUBBLETT m. fl. 2) (i fackspr.) om ädelsten (l. imitation af sådan), == DUBBLÉ II. SUFinlH 4: 189 (1613). JournManuf. 4: 117 (1834). Ekbohrn (1904). 3) (numera knappast br.) spelt. i brädspel: kast vid hvilket båda tärningarna visa samma antal ögon; "allor". MÖLLER (1745; under d o u bl e t). LUNDEQUIST KonstenSpela 1: 99 (1832). 4) (föga br.) jäg. dubblé (se d. o. I 3). WETTERHOFF Skog 1: 80 (1883). NYSTRÖM NKina 1: 282 (1913). 5) bostad(slägenhet) bestående af två (sammanhängande) rum (utan kök). Möblerad dubblett för bättre ungherre till uthyrning (annons). Hotellet har 40 enkelrum och 10 dubbletter. EKBOHRN (1868). Jag jemte min bror och ett par andra kamrater bebodde en dublett, två personer i hvardera rummet. SVEDELIUS Lif 105 (1887). De (två gamla fröknarna) bodde i en liten nätt dubblett fyra trappor opp utåt gatan. OTTELIN BSorlet 77 (1904). – jfr HALF-DUBBLETT. II) (i Finl., †) adj. till I 1. (En bok) som här finnes duplet. ConsAcAboP 1: 463 (1650). PORTHAN BrefCalonius 511 (1798).