© Svenska Akademien. SAOB spalt: D2385; tryckår: 1923
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
DURCHLAUCHT dur⁴ʃ~la[comb_0361]u¹ʃt, äfv. ~la9¹ʃt, vanl. med mer l. mindre tyskt uttal (durrkláuckt DALIN), i bet. 1 r. l. f. (f. DALIN (1850), WoJ (1891)) ((†) n. BJÖRKMAN (1889)), i bet. 2 m.||ig.; best. (föga br.) -en; pl. (föga br.) -er. ( -laucht 1850 osv. -laut 1705–1872)
[af t. durchlaucht, mht. durchlûht, eg. p. pf. till durchleuchten, mht. durchliuhten, eg.: genomlysa; från 1400-talet i Tyskland använd tysk motsvarighet till lat. illustris ss. titel]
(numera bl. om t. förhållanden)
[DURCHLAUCHT 1]
1) eg.: upphöjdhet, ädelhet, höghet; i förb. med pers. pron. i gen. resp. poss. pron. brukadt ss. titel, använd om l. till furstlig person af viss rang; jfr DURCHLAUCHTIGHET slutet. Hans, Eders durchlaucht. Hans Furstl. Durehl. Hertigh Carll Gustaffz Handhestar. RARP 4: 515 (1650). DALIN (1850) .
[DURCHLAUCHT 2]
2) (tillf.) furstlig person af viss rang.
Avledn.
DURCHLAUCHTIG , adj. ( durch- c. 1670 osv. durk- 1749–1829. -lauchtig 1729 osv. -lautig 1789–1872. -leuchtig 1718–1739. -leutig 1727–1795. -leitisk, säkerl. superl., c. 1670)
[af t, durchlau(ch)tig, ä. t. äfv. -leu(ch)tig, afledn. af durchlaucht (se ofvan); jfr DURK-LIKTIG]
(numera nästan bl. om t. förh., föga br.) adj. till DURCHLAUCHT; oftast i superl. RUDBECKIUS KonReg. Dedik. 2 (c. 167O). Durchleuchtigste nådigste Herre och Arfprintz! SWEDENBORG RebNat. 3: 301 1718; till sedermera Konung Fredrik I). Vi Friedrich .. tilbiude den durchleutigste Furste, .. Herr Carl Fredrich, .. Vår kiärvänlige hälsning. 2RARP 5: 646 1727; till hertigen af Holstein). Durchlauchtigste furste och herre! DALIN 1850.
DURCHLAUCHTIGHET , r. l. f. (f. NORDFORSS (1805), BJÖRKMAN (1889)). ( durch- 1704–1889. dur(c)k- 1702–1829. – -lauchtig- 1702–1889. -lauktig-- 1815. -lautig- 1780–1838. -leuchtig- 1704–1749. -leuktig- 1741. -leutig- (-äu-) 1715–1788. – -kelt 1715)
[af t. durchlau(ch)tigkeit, ä. t. äfv. durchleu(ch)tigkeit, till durchlauchtig (se ofvan)]
() upphöjdhet, ädelhet, höghet. Prijser med en Mund och Tunga / En så hög durchleuchtigheet. BROBERGEN 6 (1704, 1708; om prinsessan Hedvig Charlotta, hertiginna af SchleswvigHolstein); jfr slutet. Silfver-Kronan (som sattes på den valde kejsaren) var ett Tekn til dess Durchleuchtighet, Vprichtighet och Endrächtighet .. hvar med Keisaren skulle vara begåfvad. BLIBERG Acerra 238 (1737).
särsk. i förb. med pers. pron. i gen. resp. poss. pion. ss. titel, använd om l. till furstlig person af viss rang; jfr DURCHLAUCHT KKD 3: 129 (1702). Hennes Kongl. Höghet och Furstel. Durchleuchtighet Ulrica Eleonora. 2RARP I. 1: 9 (1719). JournLTh. 1810, s. 724 (om hertigen af Parma). skämts. DALIN Arg. 2: nr 9, s. 8 1734; uppl. 1754: Kärlighet; till "Madame la Mode").