EXPORT äkspor⁴t, r. (m. WESTE 1: 1960 (1807). LUNDELL); best. -en; pl. (i bet. 1) -er. [sannol. av eng.
export, sbst., bildat till
export, v., vilket lånats antingen av fr.
exporter l. direkt av lat.
exportare (se
EXPORTERA); jfr fr.
exports, pl. (ungt ord)]
[EXPORT 1]
1) (
†)
exportvara, exportartikel; i pl.: exp ort (i bet.
2 i konkretare anv.).
LEINBERG VLand 4: 42 (
i handl. fr. 1754).
De Svenske Exporterne. SP 1778,
s. 62.
EKBOHRN (
1868). – jfr
HUVUD-EXPORT.
[EXPORT 2]
2) användt ss. vbalsbst. motsv. EXPORTERA.: utförsel; stundom konkretare: mängd(en) av utförda varor. Förordn 22/5
1794,
s. 3 a. Staden
(Malmö) eger.. Ansenlig export af spannmål och bränvin.
THOMÉE IllSv. 171 (
1866).
För export afsedt smör. PT 1906,
nr 214, s. 3.
Exporten på Orienten. JANSON Lögn. 305 (
1912). jfr
MALM-,
RE-,
SMÖR-,
SPANNMÅLS-,
STÄNGJÄRNS-EXPORT m. fl.
Ssgr: (till
2):
–
EXPORT-AGENT.
agent som för befordrande av hemlandets export till främmande land utsändes av enskild förening l. av staten. ExportFCirk. 50: 2 (
i handl. fr. 1888).
–
EXPORT-ARTIKEL.
jfr -VARA. Phosph. 1810,
s. 367.
Sveriges ojämförligt största exportartikel utgöres af trävaror. SkogsvT 1903,
s. 122.
–
EXPORT-AVGIFT ~⁰², äv. ~²⁰. avgift som erlägges vid export av viss vara. HemlUtskPr. 1812,
s. 21. Finland 125 (
1893).
–
EXPORT-FÖRBUD.
Tiden 1848,
nr 204, s. 2.
–
EXPORT-FÖRENING.
förening avsedd att driva l. befordra export. Stadgar för Sveriges allmänna exportförening. (1887; titel).
–
EXPORT-HANDEL.
SP 1778,
s. 62.
–
EXPORT-INDUSTRI.
industri baserad på tillvärkning av exportvaror. NerAlleh. 1886,
nr 122, s. 4.
–
EXPORT-KONDUKTÖR. (
i sht i västra Sv.)
person som yrkesmässigt förmedlar export (i sht av kreatur). NDA 1867,
nr 104, s.
1.
LAHT 1885,
s. 341.
–
EXPORT-LAND.
[EXPORT-LAND.ssg 1]
1) exporterande land. LaHT 1882,
s. 143.
[EXPORT-LAND.ssg 2]
2) (
mindre br.)
land till vilket export sker. THYRÉN SvPol. 54 (
1911).
–
EXPORT-LICENS.
AB 1915,
nr 260, s. 11.
–
EXPORT-LISTA.
förteckning över (från en hamn l. ett land) exporterade varor. Frey 1850,
s. 156.
RÖNNHOLM EkonGeogr. 340 (
1907).
–
EXPORT-MARKNAD.
marknad (plats, land osv.) där exportvaror kunna avsättas; avsättningsplats för exportvaror. SD 1896,
nr 19, s. 3. Frankrike som exportmarknad
PT 1903,
nr 82 A, s. 3.
–
EXPORT-MÄSSIG.
[EXPORT-MÄSSIG.ssg 1]
1) i stånd att exportera. Pappersidustrien (i Italien) .. är redan exportmässig. RÖNNMOLM Ekon Geogr. 203 (
1907).
[EXPORT-MÄSSIG.ssg 2]
2) möjlig att exportera. GHT 1895,
nr 210, s. 4.
–
EXPORT-ORT.
ort över vilken ett lands l. områdes export går. IllSv. 2: 51 (
1882).
–
EXPORT-PREMIE.
för upphjälpande av exporten inrättad premie som av staten utbetalas för exporterad vara av visst slag. KungörExportpræm. 9/5 1770, s. 3.
–
EXPORT-SLAKTERI.
för utförsel av kött ur riket avsedd slakteriinrättning. SFS 1897,
nr 109, s. 3.
–
EXPORT-SMÖR.
Finland 141 (
1893).
–
EXPORT-TULL.
Den nu .. (å trävaror) lagda dryga export-tull. BondP 1815, 2:
86. –
EXPORT-VARA,
r. l. f. för export lämpad l. avsedd vara. SÄFSTRÖM Banquer. Qq
3 b (
1754).
Skogav T 1903, s. 122.
–
EXPORT-ÖL.
benämning pd ott alkoholstarkt, urspr. för export avsett öl. TT 1876,
s. 261.
–
EXPORT-ÖVERSKOTT ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰. MosskT 1891, s. 268. Hela landtbrukets exportöfverskott, som .. ännu 1891–95 var 20,4 mill. kr. har öfvergått till ett importöfverskott af c:a 39 mill. kr. KemT 1912,
s. 172.