FANER fane⁴r, n.; best. -et; pl. ==. [till FANERA; jfr d. finér, holl. fineer, fourneer, t. furnier, eng. veneer, vaneer, sbst.]
(i sht snick.) tunn skiva av trä (vanl. finare sådant, ss. mahogny l. ek) l. av elfenben, pärlemor, sten o. d. använd antingen till ytbeläggning av l. inläggning i möbler o. d. l. till material för förfärdigande av askar, stolsitsar o. d.; äv. koll. l. ss. ämnesnamn; ofta övergående i bet.: beläggning av faner. Väderlådorne .. äro af ren Ek, med Fanér af Furu. VDAkt. 1779,
nr 329.
Genomfärgadt trä, ett nytt dekorationsmedel, som tillverkas både massivt och i fanér. PT 1905,
nr 260, s. 3. De horisontala fanersågarna .. kunna skära ända till
10 faner pr cm.
2NF 28: 28 (
1918). jfr
EK-,
MAHOGNY-,
VALNÖTSFANER m. fl.
Ssgr:
–
FANER-KVARN.
[efter t. furniermühle]
(
numera mindre br.)
-MASKIN,
sbst.¹
KINDBLAD (
1870).
–
FANER-MASKIN, sbst.¹ (sbst.² se under FANERA). maskin varmed faner framställes.
TT 1875,
s. 160.
–
FANER-SITS,
r. l. m. sits af faner till stolar l. soffor o. d.
2UB 8: 43 (
1900).
–
FANER-SKIVA.
skiva av faner.
SFS 1835,
nr 49, s. 46.
2NF 23: 573 (
1915).
–
FANER-SVARV.
svarvmaskin för framställning av faner. TLandtm. 1884, Annonsbl. nr 47, s. 2.
–
FANER-SÅG.
sågvärktyg l. sågmaskin för framställning av faner.
JernkA 1833,
s. 641.
ArbB 169 (
1887).
–
FANER-SÅGNING.
framställning av faner gm sågning.
ENEBERG Karmarsch 1: 64 (
1858).
–
FANER-TRÄ.
trävirke användt till l. bestående av faner.
DALIN (
1851).
Man limmar fanerträ i flera hvarf på hvarandra. TT 1872,
s. 282.
SkogsvT 1909,
s. 2.