© Svenska Akademien. SAOB spalt: E867; tryckår: 1922
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
EXSPIRERA äk¹spire⁴ra, i Sveal. äv. -e³ra², v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr EXSPIRATION (förr äv. skrivet expirera)
[jfr t. ex(s)pirieren, eng. expire, fr. expirer; ytterst av lat. ex(s)pirare, av ex, ut (se EX-), o. spirare, andas (jfr SPIRANT)]
[EXSPIRERA 1]
1) (i fackspr.) tr. o. intr.: andas ut. Starkt exspirera i fria luften. ASScF 6: 190 (1861). Den exspirerade luften. HAMMARSTEN FysiolK 555 (1883).
[EXSPIRERA 2]
2) (†) intr.: draga sitt sista andedrag, dö. The haffua.. expireret, och äro dödhe wordne. P. P. GOTHUS Underv. Ii 2 a (1590). VDAkt. 1651, nr 102. DALIN 1850.
[EXSPIRERA 3]
3) (†) intr.: gå till ända, utlöpa. Krigzhielpen exspirerar i åhr. RARP 6: 85 (1657). Arrende Contractets expirerande. 2RARP 4: 548 (1727). Ansökningstiden .. lärer snart exspirera. VDAkt. 1784, nr 265 DALIN 1850.