© Svenska Akademien. SAOB spalt: F532; tryckår: 1924
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
FILIGRAN fil¹igra⁴n, äv. fi⁴-, n. l. r.; best. -et l. -en; pl. == l. -er; äv. FILIGRAM -gra⁴m l. -gram⁴ l. (numera bl. i bet. 2) FILAGRAM -agra⁴m l. -agram⁴, n. l. r.; best. gram(m)et l. gram(m)en; pl. == l. gram(m)er; stundom (numera bl. ngn gg i bet. 1) FILIGRAMS -gram⁴s, n. l. r.; best. -et l. -en; pl. == l. -er. Anm. Best. form o. pl. äro föga br.; jfr LUNDELL (1893), LoW (1911). (filigran 1825 osv. filigram 1805–1923. filagram 1846–1904. filigrams (phili-) 1792 () pl.)–1890. filigrans 1868–1888. filigrans- (i ssgr) 1788 osv. fil de grans- (i ssg) 1708. filigrains- (i ssg) 1815. filigrams- (phili-, file-) (i ssgr) 1772–1904. philigrims (i ssg) 1795. filagrams- (i ssg) 1780)
[av fr. filigrane, äv. filigramme, filagramme, av it. filigrana, filagrana, av lat. filum, tråd (se FIL, sbst.¹), o. granum, korn (se GRAN, vikt; jfr GRANAT KORN). Formerna -grams o. -grans torde bero på missuppfattning av ssgr i vilka den första ssgsleden slutar på -s]
[FILIGRAN 1]
1) (i mönster l. figurer lagd) guld- l. silvertråd (vanl. behandlad så att den ser ut att vara sammansatt av en mängd små korn); äv.: arbete (smycke o. d.) av guld- l. silvertråd, fint, genom brutet guldsmedsarbete, filigransarbete.
NORDFORSS (1805). Hufvudbonader (Toques), hvilka prydas med strutsfjädrar, perlor eller filigran. MagKonst 1825, s. 56. Att bekläda silfret med ett nät af filigran .. var redan sedan gammalt brukligt. MeddSlöjf. 1884, s. 50. - jfr GULD-, SILVER-FILIGRAN.
[FILIGRAN 1.slutet]
särsk.
[FILIGRAN 1.a]
a) oeg. En grann balkong med konstigt filigram. STURZEN-BECKER4: 27 (1862). Öfver de svarta (trädgdåds.)sängarne .. bredde frosten om nätterna sin hvita filigrams. NORDLING Storstadsb. 23 (1890).
[FILIGRAN 1.b]
b) () bildl., om (tomma) retoriska figurer e. d. THORILD 3: 219 (1792). Han har velat prydasitt tal, och har belastat det med filigram. NORD FORSS (1805). LINDFORS (1815).
[FILIGRAN 2]
2) tekn. eg.: av mässingstrådar flätad form för frambringande av vattenstämpel å papper; särsk. medelst dylik form framställd vattenstämpel. FicklFremOrd (1846). NF (1881). 2NF 31: 893 (1920).
(till
[FILIGRAN 1]
1):
FILIGRANS-ARBETE, äv. FILIGRAN-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. BoupptRasbo 1706.
(1 a) FILIGRANS-GLAS. tekn. genomskinligt, ofärgat glas med (insmälta) ogenomskinliga färgade glastrådar ordnade i olika mönster, millefiori. LIEDBECK KemTekn. 985 (1868). Ekbohrn (1904).
FILIGRANS-KNAPP. 1/2 dusin filegramsknappar af Silfver. BoupptVäxiö 1840.
FILIGRANS-MÖNSTER.
FILIGRANS-ORNAMENT.
FILIGRANS-SMYCKE. TT 1872, s. 105.
FILIGRANS-TEKNIK. NF 4: 1240 (1881). 2NF 23: 798 (1915).
Avledn.5
FILIGRANERI , n. (†) framställning av filigran, filigranteknik. UB 6: 274 (1874).