DRÄLL dräl⁴, sbst.¹,
r. l. m. ((†) n.
STIERNMAN Com. 2: 566 1648;
samma s. äfv. r. l. m.));
best. -en, äfv. -n; pl. (i bet. olika slag l. stycken af dräll) -er ³², äfv. ⁴⁰, sällan -ar (-ar TOPELIUS Fält. 4: 243 (1864), KLINT (1906); -er o. -ar RYDQVIST SSL 2: 308 (1857)). (drel LÆLIUS Jungf. A 2 b (1591: Drelduker), OxBr. 11: 749 (1640: Drels handkläde); drell HSH 37: 21 (1548: Drelleduck), RISINGH Kiöph. 91 (1669). dräl BtÅboH I. 8: 204 (1635: Drälssdukar), ÅgerupArk. Bouppt. 1749, BoupptVäxiö 1771: dräls Kiortel); dräll OxBr. 11: 700 (1637: Sarveten dräll) osv.) [liksom ä. d. drel (d. drei(e)l) af mnt. drelle (t. drell, holl. dril(l), drell; jfr DRILL sbst.⁸), af mht. dril(i)ch (t. drillich). Det t. ordet är en substantivering af fht. adj. drilich, trefaldig, bildadt efter lat. trilix, tretrådig, af tri-, tre-, o. licium, väftråd. Väfvens bindning var urspr. så anordnad att tre bredvid hvarandra liggande varptrådar lyftes l. sänktes samtidigt under väfningen]
[DRÄLL 0]
väfn. benämning på vissa, täta o. fasta, fasonerade l. ofasonerade väfnader, tidigast af lin, men sedermera äfv. af hampa, bomull l. jute; vanl. om till duktyg använd sådan linneväfnad som är försedd med enkla (uteslutande gm trampning åstadkomna) mönster (motsatt: damast); tidigast måhända (jfr språkprofvet fr. 1548 under DRÄLLS-DUK) o. ännu ofta i icke fackmässigt språk mera obestämdt: mönstradt duktyg, mönstrad väfnad; äfv. koll. l. sammanfattande l. mera abstr., om detta sätt att väfva. OxBr. 11: 719 (
1637).
Släsisch (dvs. schlesisk) Dräll. STIERNMAN Com. 2: 566 (
1648).
Dukar af dräll. BrölBesv. 285 (
c. 1670).
2 gardiner af dräll med frantzar och kappor. WRANGEL TessPal. 36 (i handl. fr. 1735). Fina Lärfter, Dammast och annan Dräll. CELSIUS HushAlm. 1743,
s. 33.
Trakantig dräl (dvs. med trekanter i mönstret). ÅgerupArk. Bouppt. 1749. Vackra Dräller. VetAH 1754,
s. 136.
En af Dräll ihopsydd säck. SP 1782,
nr 50 s. 4.
Vill inte hennes nåd se min dräll i väfstolen, han går i åtta skaft. WETTERBERGH Penning. 398 (
1847).
(Morgon-)rockar .. af .. randig dräll. SthmModej. 1850,
s. 48.
Ingen dräll, eller annan konstigare väf kunde uppsättas utan hennes råd. PALMBLAD Nov. 4: 128 (
1851).
Så fordrande textilalster som tapisseri eller "flämsk", flossa och dräll. PGWISTRAND i Fatab. 1911,
s. 69. jfr
BOLSTERVARS-,
BYX-,
DAMAST-,
DIRDOM-,
DUK-,
DUN-,
FOT-,
GÅSÖGON(S)-,
HANDDUKS-,
KORN-,
ROSEN-,
SERVETT-DRÄLL m. fl.
Ssgr A
:
–
DRÄLL-DAMAST-GÄRNING. (
†)
jfr -VERK. Amelaken (dvs. bordduks-) eller Dräll Damasch gärning eller aff annat Munster. STIERNMAN Com. 2: 566 (
1648).
–
DRÄLL-FABRIK.
( drälls- SUNDELIUS) [DRÄLL-FABRIK.ssg 1]
1) (
†)
(fabriksmässig) tillverkning af dräll. SUNDELIUS NorrköpMinne 96 (
cit. fr.
1724).
Därs. 101 (
cit. fr. 1755).
[DRÄLL-FABRIK.ssg 2]
2) fabrik för tillverkande af dräll. STIERNSTOLPE Arndt 4: 34 (
1808).
–
DRÄLL-GARDIN. (
förr)
Uthi yttersta Förmaket (finnes) .. 3 st. Dräll gardiner med Kappor. WRANGEL TessPal. 35 (
i handl. fr. 1795).
–
DRÄLL-LÄRFT.
drällväfnad af linne. HAHNSSON (
1888).
–
DRÄLL-SERVETT.
( dräll- SERENIUS 1734; under diaper) osv. drälls- VDAkt. 1665, nr 302, osv.).
–
DRÄLL-VERK. (
†)
== DRÄLLS-VÄFNAD. Drel-verck til serueter och bollducker. OxBr. 11: 431 (
1629).
B
(
†):
C
–
DRÄLLS-BORDDUK ~⁰² l. ~²⁰. BtÅboH I. 4: 180 (1632).
–
DRÄLLS-DUK.
(dräll HSH 37: 21 (
1548),
Fatab. 1907,
s. 92.
drälle- HSH 37: 20 (
1548).
drälls- BtÅboH I. 8: 204 (
1635) osv.)
[DRÄLLS-DUK.ssg 1]
1) bordduk af dräll. Drelleduck medtt 2 1/2 bredh om 6 1/2 aln lång, medtt 8 par w(år) n(ådige) Herres och w. n. Frus wapn. HSH 37: 20 (
1548).
En snöhvit, glänsande drällsduk lades (på bordet). CARLÉN Repr. 244 (
1839). jfr
DAMAST-DRÄLLSDUK.
[DRÄLLS-DUK.ssg 2]
2) (
†)
om visst plagg tillhörande den kvinnliga dräkten: halsduk? hufvudkläde? (Prästernas) Hustrur och döttrar gå effter Frw wijs medh theres Drelduker, wijdhe Ärmer, Kiortilen skal draghas effter. LÆLIUS Jungf. A 2 b (1591).
–
DRÄLLS-DUKTYG ~⁰² l. ~²⁰ (dräll- SvT 1852, nr 15, s. 1, osv. drälls- DA 1824, nr
109,
s. 10, osv.)
–
DRÄLLS-HANDDUK ~⁰² l. ~²⁰. ⁴ släta drälshandukar. Fatab. 1911, s. 84 (i handl. fr. 1771).
–
DRÄLLS-HANDKLÄDE ~²⁰. OxBr. 11: 749 (
1640).
–
DRÄLLS-KJORTEL. (
förr)
BoupptVäxiö 1771.
–
DRÄLLS-MÖNSTER.
( dräll- BoupptVäxiö 1869 osv. drälls- EKENMARK osv.) EKENMARK Lb. 71 (1847). –
DRÄLLS-VÄF.
( dräll- WETTERBERGH Penning. 398 (1847) osv. drälls- Fatab. osv.) äfv. abstr. Fatab. 1911, s. 84 (i handl. fr. 1763).
–
DRÄLLS-VÄFSTOL ~⁰² l. ~²⁰. (dräll- LÖNNBERG Skogsb. 52 (1881) osv. drälls- BoupptToftnäs 1768).
–
DRÄLLS-VÄFVARE.
( drälls- RYDQVIST StatsekonBetr. 104 (1865)) person som väfver dräll; särsk. om person som har detta till yrke. (Ty.) Bild-Weber .. (sv.) dräll-väfvare, damast-väfvare. LIND (1749: under bild-webar).