FILA fi³la², v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se under avledn.). ( fijl- 1578–1745. fyl- 1681) [fsv. fila; liksom d. file av mnt. vīlen, till vīle (se FIL
, sbst.²), motsv. fsv.
fäla, ä. d.
fele,
fæele, t.
feilen, eng.
file, fila; jfr isl.
péla]
[FILA 1]
1) bearbeta l. glätta (ngt) med fil; gm dylikt arbete åstadkomma (ngt); äv. abs. l. i förb. med prep. på.
Fila ngt jämnt, spetsigt. Filning medelst maskin. Han stod och filade på nyckeln. HELSINGIUS I
2 a (
1587).
PERINGSKIÖLD Vilk. 52 (
1715;
se under FIL
, sbst.² [FILA 1]
1).
De jernstycken, som skola filas, insättas i ett vanligt skrufstycke. ArbB 208 (1887). På ihåliga nycklar filades ett fänghål nära handtaget. Landsm. 1907, s. 92. jfr
AV-,
BORT-,
BLANK-,
EFTER-,
FIN-,
GENOM-,
GROV-,
KANT-,
OM-,
RÄT-,
UPP-,
UR-,
UT-,
ÖVER-FILA m. fl. – särsk. (
†)
i p. pf., övergående i bet.: (med fil) förvandlad till filspån. Fijlat gull itt halfft quintin.
BOLAVI 19 b (
1578).
Fijlat eller til pulwer stött Enhorn. MÅNSSON Åderlåt. 5 7 (
1642).
[FILA 2]
2) Oeg.: gnida; nöta, skava. JRUDHELIUS (1662) i 2Saml. 35: 220. Det är altså ej underligit, at alla desse små holmar med sina klippor, blifvit så filade och skurade, at man med möda törs gå på dem.
LINNÉ Vg. 185 (
1747).
Man måste nöta ut sina kläder och sina stöflor genom idelig borstning och filning. PALMBLAD Nov. 4: 150 (
1851).
Vatten är vatten ... På ett ställe gräver det och filar ooh för bort, och på ett annat lägger det till. LAGERLÖF Holg. 1: 100 (
1906). jfr
BLANK-,
SKAM-FILA m. fl. – särsk.
gnida med stråken över strängarna på en fiol o. d.; ofta övergående i bet.: (på ett skralt sätt) spela (fiol l. ett stycke på fiol). Under hakan / Sätt nu fiolen, och klunka och svälj: / Spotta och trampa, / Fila och stampa, / Knäpp lite grand. BELLMAN 3: 65 (
1790). Då och då .. afbryter han (
dvs. sagoförtäljaren på en afrikansk marknad) sig plötsligt för att fila några ackord på sin tresträngade rabab.
LINDQVIST Stigm. 104 (
1906).
LAGERLÖF Liljecr. 121 (
1911).
[FILA 3]
3) [jfr motsv. anv. av lat. limare]
bortarbeta fel o. ofullkomligheter i (ett litterärt arbete o. d.); minutiöst arbeta på förbättrande o. fullkomnande av (ett litterärt arbete o. d.); stilistiskt bearbeta (ngt); hyfsa, "retuschera", polera; äv. abs. l. i förb. med prep. på; jfr FIL sbst.² 2. EHRENPREUS PVetA 1748,
s. 24.
Stilen (i en viss författares arbeten) är kraftig, elegant, men något för filad. SvLittFT 1837, sp.
478. (
Helvius Cinna var) författare till ett litet epyllium Smyrna, på hvilket han filade i icke mindre än nio år.
SCHÜCK VLittH 1: 405 (
1899).
[FILA 4]
4) (
†)
med avs. på förstånd l. en person ss. andlig varelse: slipa; i bildningsavseende fullkomna; anträffat bl. i p. pf. med adjektivisk bet. BELLMAN 5: 203 (
1776).
Det vardt ett fasligt väsen / Att få vår Leila filad ooh beläsen. CVASTRANDBERG 5: 184 (
1862).
[FILA 5]
5) (
†)
(gm klander o. d.) gå illa åt (ngn). Också höll sig patronen alltid styf med undan tag då han var i sällskap med bergmästare Hülphers af hvilken han blifvit några gånger, som man säger, filad. BERGMAN SmSkr. 315 (
1842). – jfr
SKAM-FILA.
Särskilda förbindelser:
–
FILA AV ¹⁰ ⁴. jfr
AVFILA.
[FILA AV.fb 1]
1) till 1: medelst filning avlägsna (ngt) l. komma (ngt) att gå itu; med fil avjämna (en yta). SAHLSTEDT (
1773).
Fila af järngallret framför ett af fönstren. SvH 4: 103 (
1904).
[FILA AV.fb 2]
2) till 3. Nog vore det önskeligt om du kunde fila af litet ojemnheter (på min kalender). VvBRAUN (1843) i Sturzen-Becker 1: 36.
2NF 33: 810 (
1922).
–
FILA BORT ¹⁰ ⁴. jfr
BORTFILA [FILA BORT.fb 1]
1) till 1: gm filning av lägsna (ngt). SAHLSTEDT (
1773).
DALIN (
1851).
[FILA BORT.fb 2]
2) till 3. (Birgittas) "uppenbarelser" blefvo af pre sterna öfverflyttade på latin, sedan allt, som icke var renlärigt, filats bort. VL 1901,
nr 68, s. 3.
–
FILA FRAM ¹⁰ ⁴. till 2 slutet.
Gammaldags hurtiga låtar filades kärleksfullt fram på nötta fioler. TurÅ 1910,
s. 296.
–
FILA IGENOM ¹⁰ ⁰⁴⁰ l. ⁰³² äv. GENOM ⁰⁴⁰ l. ³² till l: fila i (ngt), så att det `blir genonmskuret. MEURMAN (1846). ÖSTERGREN (
1920).
jfr GENOMFILA.
–
FILA PÅ ¹⁰ ⁴. (ngt vard.)
till 2 slutet. Kapellisterna filade på dugtiga tag. HEDBERG Ridån 130 (18S8).
–
FILA SÖNDER ¹⁰ ⁴⁰. till 1: fila (ngt), så att det går sönder. Velint steg i sin smedia igen, filade detta Swärd ännu på nytt sönder.
PERINGSKÖLD Vilk. 53 (
1715).
–
FILA UPP ¹⁰ ⁴ OPP ⁴. jfr
UPPFILA.
[FILA UPP.fb 1]
1) till 1: gm filning skärpa l. utvidga l. avjänsna (ngt). Fila vp et arbete, göra slett. LexTrp, 1: 520 (1742). Fila upp ett sågblad. SlöjdBl. 1887, nr 3, s. 3. (Man) filar försigtigt upp det fyrkantiga hålet. ERICSSON Ur. 170 (
1897).
[FILA UPP.fb 2]
2) (tillf.) till
2.
Långsefter ena kanten af en af granngatorna hade pojkar .. filat upp en ansenligt lång .. kana. GELLERSTEDT Gläntor 96 (
1909).
Ssgr:
A
:
–
FIL-SPÅN,
se under FIL, sbst.²
B
:
–
FILE-SPÅN,
se under FIL, sbst.²
C
:
–
(1,3) FILNINGS-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. UB 6) 5 140 (
1874).
Avledn.5
–
FILARE ,
sbst.², i bet.
1 m.||ig., i bet.
2 o.
3 r. l. m.
( fijl- 1587) l) person som filar ngt l. har till yrke att fila. HELSINGIUS I 2 a (
1587).
HEIDENSTAM NDikt. 127 (
1900,
1915). jfr
SÅGFILARE.
[FIL.avl 2]
2) (
†)
== FIL-FISK. Filare med tre rader vårtor vid stjärten. LINNÉ MasReg. 57 (
1754).
jfr VÅRT-FILARE. [FIL.avl 3]
3) (†) fisk tillhörande släktet Centriscus Cuv. (med sträva fjäll); särsk. arten Centriscus scolopax Lin. RETZIUS Djurr. 63 (
1772).
DELEEN 595 (
1829).