ELIXIR e¹liksi⁴r l. el¹- starkt vard. -lek- l, -läk-, n. (
STIERNMAN Com. 4: 1165 (
1688) osv.) ((†) r,
BRUNO Sluga gubb. 71 (
1755),
BREMER Nina 425 (
1835) );,
best. -et (ss. r. -EN); pl. == (SAHLSTEDT (1773) osv.) l. -er ( WALLPRIUS Hydrol. 102 (1748), LUNDELL). (-lix- STIERNMAN Com. 4: 1165 (1688) osv. -lex- CAVALLIN Herdan. 3: 249 ( i handl. fr. 1703), LIVIN Kyrk. 54 (1781) ) [y. fsv. elixir; jfr t. elixier, eng. elixir, fr. élixir, ävensom mlat. elixir, av arab. eliksir, pulvret', av arab. artikeln el (al) o. sengr. (τὸ) ξηϱίον (uttalat ksiri), eg.: det torra, äv.: desickerande pulver för sår; jfr PHYLLOXERA]
[ELIXIR 1]
1) inom alkemien: hypotetiskt preparat som ansågs kunna farvandla metaller till guld l. silvor o. skänka oinskränkt livslängd. Det stora, elixiret, av röd färg, förvandlar metaller till guld;, det lilla elixiret, av vit färg, förvandlar dem till silver. (O! livsens träd.:) O rart præservativ! som öfwer momie (dvs. mumiekött, förr ansett ss. under- görande läkemedel wäger, / Och alt thet Elixir som Alchymi tilsäger. SPEGEL Öp. par. 20 (
1705).
Ett elixir hvars underb(ara) verkan / Till 1000 år vår lefnad kan förlänga. STAGNELIUS (SVS) 4: 304 (
1823).
SÖDERBAUM Berzelius 5 (
1899). jfr
LIVS-ELIXIR.
[ELIXIR 2]
2) (
i sht förr)
benämning på (olika slag av) mixtur (essens.l. tinktur) som anses förläna hälsa o. förlänga livet; ofta allmännare: stär.. kande mixtur för invärtes l. utvärtes bruk; nu. mera bl. (med undantag för vissa hårvatten) i l. ss. benämning på olika slag av patentmedicin. Engelskt elixir. STIERNMAN Com. 4: 1165 (
1688).
Elixir .. är ännu tjockare än Esseneer, knapt igenomskinlige af mörk färg. WALLERIUS Chem, phys. 1: 315 (
1759). Et försökt Elixir för Colique.
BRUNO Kloka gumm. 89 (
1762;
rubrik).
Hygiea 1839,
s. 150.
LINDGREN Läkem. 76 (
1918). jfr
BRÖST-,
GIKT-,
HÅR-,
LIVS-,
MAG-,
PEST-,
RABARBER-,
UNDER-ELIXIR m. fl.
[ELIXIR 3]
3) mer l. mindre bildl. BREMER Nina 425 (
1835).
Och fastän kälens tyranni består,/ är vinden full av sydligt elixir. ÖSTERLING Idyll. b. 32 (
1917).