EXTRA äk³stra² l. (i sht i södra Sv.) ⁴⁰ (ä`ckstra DALIN), adj. oböjl. l. adv., stundom äv. substantiverat m.||ig., pl. (tillf.) -or (ALMQVIST DrJ 459 (1834) ).

[jfr t., eng. o. fr. extra; i bet. I o. II förkortning av EXTRAORDINARIE o. EXTRAORDINÄR l. inlånat från t.; i bet. III i sista hand från lat. extra, prep. o. adv., utom, av ex, ur, ut (se EX-), o. komp.-suffixet -tero (jfr EFTER o. KONTRA-). Ordet ingår icke i ssgr i klassiskt latin, om man frånräknar extraordinarius (se EXTRAORDINARIE), men bildar i senlat. o. mlat. ett flertal sådana. Vid överflyttning till sv. (o. andra moderna språk) av dylika ord, y.ex. EXTRAORDINARIE, EXTRAORDINÄR, EXTRA VAGANT, kommo de lätt att uppfattas som direkt sammansatta av extra o. en (i sht adjektivisk) efterled. Efter deras mönster ha senare bildats ssgr av typen EXTRAEUROPEISK, EXTRAFLORAL. Ordet har i I o. II stundom fått sin bet. påvärkad av III]

[EXTRA I]

I) adj.

[EXTRA I.1]

1) utöver (l. utom) det vanliga l. bestämda, som icke är från början planerad l. beräknad, extraordinarie. Extra anslag, extraordinarie anslag. Extra ansökningsrätt, om rätt att söka pastorat utom förslag o. oberoende av stiftsband. Extra avgit. Extra inkomster. Extra nådår. Extra opponent (jfr II 2 slutet o. EXTRA-OPPONENT). Extra bolagsstämma. Vara anställd på exra stat, innehava en extraordinarie befattning. Extra förrättning, dels om särskilda åt tjänstemän osv. givna uppdrag - för vilka ersättning utgår i form av dagtraktamente, dels om vissa prästerliga förrättningar (vigsel, dop, begravning). Han behöver nog en extra påstötning. Extra smörgåsbord; jfr 3. BARK Bref 1: 127 (1703; substantiviskt). Extra arbete. 2RARP 5: 493 (1727); jfr EXTRA-ARBETE. Det fåtal som känna igen modellerna (för de i be- rättelserna tecknade personerna), förskaffa sig därmed ett extra nöje. STRINDBERG TrOtr. 2: 237 (1882, 1890). Patron skall väl dela ut litet extra som vanligt (till julen). ENGSTRÖM. 5 bok 113 (1910; substantivikt). (†) närmande sig bet.: utomstående, icke vidkommande. CEDERBORGH UvT 2: 82 (1809).

[EXTRA I.2]

2) om tjänsteman osv.: extraordinarie. De .. förmoner, som sådana extra Öfver- eller UnderOfficerare bestås. PH 5: 3012 (1750). Duplicanter eller Extra Lärare. FörslSkolordn. 1817, s. 57. Beordra extra läkare till tjenstgöring vid regementet. TjReglArm. 1889, s. 273. – särsk. substantiverat. (Han) i sin lifstid aldrig hann / Till mer än Extra vid Accisen. LENNGREN 91 (1795). En extra i verken. BLANCHE Bild. 4: 122 (1865). LAURIN Våld 71 (1910).

[EXTRA I.3]

3) (vard.) exceptionell, av ovanligt god l. utsökt kvalitet, utomordentlig. Ett extra kaffe. BREMER Grann. 2: 214 (1837). Händer det något i de resp. fäderneslanden så är det ett extra hallå. MATTSSON VSkr. 1: 154 (1910). Smörgåsbordet var verkligt extra. SMITH Rönnerkr. 246 (1912).– ironiskt. Jo, du är extra, du! DALIN (1850; angivet ss. vardagligt o. användt i dålig mening).

[EXTRA II]

II) adv.

[EXTRA II.1]

1) (numera vard. l. i fackspr.) förstärkande ett adj. l. dyl.: synnerligen, utomordentligt, ovanligt, övermåttan; jfr I 3. Extra godt källvatn. LEINBERG VLand 4: 48 (1754). Den.. extra naiva fröken Gran. BLOMBERG Överg. 85 (1915). – särsk.

[EXTRA II.1.a]

a) handel. om särskilt framträdande egenskap l. utsökt kvalitet. Extra fin vara! Extra,; prima kvalitet. Hos.. Wetterling finnes extra fett .. Oxekött. GT 1788, nr 43, s. 4.

[EXTRA II.1.b]

b) handel. i uttr. (per) extra kontant, om betalning vid varans avlämnande (l. med kort, t. ex. en veckas, anståndstid), per kassa. SMEDMAN Kont. 1: 23 (1872). Sälja endast emot extra kontant betalning. CRONHOLM Förluster 6 (1904).

[EXTRA II.2]

2) motsv. I 1. DALIN (1850). Våra män trakterades extra. P. MÖLLER i Kongo 1: 84 (1887). Det såg inte ut, som om det skulle bli något af med att räkna extra för far i kväll. LAGERLÖF Jerus. 1: 53 (1901). – särsk. i förb. opponera extra, uppträda som opponent vid en (akademisk) disputation utan att därtill vara på förhand utsedd. 1751 den 21 junii opponerade jag extra på någre Theses miscellaneæ. H. FORSIUS (c. 1757) i BtHforsH 2: 5.

[EXTRA III]

III) i vissa ssgr: utanför befintlig.

Ssgr

Ssgr till I o. II, vilka tidigare utgjort en fri förbindelse av adj. o. sbst., särskrivas stundom ännu. (I 1)

– EXTRA-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. i sht om arbete som ngn utför vid sidan av sin egentliga tjänstgöring. VDAkt. 1782, nr 589.

– (III) EXTRA-AXILLÄR ³⁰~¹⁰² l. ¹⁰¹⁰⁴. bot. som icke sitter i l. utgår från bladveck l. dyl. BotN 1873, s. 56. NEUMAN Bot. 14 (1890).

– (I 1) EXTRA-BETALNING. Extrabetalning för öfvertid. FAHLBECK Stånd 104 (1892).

– (I 1) EXTRA-BLAD. tidningsblad l. tryckt meddelande som en tidning utger av särskild anledning, t. ex. för att meddela ngn viktig nyhet; jfr -NUMMER. Snällp. 1848, nr 1, s. 1.. FALLSTRÖM VDikt. 2: 311 (1894, 1899).

– (I 3) EXTRA-DYNAMIT. av Nobel uppfunnet sprängämne, gelatindynamit. JernkA 1880, s. 407.

– (III) EXTRA-EUROPEISK. (i sht bot., numera föga br.) utanför Europa befintlig resp. växande. C. J. HARTMAN i SvLitTidn. 1820, Bih. sp. 114. BotN 1846, s. 109.

– (II 1) EXTRA-FIN. jfr SUPERFIN. HEINRICH (1814).

– (III) EXTRA-FLORAL ³⁰~⁰² l. ¹⁰⁰⁴. bot. som befinner sig utanför blomman. Extraflorala nektarier. BotN 1880, s. 19.

– (I 1) EXTRA-FÖRTJÄNST. Tilfälle til Extra-förtjenst. PORTHAN BrefCalonius 1: 170 (1795).

– (I 1) EXTRA-INKOMST ~⁰² l. ~²⁰. Öfversättningsarbete såsom extrainkomst. BÅÅTH-HOLMBERG Morf. 1: 86 (1910).

– (III) EXTRA-JUDICIELL ¹⁰⁰¹⁰⁴

[jfr t. o eng. extrajudicial; avledn. av lat. judicium, domstol]

jur. som sker utan anlitande av domstol; som gör undantag från den vanliga rättegångsordningen. Extrajudiciell bestraffning, vanl. sammanfallande med: disciplinär bestraffning, disciplinstraff. ADLERBETH Ant. 1: 2 (c. 1792). SFS 1861, nr 62, s. 1. Så hade nu åter indragningsmakten.. användts till extrajudiciell bestraffning af misshagliga tidningsutgifvare. FORSSELL i 3SAH 3: 441 (1888).

– (I 2) EXTRA-KADETT. (förr) sjömil. motsatt: ordinarie kadett. VDAkt. 1779, nr 87. STRINDBERG Kam. 2: 55 (1907).

– (I 3) EXTRA-KAFFE. (i restaurangspråk) extra starkt o. godt kaffe. NORRMAN Skärg. 20 (1905).

– (I 1) EXTRA-KLOCKA. telef. signalklocka som är kopplad till telefonapparat, men befinner sig i annat rum än denna. NYSTRÖM Telef 17 (1885).

– (I 2) EXTRA-KONSTAPEL. (Polis-)kårens rekryter, de s. k. extrakonstaplarne. Sthm 1: 278 (1897).

– (I 1) EXTRA-LEKTION. Verd. 1886, s. 85.

– (I 1, 2) EXTRA-LÄRARE. extraordinarie lärare, i sht vid elementarlärovärk l. likartad läroanstalt. UpsP 1860, nr 1, s. 1. jfr EXTRA I 2 (språkprovet fr. 1817).

– EXTRA-LÄRAR(E)-SYSTEM(ET). PedBl. 1877, s. 98.

– (I 2) EXTRA-LÖJTNANT. (förr) på extraordinarie stat anställd löjtnant. PT 1791, nr 15, s. 3.

– (I 1) EXTRA-NUMMER.

[EXTRA-NUMMER.ssg 1]

1) tidningsnummer som utgives på annan tid än den ordinarie o. icke inräknas i nummerföljden. BERNDTSSON (1880) .

[EXTRA-NUMMER.ssg 2]

2) prestation (av artist o. d.) utanför programmet. AB 1890, nr 1, s. 3.

– EXTRA-OPPONENT. jfr EXTRA II 2 slutet.

– EXTRA-ORDINARIE,

– EXTRA-ORDINÄR, se d. o.

– (I 1) EXTRA-POST . (i sht förr) post som av särskild anledning, t. ex. brådska, avgår på annan tid än den ordinarie (o. som förr ofta användes till personbefordran). Extra-Postens osäkerhet. VDAkt. 1724, nr 540. Anm. I Karl XII:s förordning av 10 febr. 1718 upptages extrapost ss. en särskilt för personbefordran avsedd post. STIERNMAN Com. 6: 464, 470 (1718).

– (I 1) EXTRA-STAT. extraordinarie stat, extra stat. 2RARP 4: 425 (1727).

– (I 1) EXTRA-STRÖM. fys. gm självinduktion uppkommen elektrisk ström. BERZELIUS ÅrsbVetA 1839, s. 156.

– (III) EXTRA-TERRITORIAL ¹⁰¹⁰¹⁰⁴. == EXTERRITORIAL. DALIN (1871).

– (I 1) EXTRA-TING. ting som sammanträder på annan tid än den ordinarie, urtima ting. VDakt. 1712, nr 212.

– (I 1) EXTRA-TIMME. jfr -LEKTION.

– (I 1) EXTRA-TÅG. Utom de ordinarie bantågen kunna särskilda eller så kallade extratåg.. på andra tider af Jernvägsstyrelsen anordnas. SFS 1862, nr 21, s. 4.

– (I 1) EXTRA-UTGIFT ~⁰² l. ~²⁰. PH 1: 159 (1720).

– EXTRA-VAGANS.

– EXTRA-VAGANT,

– EXTRA-VAGERA, se d. o.