FINANS finatŋ⁴s, stundom -an⁴s, r.; best. -en; pl. -er; förr äv. (i bet. 2) FINANTIE,
f.?, anträffat bl. i pl. -ier. ( fin(n)ans (finance) 1631 osv. fin(n)ants (-antz) 1595–18O0. fln(n)antier (fijnantzier m. fl. former), pl. 1544–1622) [jfr d.
finans, holl.
financie, t.
finanz, av fr.
finance, till stammen i ä. fr.
finer, betala, till
fin, slut, avslutning, av lat.
finis (se
FINAL). – Jfr
FINANSARE,
FINANSIELL m. fl.]
[FINANS 1]
1) (
†)
utbetalning till det allmänna, pålaga. The månge och stoore Beskattningar och Finant zer, såsom j thenne åhren wancket hafwe. CHESNECOPHRRUS
Skäl. Ii
4 b (
i handl. fr.
1595).
[FINANS 2]
2) [jfr motsv. a1iv. i ä. dan. o. t.]
(
†)
bedrägligt förfaringssätt (varigm man söker vinna en ekonomisk fördel), list, svek, knep; i Sht i pl. (Legoknektarna) haffua Forhögth theris Sold och bruke månge szielszinde Finantzer mott oss. GR 10: 187 (
1595).
L. PAULINUS GOTHUS Ratio 352 (
1633).
[FINANS 3]
3) eg. o. urspr.; statens (kungl. räntekammarens) inkomster; numera nästan bl. övergående dels i bet.; (förhållandet mellan ett lands l. en kommuns l. ett bolags l. en persons) inkomster o. utgifter, ekonomisk ställning, förmögenhetsställning, dels i bet.: pänningväsen, finansväsen, finansiella frågor. jfr STATS-FINANS. [FINANS 3.a]
a) i pl. At .. Cardinalen Financerne förwalta skulle. BRASK Pufendorf Hist. 221 (
1680).
Den förträffeliga ordning som härskar i .. (en viss stats) Financer. SP 1779,
s. 342.
Inkomsterna eller Financerna i en Stat. BERGKLINT MSam. 2: 136 (
1784). Af Financerna .. förstår jag så litet som om jag vore Ordförande i BankoUtskottet.
TEGNÉR (WB)7: 434 (
1899).
Hans finanser stodo på dåliga fötter. CARLÉN Repr. 81 (
1839).
Statens finanser voro sämre än någonsin. STAVRNOW G3 185 (
1901).
[FINANS 3.b]
b) i sg.; numera knappast br. (jfr dock slutet) utom ngn gg i bet.: finansväsen; förr stundom; finanspolitik.
BIURMAN Brefst. 136 (
1729). Där god Finance har sin gilla gång.
Posten 1769,
s. 469. De flesta krigsolyckor frappera mer, men kunna lättare botas än en delabrerad finans. GJADLERBETH (
1789) i
MoB 9: 175.
Er finans var ställd på dålig fot. REMMER FöregDöde 5 (
1828).
Görtz skulle snart .. visa, att hans fyndighet räckte utanför finansen. QURNNERSTEDT C12 2: 103 (
1916). – särsk.
[efter fr. la haute finance]
(
fullt br.)
i uttr. den högre finansen (jfr under 5), den högre finanskonsten. Ett konststycke i den högre finansen. ODHNRR G3 1: 503 (
1885).
[FINANS 4]
4) (
i sht i ämbets- o. tjänstemannakretsar i Stockholm)
i sg. (ngn gg i pl.) best.; finansdepartementet. WINGÅRD Minn. 12: 122 (
1850; i
pl.). En stackars amanuens i .. finansen.
SD(L) 1895, nr 339 A, s. 8. [FINANS 5]
5) [efter motsv. anv. i fr.]
pänningaristokrati, börsadel, "storkapital"; i sht i uttr. den högre finansen (jfr 3 b slutet). AB 1890,
nr 18, s. 3. Stinn finans och plump gulasch. KARLFRLDT
FlBell. 48 (
1918).
- jfr STOR-FINANS.
Ssgr (till
[FINANS 3]
3):
–
FINANS-BETÄNKANDE,
n. statsr. betänkande angående statsregleringen; jfr -PLAN; i fråga om sv. förh. sedan 1810 särsk. om statsutskottets sammanfattande förslag till riksstat.
AdP 1800,
s. 1269.
–
FINANS-CHEF. (
i Finl.,
förr)
chef för ekonomidepartementets finansexpedition. LAURÉN Minn. 61 (
1877).
–
FINANS-DEPARTEMENT.
avdelning inom en (konstitutionll) regering åt vilken bl. a. den huvudsakliga vården av statens finanser är anförtrodd; sedan 1840 officiell benämning på ett av de svenska statsdepartementen; i sht i sg. best. Statsrådet och chefen för (kungl.) finansdepartementet. SP 1779,
s. 342.
SFS 184O, nr 14, s. 4.
–
FINANS-EXPEDITION. (
förr)
i fråga om sv. förh.; år 1773 inrättad (1793–1809 nedlagd) avdelning av det kungl. kansliet, motsv. o. år 1840 avlöst av det nuvarande finansdepartementet; i fråga om finl. förh.; avdelning av "ekonomi departementet", vilken 1922 avlöstes av finansministeriet. LAGERBRING 2Hist. 1: 85 (
1778).
Expeditions-Secreterare i Finans-Expeditionen. HAMMARSKÖLD SvVitt.2: 218 (1819). 2NF 35: 801 (
1923).
–
FINANS-FURSTE.
pänningfurste, storfinansiär. De internationella finansfurstarna. VALLENTIN London 22 (
1912).
–
FINANS-FÖRVALTNING.
I hvarje gren af styrelsen, felade Amerikanerne af okunnighet, men i ingen så mycket, som i Finance-förvaltningen. LBÄ 27–28: 83 (
1799).
–
FINANS-GENI.
(person med) stor finansiell begåvning. Han var (utrustad med) ett värkligt finansgeni. WoJ (1891).
–
FINANS-HUVUD. (
vard.)
jfr -GENI. DA 1771,
nr 48, s. 1.
Jolin 73 (
1913).
–
FINANS-KARL. (
vard.)
finansman. Posten 1768,
s. 333.
–
FINANS-KONST.
konst(en) att sköta finanser; skicklighet i skötande av finanser. SP 1779,
s. 1147. VFl.
1906, s.
120.
–
FINANS-LAG,
i. l. m. statsr. lag angående anskaffning, förvaltning l. användning av de materiella medlen för stats- l. kommunalförvaltningen; i fråga om utländska förh. ofta: i lagform fastställd statsbudget, statsreglering(sproposition), riksstat. DALIN (
1851).
VL 1905,
nr 254 A,
s. 2.
–
FINANS-LAGSTIFTNING ~⁰²⁰ l. ~²⁰⁰, statsr. lagstiftning på statsfinansernas område; i fråga om utländska förh. ofta: lagstiftning bestående i fastställande av statsbudget; jfr -LAG. DALIN (
1851).
–
FINANS-LÄRA.
jur. finansvetenskap; äv. om enskilt lärosystem i finansvetenskapen l. enskild lärosats angående finanser.
BESKOW i
SAH 13: 58 (
1828).
En specialist i finans- och myntlära. BILDT i 3SAH 16: 323 (
1902).
–
FINANS-MAN,
m. person som har stor inblick i finansiella frågor l. ägnar sig åt stora finansiella företag; pänningman; jfr -FURSTE, -KARL. TESSIN Bref 2: 333 (
1755. Den genialiske finansmannen.
SÖDERHJELM Kulturförh. 1: 17 (
1903).
–
FINANS-MINISTER.
minister som har hand om ett lands finanser; chef(en) för finansdepartement (finansministerium); i fråga om sv. förh. icke officiell benämning. Frankrikes nuvarande makalösa FinanceMinster. SP 1779,
s. 66. Jag tror icke, att Malmsten hade aspirerat att bliva finansminister. DE GEER
Minn.
2: 41 (
1892).
–
FINANS-MINISTERIUM.
(i fråga om utländska fÖrh.) finansdepartement. JUNGBERG (
1879).
–
FINANS-OPERATION.
åtgärd av större omfattning som vidtages rörande ett lands, ett bolags osv. finanser, finansiell operation.
Posten 1768,
s. 226.
–
FINANS-PERIOD.
statsr. jfr -ÅR. NF 2: 1292 (
1878).
–
FINANS-PLAN.
[FINANS-PLAN.ssg 1]
1) plan för ordnande av finanser; särsk. om utkast till beräkning (o. reglering) av en stats l. kommuns inkomster o. utgifter under en följd av år framåt; äv.; riksstat, budget (för ett år l. en finansperiod). Financeplanen kom nu före. HSH 16: 325 (
1669).
NF 6: 278 (
1882).
[FINANS-PLAN.ssg 2]
2) (
†)
ledande ekonomisk l. finansiell grundsats. En hans Finance-plan väl förtjenar / At nämnas för sin nyhets skuld: / Den lyder så: "Ju mer man länar, / Des mer man sätter sig i skuld".
KELLGREN 2: 169 (
1790).
–
FINANS-POLITIK.
NORDSTRÖM Cred. 275 (
1859).
DE GEER Minn. 2: 227 (
1892).
–
FINANS-POLITIKER.
AB 1900,
nr 41, s. 9.
–
FINANS-REGLERING. (numera föga br.) reglering av (ett lands) finanser (i sht för en viss tidsperiod); statsreglering.
AdP 1800,
s. 606.
SVEDELIUS Statsk. 2: 117 (
1868).
Finland 127 (
1893).
–
FINANS-RÄTT,
r. l. m. jur. sammanfattning(en) av gällande rättsbestämmelser rörande statens o. kommunernas inkomster o. utgifter. LINDE Kam. 2 (
1867).
–
FINANS-STATISTIK.
jur. statistik som sysslar med statens o. kommunernas finansförvaltning. SvTidskr. 1871, s. 276.
–
FINANS-TULL.
statsr. tull som pålägges importen av varor uteslutande l. huvudsakligen i avsikt att bereda staten inkomster; motsatt: skyddstull. RYDQVIST StatsekonBetr. 136 (1865).
–
FINANS-TULL-SYSTEM.
statsr. om frihandelssystem ss. icke tillåtande andra tullar än finanstullar. NF 5: 386 (
1882).
–
FINANS-VETENSKAP ~⁰⁰² l. ~²⁰⁰ jur. lära(n) om grundsatserna för finansförvaltning. SP 1779, s. 110.
–
FINANS-VÄRK.
(numera bl. i fråga om ä. förh.) finanser; sammanfattningen av de institutioner som upptaga o. förvalta en stats inkomster; stundom: finansförvaltning. HSH 7: 245 (
c.
1750).
DALIN (
1851;
med hänv. till finanser).
SvH IX.1: 161 (
1909).
–
FINANS-VÄSEN l.
-VÄSENDE.
DÄHNERT 68 (
1746).
–
FINANS-ÅR.
statsr. tidsperiod av 12 månader för vilken en stats budget uppgöres; räkenskapsår. NF 2: 1291 (
1878).