FAJANS fajaŋ⁴s äv. -an⁴s, r.; best. -en; pl. (om olika slag l. föremål av fajans) -er. Anm. I ä. tid användes den fr. pl.-formen fayances. STRÅLE Mariebergs hist. 23 (i handl. fr. 1760; i bet 2). (förr ofta skrivet fajance l. fayance l. faëance l. fayence l. faience l. faience)

[jfr t. fayence, eng. faience; av fr. faience, av it. faenza, elliptiskt för porcellana di Faenza, porslin från Faenza, en stad i Italien, i vilken ifrågavarande lergods i stor utsträckning tillverkades på

1400 o. 1500-talen]

[FAJANS 1]

[jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.]

ogenomskinligt, mer l. mindre poröst lergods överdraget med starkt glänsande tenn.- l. blyhaltig glasyr. Vanlig l. egentlig faljans, äv. emaljerad fajans, av lösare, röd-, grå- l. gulaktig massa; jfr MAJOLIKA. Fin fajans, oäkta porslin, flintporslin, av hårdare, nästan vit massa, överdragen med genomskinlig, blyhaltig glasyr. Publ. handl.12: 370 (1782). En liten bild af ljusbrun fajans, som föreställer en ung bondgosse. C C. GJÖRWELL (1791) i Sv. mem. o. bref2: 15. Tekn. tidskr. 1872, s. 275. LAURIN Konsten i Sv. 49 (1915).

[FAJANS 2]

[jfr motsv. anv. i t. o. fr.]

föremål l. arbete av fajans; i sht i pl.; särsk. om (konstnärligt formade o. målade) prydnadsföremål. De äldre franska fajanserna förete dels figurdekoration, dels ett sjelfständigt upptagande af antika prydnadsmotiv. NF (1881). De inre väggarna (av bagdadkiosken i Konstantinopel) äro beklädda med sköna fajanser i hvitt och blått. HEDIN Beskickn. 37 (1891). De talrika fajanserna (i Nordiska museet) från de svenska porslinsfabrikerna Rörstrand (anlagd 1729) och Marieberg (anlagd 1758). Stockholm 1: 439 (1897). jfr DELFT-, HUSHÅLLS-, MAJORKA-FAJANS m. fl.

– FAJANS-ARTAD.

– FAJANS-BLÅ.

[jfr t. fayenceblau]

färg. av färg som påminner om blåfärgad fajans. ALMSTRÖM Tekn. 2: 46 (1845).

– FAJANS-BLÅTT, sbst. färg.

– FAJANS-BRUK. (numera knappast br) fajansfabrik.

FFS 1864, nr 33, s. 16.

– FAJANS-FABRIK.

Mariæbergs privilegierade Äkta Porcellaine- och Fayance Fabrique. STRÅLE Mariebergs hist. 74 (cit. fr. 1766).

– FAJANS-FABRIKATION.

– FAJANS-FAT.

– FAJANS-GLASYR.

– FAJANS-GRANIT. visst, bättre slag av "fin fajans" med mycket hård massa. De af "granit" eller fajansgranit tillverkade (serviserna) kunna knappt skiljas från äkta porslin. SD(L) 1897, nr 231, s. 4.

– FAJANS-GRÖN.

[jfr t. fayancegrün]

färg. av färg som påminner om grönfärgad fajans.

– FAJANS-GRÖNT, sbst. färg. Till fajanstryck kan blott användas indigo, hvilken .. tryckes på hvit botten ... Behandlas det tryckta tyget derefter i gulbad, kan man äfven erhålla fajansgrönt. Uppf. b.5: 530 (1874).

– FAJANS-INLÄGGNING.

Minareter, hvilkas dyrbara fajansinläggningar skiftade i alla regnbågens färger. HEDIN Gm Khorasan 161 (1892).

– FAJANS-KAKELUGN.

– FAJANS-KÄRL.

– FAJANS-MASSA.

– FAJANS-MUGG.

– FAJANS-MÅLNING.

Denna färg .. kan användas i .. fayencemålning. BERZELIUS Årsber. i VetA 1837, s. 105. särsk. konkret. Fajansmålningar (å kakelugnar) med figurer o. d. efter Schweizisk sed. UPMARK Falke 204 (1885).

– FAJANS-MÄRKE. fabriksmärke å föremål af fajans. Alm. f. alla 1912, s. 170.

– FAJANS-TRYCK.

[jfr t. fayancedruck]

färg. Fajanstryck kallas ett slags .. tygtryck, som frambringar blå mönster på hvit botten. Uppf. b.5: 530 (1874).

WENSTRÖM o. JEURLING (1891).

– FAJANS-UGN.

[FAJANS-UGN.ssg 1]

1) ugn avsedd för bränning av fajans(er). RINMAN 1: 480 (1788). 2 Uppf. b.7: 183 (1903).

[FAJANS-UGN.ssg 2]

2) fajanskakelugn. WRANGEL Byggn. hist. 37 (1904).

– FAJANS-VARA. mest i pl.

– FAJANS-VERK. (†) fajansfabrik. H. T. SCHEFFER i VetAH 1759, s. 18.