EGLANTYR l.
NEGLANTYR, r. l. m. (m. J. D.
VALERIUS (
1849) i
Försl. t. SAOB). (egiantyr JÖRLIN Kökso. kryddeg. 108 (1796: Eglantyr-rosor),
NYMAH Sv. växt. naturh. 2: 86 (
1868).
negiantyr LINNÉ Flora nr 443 (
1755;
anfört fr. Göte- borg),
RETZIUS Flora oec. 616 (
1806;
anfört fr. Skåne),
FRIES Ordb. 24 (c. 1870). neglantyr
WAHLENBERG Flora. sv. 314 (1824). neglentyr F. G. TENGMALM i
Hush.journ. 1779, dec. s.
[EGLANTYR 4]
4) [jfr nt. egeltiire, mnl. eglentier o. negelentier, holl. egelantier o. neglantier, t. eglantier, ä. eng. eglantere, eng. eglatere, av fr. églantier, ffr. esglantier, aiglantier, rosenbuske, avl. av ffr. aiglent, rosenbuske, sannol. avl. av lat. acus, spets tagg (jfr AKUT, ÄGG, r.). Formen med begynnande n utgår från motsv. former i mnl. o. holl., där den föregående artikelns -n fattats ss. hörande till substantivet]
[EGLANTYR 0]
(
†)
växten Rosa rubiginosa Lin., lukttörne, luktnypon, i vinros; äv. om växten Rosa lutea Mill., gul törnros, gul ros, svavelros. FISCHERSTRÖM 4: 26 (
1792).
FRIES Ordb. 24 (c. 1870).
Ssgr –
EGLANTYR-ROS.
JÖRLIN Kökso. kryddeg. 108 (
1796).
O. SWARTZ i Sv. bot. nr 463 (1812: Neglantyr-
). Av detta ord förekomma följ. folketyimologiska ombildningar:
ängeltorn (se d. o.),
engelskt törne (se under
ENGELSK) samt adj.
ne- gelandisk i följ. ex.: Ibland
(rosor) äro hwijte, röde och gule, .. damascheniske, Negelandiske, Muskusroser och s
(l)ijke.
Mollet Lustgård D
1 b (
1651).