FILM fil⁴m, r.; best. -en; pl. -er ³² l. ⁴⁰ l. (i bet. 1 vanl., i bet. 2 numera bl. ngn gg) -s. Anm. Fram till tiden för kinematografiens genombrott i Sv. användes pl.-formen films ofta (särsk. i koll. bet.) äv. ss. sg. -form (med sg. best. filmsen, pl. filmser); med avseende på formbildningen jfr RÄLS,. VL 1908, nr 248, s. 9 (: filmserna, pl. best.). TurÅ 1909, s. 197 (: filmsen, sg. best.). Jfr vidare anm. till ssgrna. [av eng.
film, eg.: hinna, membran (feng.
filmen, hinna, förbud; jfr ffris.
filmene); till en ieur. rot
pel, betäcka (jfr gr. πέλμα, fotsula, ävensom
FJÄLL, sbst.², samt
FÄLL)]
[FILM 1]
1) med ett ljuskänsligt skikt överdraget, ss. negativmaterial vid fotograferirng användt tunt band l. blad framställt av ngt genomskinligt, böjligt ämne (i allm. celluloid); äv. om filmrulle (i bet. 1) l. filmpaket; äv. koll. I. ss. ämnesnamn. Framkallning av film(s). ROOSVAL Schmidt 191 (
1896). Fotografiska films.
KemT 1911,
s. 136.
2NF 35: 986 (
1923). –jfr
PLAN-,
RULL-FILM.
[FILM 2]
2) i form av ett långt band framställd film (i bet. 1) med (l. avsedd att upptaga) en serie kinematografiska bilder; å filmband befintlig dylik bildserie; särsk. om (enskilt exemplar av) en (vanl. i en mångfald olika exemplar framställd) positiv kinematografisk bildserie med särskild tanke på bilderna sådana de te sig projicierade på en vit yta ("den vita duken"); filmvärk, filmskådespel; äv. koll. (med motsv. skiftningar i betydelsen). Upptaga, inspela ngt på film. Censurering, granskning, klippning av en film. Import, försäljning, uthyrning av filmer. Aktuella, historiska, konstnärliga, vetenskapliga filmer. Amerikanska, franska, svenska, tyska fil- mer. "Talande" film. Författa, inspela, iscensätta en film. Spela, uppträda i en film. Spela film, (vard.) "filma" (se d. o. [FILM 3]
3). Ett ansikte, utseende som gör sig på film. En av de ståtligaste filmer som någonsin upptagits, förevisats. Filmen om Gösta Berling. En .. inrättning, som ombesörjer filmens belysning med lika tidsmellanrum under af- och pårullandet. 2UB 10: 377 (
1907).
Allmänheten önskar ett sundt och väl valdt program med framför allt goda films. NordFilmT 1909,
nr 1;
s. 2. (
Författaren Bengt Berg) har tagit flera tusen meter film, dels av storkarna, dels av hela hjordar med elefanter.
SvD(L) 1924, nr 78, s. 6. – jfr
KINEMATOGRAF-,
KONST-,
KRIGS-,
KVALITETS-,
NATUR-,
PRAKT-,
RÅ-,
SENSATIONS-,
SERIE-,
SKOL-,
TENDENS-,
UNDERVISNINGS-,
ÄVENTYRS-FILM m. fl. – särsk. i sg. best. med övergång i bet.: filmkonsten, film industrien, filmbranschen, kinema tografien.
Ägna sig åt, övergå till filmen. Pröva sin lycka vid filmen. Arbeta, skriva för filmen.
I filmens tjänst. Några av filmens ledande män.
En filmens komiker. Ett förvärv, en förlust för den svenska filmen. Den dubbla mission att roa och att lära, som filmen har att fylla.
NordFilmT 1909,
nr 1, s. 3.
Filmen som kulturfaktor. WALDNER (1915; boktitel).
Sammansättningar (i allm. till 2. Anm. Ss. förled i ssgr användes ordet från början före trädesvis under formen films-).
A
:
–
FILM-APPARAT.
dels om kinematografkamera, dels om projektionsapparat för film. Filmbladet 1915,
s. 70.
–
FILM-ARKIV.
arkiv för förvaring av filmer. NDA 1919,
nr 48, s. 3.
–
FILM-ATELJÉ.
filminspelningsateljé. Biografen 1913,
nr 14-15 s. 15.
– 1; jfr
2 b
FILM-BAND.
( films- 1910–1915) 2UB 10: 377 (1907).
–
FILM-BEARBETNING ~⁰⁰²⁰. abstr. o. konkret. En intressant filmbearbetning av den Grimmska sagan om Bror Lustig. Filmjourn. 1929, s. 160.
–
FILM-BITEN, p. adj. (
vard.)
starkt filmintresserad. Filmjourn. 1919, s. 31.
–
FILM-BLAD. särsk.
till 2: filmtidning. Filmbladet (1915; tidskriftstitel).
–
FILM-BOLAG ~²⁰ l. ~⁰² jfr
-FIRMA.
Biografen 1919,
nr 11, s. 14.
–
FILM-BRANSCH(EN).
det värksamhetsområde vartill hör framställning, uthyrning, försäljning o. förevisning av filmer. Biografen 1919,
nr 12, s. 13.
–
FILM-BYRÅ ~²⁰ l. ~⁰², ( films- 1913) filmuthyrningsbyrå. Biografen 1919,
nr 9, s. 15.
–
FILM-CENSUR.
Biografen 1919,
nr 6, s. 14.
–
FILM-DRAMA, äv.
-DRAM .
( films- 1919–1915) Fädernesl. 1911, nr 99, s. 2.
–
FILM-DRAMATIK.
Filmbladet 1915,
s. 115.
–
FILM-DRAMATISERA,
-ing. bearbeta (en roman o. d.) för filmen, göra ett filmskådespel av (ngt), filmatisera; särsk. i p. pf. (med adjektivisk bet.) Ss. vbalsbst. -Ing äv. konkretare. Fildrammmatiserade romaner. Pompejis sista dagar, filmdramatiseringen av .. Bulwers .. roman. Biografen 1919, nr 6, s. 4. Filmen II. 20) 14 (1919).
–
FILM-DROTTNING.
kvinnlig filmstjärna. –
FILM-FABRIK.
(films- 1908–1913) särsk.
till 2: filmfirma. VL 1908,
nr 114, s. 3.
Biografen 1913,
nr 10w,
s. 13.
–
FILM-FARS.
jfr -SKÅDESPEL. Biografen 1919,
nr 6, s. 5.
–
FILM-FIRMA.
( films-1913) särsk. till 2: firma som ägnar sig åt upptagning l. inspelning av filmer. Ett par fotografer som irrade omkring för någon filmsfirmas räkning. ENGSTRÖM H,äckl. 236 (1919).
–
FILM-FLUGA. (vard.) omåttligt intresse för fllm, "fluga" på film.
Filmjourn. 1929, s. 207.
–
FILM-FOLK. (
ngt vard.)
om filmskådepelare, filmregissörer o. d. Biografen 1919,
nr 14-15,
s. 16.
–
FILM-FOTOGRAF.
Filmbladet 1915, s. 7.
–
FILM-FÖRFATTARE.
( films- 1915) Filmbladet 1915, s. 137.
–
FILM-INDUSTRI.
(films 1919) Fädernesl. 1911, nr 99, s. 2.
–
FILM-INSPELKING ~⁰²⁰. abstr. o. konkretare. Sensationell filminspelning bar sina risker. Biografen 1919, nr 10, s. 13w.
–
FILM-INSPELNINGS-ATELJÉ.
Filmen I. 4: 14 (
1918).
–
FILM-INTRESSERAD,
p. adj. Bio.grafen 1919, nr 8, s. 14.
–
FILM-JOURNAL.
[FILM-JOURNAL.ssg 1]
1) (
numera mindre br.)
kinematografisk revy över aktuella tilldragelser. Filmbladet 1915,
s. 222.
[FILM-JOURNAL.ssg 2]
2) filmtidning. Filmjournalen. (
1919;
tidskriftstitel).
–
FILM-KAMERA. (films- 19OO-19O7)
[FILM-KAMERA.ssg 1]
1) till 1. PriskurFotogrArtikl. 19OO, s. 18.
[FILM-KAMERA.ssg 2]
2) till 2: kamera för kinematografisk fotografering. Filmbladet 1915,
s. 288.
–
FILM-KOMIKER.
( films- 1915) Filmbladet 1915, s. 163.
–
FILM-KONST.
Biografen 1913,
nr 7, s. 12.
Filmkonsten är till skillnad från pantomimen en verklig skådespelarkonst, vari ordets makt fattas. Filmbladet 1915,
s. 136 –
FILM-MANUSKRIPT.
( filims- 1915) Filmbladet 1915, s. 137. Hur man skrifver en film? .. En originell och intresseväckande bok om filmmanuskript. SvD 1916,
nr 22, s. 11.
– (
1)
FILM-PAKET.
paket av planfilm.
–
FILM-REGISSÖR.
Biografen 1919,
nr 10, s. 10 –
FILM-RULLE.
( films- 19O0-1913) [FILM-RULLE.ssg 1]
1) till 1. Till .. filmsrullar kunna ej vanliga kasetter användas. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 18. [FILM-RULLE.ssg 2]
2) till 2. 2UB 10: 377 (
1907).
Wulff hade fått en utmärkt filmsrulle och Geysir var första gången kinematograferad. ENGSTRÖM Häckl. 245 (
1913).
–
FILM-SKÅDESPEL ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰ (films- 1915– 1917) Filmbladet 1915,
s. 138. Att förstklassigt framföra ett filmsskådespel.
SvD 1917,
nr 27, s. 6.
–
FILM-SKÅDESPELARE ~⁰⁰²⁰⁰. ( films-1915) Biografen 1913, nr 11, s. 5. Filmbladet 1915, s. 38, 148.
–
FILM-SKÅDESPELERSKA ~⁰⁰²⁰⁰⁰. Biografen 1913, nr 8, s. 6.
–
FILM-STJÄRNA,
f. ||ig. ( films- 1913) om framstående filmskådespelerska (filmskådespelare). Den danska filmstjärnan Asta Nielsen. Fädernesl. 1911, nr 99, s. 2. Hos filmstjärnor i U.S.A. LINDQVIST (1924; boktitel).
–
FILM-TEATER.
( films- 1913) biografteater; äv. om affärsföretag som sysslar med inspelning av filmer. Regissören för en stor filmsteater. Biografen 1913,
nr 11, s. 7. Ett par filmteatrar i Lund.
Därs. nr 8, s. 15.
–
FILM-TEXT.
text som omväxlar med bilderna i en film. Filmbladet 1915,
s. 287.
–
FILM-TIDNING.
Nordisk Filmtidning. (1909; tidskriftstitel).
–
FILM-UPPTAGNING ~⁰²⁰. (films- 1915) Filmbladet 1915, s. 199.
–
FILM-UTHYRNING, äv. UTHYRING~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰ En Moskwafirma, som .. sysslat med filmuthyrning. Filmbladet
1915,
s. 226.
–
FILM-UTHYRNINGS-BYRÅ, äv.
-UTHYRINGS-BYRÅ ~⁰² l. ~⁰² ( flims19O9 - 1913) NordFilmT 1909, nr 1, s. 8. Filmbladet 1915, s. 35.
–
FILM-VÄRK.
om film ss. konstnärlig produkt. Filmbladet 1915,
s. 226.
Taldramats .. verkningssätt .. (är något helt annat än) filmverkets. SvD(L) 1919, nr 70, s. 6.
–
FILM-VÄRLD(EN).
sammanfattningen av de personer som äro värksamma inom filmbranschen; vanl. med tanke företrädesvis på skådespelare o. skådespelerskor. Stora omvälvningar inom filmvärlden. SvD(B) 1918, nr 132 B, s. 3. (Skådespelerskans) entré i filmvärlden har avvaktats med spänt intresse. Filmen II. 3) 3 (
1919).
B
: (
numera knappast br.)
–
FILMS-UTHYRNINGS-BYRÅ,
Se A.
Avledn.:
–
FILMA ,
Se d. o. FILMATISERA, v. -ing (äv. konkretare). [jfr d. filmatisere, ävensom DRAMATISERA]
till 2: bearbeta (en roman o. d.) för filmen; jfr FILM-DRAMATISERA. Överenskommelse .. om filmatisering av "Herr Collins affärer i London". Filmbladet 1915,
s. 199.
Filmatisera .. romanerna. Filmen II. 2) 26w (1919).