EXPEDITION äk¹spediʃω⁴n l. -iʃ-, r. (f. HEINRICH (1814), LUNDELL; m. WESTE); best. -en, i. o. vard. i mellersta o. norra Sv. äv. ==-; pl. -er. (expede- EKEBLAD Bref 2: 19 (1662) ) [jfr t. o. eng.
expedition, fr.
expédition; av lat.
expeditio (-ŏms), vbalsbst. till
expedire (se
EXPEDIERA). jfr
SPEDITION]
[EXPEDITION 1]
1) vbalsbst. till EXPEDIERA 2. OxBr. 10: 251 (
1618).
(Konung Adolf Fredrik) säger sig aldrig velat hindra expeditionen af de beslut som genom rådets pluralitet vore fattade. GEIJER II. 5: 156 (
1838). Olika behandling af olika trafikanter i fråga om expedition, fraktberäkning m. m.
EkonS 1: 360 (
1893).
Tidskriftens expedition (mottagning av manuskript och prenumerationer samt.. distribution). Hem. bygden 1912, s. 113. [EXPEDITION 2]
2) av offentlig myndighet utfärdad skrivelse som innehåller ett avgörande l. ett beslut i en fråga. Utfärda en expedition. Utgående expeditioner. RARP 7: 232 (
1660).
Uppsättia en expedition. KKD 6: 39 (
1707).
Kärande, klagande eller sökande vare.. skyldig utlösa dom, utslag, resolution eller annan expedition. SFS 1901,
nr 109, s. 6.
[EXPEDITION 3]
3) ämbetsvärk l. avdelning av dylikt som har att ombesörja expeditioner (i bet. 1, 2); lokal för sådant ämbetsvärk osv.; expeditionslokal, byrå l. kontor för expediering. BARK Bref 1: 115 (
1703).
Kongl. May:t.. hafwer för gott funnit.. at fördela hela des Cantzlij uti ett Collegio och Sex Expeditioner. HC12H 3: 98 (
1713).
Öfriga lokaler i nedra våningen (av centralstationen i Sthm) äro upptagna af järnvägens expeditioner m. m. IllSv. 1: 98 (
1873).
Då jag skulle gå upp i min expedition (dvs. justitiestatsexpeditionen, där förf. var anställd). DE GEER Minn. 1: 72 (
1892). – jfr
CIVIL-,
ECKLESIASTIK-,
FINANS-,
HANDELS-,
HOV-,
HOVKANSLERS-,
JUSTITIE-,
JUSTITIEOMBUDSMANS-,
JUSTITIEREVISIONS-,
JUSTITIESTATS-,
KAMMAR-,
KANSLI-,
KOMMANDO-,
KOMMUNIKATIONS-,
KRIGS-,
KRIMINAL-,
LÅN(E)-,
MILITLE-,
MILITIEOMBUDSMANS-,
OMBUDSMANS-,
PASTORS-,
POST-,
STATS-,
TIDNINGS-,
UTRIKES-EXPEDITION m. fl.
[EXPEDITION 4]
4) (
†)
skyndsamhet; jfr EXPEDIT I. Det skulle med all expedition och hast til osz sendas P(r)äster och Böker. HOLM NSv. 56 (
i handl. fr. 1693).
[EXPEDITION 5]
5) i vetenskapligt l. kommersiellt syfte o. d. företagen (längre) färd (i sht till avlägsna länder); övningsfärd av örlogsfartyg l. flottavdelning; krigsföretag till sjöss i förening med landstigning l. mera friståendo (mindre) krigsföretag till lands; sammanfattande om deltagarna i färd l. förotag av nämnda slag. OxBr. 10: 49 (
1621).
Flottan.. låg under arbete til klargörning för instundande Expedition. TORNQUIST Utk. 1: 140 (
1788). Med omsorg utrustade vetenskapliga expeditioner.
BJÖRLING Sol. 72 (
1869).
Man skulle (ansåg Napoleon) kunna verksamt skada england genom att taga Malta och göra en expedition till Egypten. WIRSÉN i PT 1903,
nr 233 A,
s. 3. – jfr
GRADMÄTNINGS-,
HANDELS-,
KRIGS-,
NORDPOLS-,
POLAR-,
SJÖ-,
STRAFF-,
UNDSÄTTNINGS-,
VINTER-,
ÖVNINGS-EXPEDITION m. fl.
Ssgr:(
1)
–
EXPEDITIONS-BEFALLNINGSMAN ~⁰¹⁰². (förr)
länsman.
DA 1808,
nr 26, s. 1.
ALMQVIST TreFr. 3: 234 (
1843).
DALIN (
1850) .
–
EXPEDITIONS-CHEF.
[EXPEDITIONS-CHEF.ssg 1]
1) till 1; särsk. 1840–1917 om chefen för varje till ett statsdepartement, med undantag av utrikesdepartementet, hörande avdelning av K. M:ts kansli, efter ingången av år 1918 om chefen inom dylikt för ledningen o. övervakandet av de löpande ärendena. PropRiksd. 1840–41,
nr 67, s. 18.
SFS 1917, s.
2165, 2166. [EXPEDITIONS-CHEF.ssg 2]
2) (
förr)
till 5: benämning på högste befälhavaren över utkommenderad flotta l. eskader. TjReglFl. 1796,
s. 9.
ReglFl. 1834, 1:
9. – (
1)
EXPEDITIONS-CHEFS-ADJOINT. (
i Finl.,
förr)
vid generalguvernörskansliet. FFS 1896,
nr 5, s. 9.
– (
1)
EXPEDITIONS-DAG dag då ett ämbetsvärk o. d. hålles öppet för expedition. JournLTh. 1813,
nr 8, s. 1.
(Kyrkoher den) bestämde som expeditionsdag fredagseftermidd.
HAGSTRÖM Herdam. 4: 29 (
1901).
– (
1)
EXPEDITIONS-DEPUTATION.
under ståndsriksdagarnas tid i SV.: av riksdagen (från o. mod 1723) tillsatt deputation som hade att överse o. jämka ständernas beslut, innan de justerades, o. därefter att expediera dem; jfr -UTSKOTT; äv. om deputation med motsvarande uppgift inom sekreta utskottet. 2RARP 4: 33 (
1726).
DA 1771,
nr 154, s.
2.
2NF 24: 1499 (
1916).
– (
1)
EXPEDITIONS-FOGDE. (
förr)
expeditionskronofogde. 2RARP 5: 304 (
1727).
SvT 1852,
nr 159, s. 2.
– (
5)
EXPEDITIONS-FÄLTSKÄR ~⁰². (förr)
å utkommenderad flotta l. eskader; jfr -LÄKARE. De expeditions-, uppbörds- och secondfältskärer, som.. antagas. HJELT Medicinalv. 3: 199 (
cit. fr. 1759).
Därs. 138 (
efter handl. fr. 1780).
– (
1)
EXPEDITIONS-FÖRARE.
Arbetarekommunens expeditionsförare. PT 1904,
nr 95 A, s.
3.
2NF 16: 646 (
1911).
– (
1)
EXPEDITIONS-FÖRING.
TjReglArm. 1889,
s. 94.
– (
1)
EXPEDITIONS-HAVANDE.
[EXPEDITIONS-HAVANDE.ssg 1]
1) adj. Expeditionshafvande fanjunkaren. LUNDIN NSthm 524 (
1889).
[EXPEDITIONS-HAVANDE.ssg 2]
2) sbst., m.||ig. Den, som önskar upplysningar ur Riksarkivets handlingar, eger att anmäla sig hos expeditionshafvanden. SFS 1901,
nr 80, s. 6.
– (
1)
EXPEDITIONS-INTENDENT.
mil. intendenturofficer vid högre stab l. kvarter vilken förestår dess kassaförvaltning l. krigskasseavdelning o. biträder vederbörande högre intendent i dennes tjänsteåligganden. PT 1911,
nr 165 A,
s. 2.
– (
1)
EXPEDITIONS-KARL.
vanl. i sådana förb. som en god l. rask expeditionskarl o. d. En utmärkt skicklig expeditionskarl. WINGÅRD Minn. 4: 60 (
1847).
– (
1)
EXPEDITIONS-KRONOBEFALLNINGSMAN. (
†)
expeditionskronofogde. DA 1793,
nr 221, s. 1.
HÖJER Sv. 2: 196 (
1876).
– (
1)
EXPEDITIONS-KRONOFOGDE ~⁰⁰²⁰. (förr)
landsstatstjänsteman över stat som med K. M:ts tillstånd stundom av länsstyrelse anställdes för att biträda den ordinarie kronofogden. DA 1808,
nr 47, s. 1. SFS
1908,
nr 49 s. 1.
– (
1)
EXPEDITIONS-LOKAL.
AB 1890,
nr 8, s. 2.
– (
1)
EXPEDITIONS-LUCKA,
för inlämnande av telegram (å telegrafstation), postlucka, (ett apoteks) 'nattlucka' o. d. SD(L) 1893,
nr 286, s. 4.
AHLBERG FarmT 2 (
1899).
– (
5)
EXPEDITIONS-LÄKARE. (
förr)
förste läkare å utkommenderad flotta l. eskader (under vilken uppbörds- o. biträdande läkare subordinerade). ReglFl. 1834 1:
41. – (
2)
EXPEDITIONS-LÖSEN.
avgift som erlägges för en av offentlig myndighet utfärdad handling. Kongl. Maj:ts Förnyade Nådiga Taxa Uppå Expeditions lösen. 27/5 1801.
– (
1)
EXPEDITIONS-MINISTÄR.
ministär utan bestämd politisk färg som bl. handlägger löpande ärenden, övergångsmimstär. FAHLBECK HandPol. 32 (
1892).
– (
1)
EXPEDITIONS-SEKRETERARE.
intill utgången av 1878 benämning på den näst expeditionsehefen högste tjänstemannen inom statsexpedition l. avdelning av K. Maj:ts kansli (1773–1824, i nedre justitierevisionen – 1837 kallad förste expeditionssekreterare); 1918 återupptaget ss. titel på tjänsteman i liknande ställning hos justitiekanslersämbetet samt vid riksdagens justitie- o. militieombudsmannaexpeditioner. 2RARP I. 2: 180 (
1720).
Förste Expeditions-Sekreteraren reser bort. CEDERBORGH Rk 29 (
1816).
SFS 1840,
nr 43, s. 2.
SvStatskal. 1919, afd.
65, 192, 193. – (
1)
EXPEDITIONS-TAXA.
taxa enl. vilken expeditionslösen utgår. Kungör. 18/11 (
1801).
SFS 1903,
nr 132, s. 3.
– (
1)
EXPEDITIONS-TID.
AdP 1800,
s. 450.
– (
1)
EXPEDITIONS-UTSKOTT ~⁰² l. ~²⁰. a) i Sv. intill 1866, i Finl. fortfarande om visst av riksdagen tillsatt utskott; jfr
-DEPUTATION. Expeditions-Utskottet är defect
(dvs. icke fulltaligt). AdP 1789,
s. 502.
Riksens Ständer (äge) at välja och förordna et Expeditions-Utskott.. för at upsätta ej mindre de expeditioner, som under Riksdagen af Stånden gemensamt utfärdas, än äfven Riksdags-Beslutet. RO 1810, &
36. [EXPEDITIONS-UTSKOTT.ssg 2.b]
b) om ständigt kyrkomötesutskott som har att uppsätta förslag till de skrivelser som, till följd av mötets beslut, skola från detsamma avlåtas. AllmKyrkom. 1868,
s. 30.
Avledn.:
–
EXPEDITIONELL ,
adj. till EXPEDITION 1. (Riksdags-)ärenden af expeditionel art. AB 1897,
nr 114, s. 2.
De expeditionella ärendena. HAGSTRÖM Herdam. 2: 391 (
1898).