FEST fäs⁴t, r. (l. m.) ((†) f.
LIND (
1749),
SAHLSTEDT (
1757); n.
GlossJoh. 7: 2 (
NT 1526),
MESSENIUS Blanck. 30 (
1614)); best.
-en; pl.
-er ³². (stundom skrivet fäst)
[fsv.
fäster?, m.?, motsv. dan. o. t.
fest, av lat.
festum, eg. sg. n. av adj.
festus, festlig (jfr
FESTIN); jfr
FAT Ordet är samhörigt med FERIE]
[FEST 1]
1) religiös (åminnelse)högtid; i sht om de årligen återkommande kristna (l. judiska) högtiderna; numera föga br. annat än om katolska kyrkofester o. äldre (hedniska) förh. samt i fackspråklig framställning. GlossaJoh. 7: 2 (NT 1526). När man Bacchi Fest begick, så twingade man Judanar, at the Baccho til äro medh gröna krantzar gå moste.
2Mack. 6: 7 (
Bib. 1541).
DELEEN Meidinger 256 (
1825).
En af de äldsta Christna festerna är Påsk festen. RYDBERG (o. TEGNÉR) Engelhardt 1: 79 (
1834). Den helige Eriks fest.
IllSvH 3: 42 (
1877).
Gör lifvets dag, den sista, till en korybantisk fest! RYDBERG Dikt. 1: 26 (
1882); jfr
2. jfr
KYRKO-,
JUL-,
LJUS-,
LÖVHYDDO-,
MIDVINTERS-,
OFFER-,
SOL-FEST m. fl.
[FEST 1.slutet]
särsk.
[FEST 1.a]
a) (
numera föga br.)
i uttr. rörliga o. orörliga fester, flyttande resp. fasta högtider. SCHRODERUS Comenius 652 (
1639).
WIDEGREN (
1788).
[FEST 1.b]
b) (
†)
i uttr. de höga l. högsta festerna o. d., om de stora helgerna. De högzste fäster, som äre Påsche, Pingzdage, Jull, Nye årss dag, Christj döpelse, hemmelfärd &c. LUDVIGSSON Norman 5 (
c. 1550). jfr: så fire utij then höga Fest
(dvs. påsken) /
Med hiertans frögd och gamman. Ps. 1685, 163:
6. [FEST 2]
2) (offentlig l. privat) högtidlighet varigm man firar niinnet av ngn l. ngt l. hyllar ngn l. vill hugfästa ngn viktig händelse; i utvidgad anv. Om större tillställning l. sammankomst vid vilken nian gm underhållning av olika slag l. gm riklig förplägnad söker åstadkomma en förhöjd stämning; större kalas (vid vilket hög stämning råder). Fira l. hålla en fest till minnet av ngn l. ngt. Giva en fest (till ära) för ngn. Bevista en fest. Deltaga i en fest. Festen avslu- ta des med en marsch. Festen blev inställd. Störa en fest. När skall festen gå av stapeln? En rad av lysande fester o. lustbarheter. Program- met för festen. Stor fest med fri dans å fest- platsen vid S-by (på affischer).
GR 5: 10 (
1528). En högtijdelig fest, som war hans Cröning.
Därs. 17: 606 (
1545).
De glänsande salarna, hvilka Sveriges vältaligaste stämma (näml. Wallins) vid så många fester fylde. GEIJER I. 2: 219 (
1840).
Den flickan är bäst, som anser arbete för en fest. GRANLUND Ordspr. (
c. 1880). Nu går jag på fest hos Philolaches.
VLitt. l: 277 (1902). - jfr BRÖLLOPS-, EXAMENS-, FRILUFTS-, FÖDELSEDAGS-, GLÄDJE-, HEMBYGDS-, HÖGTIDS-, JUBEL-, JUL-, LAGER-, MAJ-, MINNES-, MUSIK-, NATIONAL-, NATIONS-, SEGER-, SEKULAR-, SKOL-, SKÖRDE-, SORGE-, ÅRS-FEST m. fl. - särsk. bildl. Så vänligt hviskar vågen: / Kom ut till vårens fest, kom ut! SÄTHERBERG Dikt. 1: 157 (
1846,
1862). De blodiga svärdens lyktande fest.
RUNEBERG 1: 413 (
1844). jfr
KÄRLEKS-FEST.
[FEST 3]
3) i överförd anv.: ngt som stämmer sinnet till (högtidlig) glädje, "högtid"; hög stämning. Färgerna i tavlan äro en fest för ögat. Det var en fest att höra honom tala om sina resor. LUNDEGÅRD Stormf. 86 (
1893).
Det låg fest i luften, så snart Gunnar Wennerberg visade sig. TAUBE Wennerbg 1: 250 (
1913).
Man har en oförliknelig glädje af att följa .. (Sven Hedin), det står fest och glans kring hela hans värld. BÖÖK 1Ess. 123 (
1913).
Ssgr (i allm. till
[FEST 2]
2):
A
:
–
FEST-BLOSS. (
i vitter stil)
Det furstliga, höga, af festbloss glimmande tältet. STAGNELIUS (SVS) 3: 65 (
1817).
–
FEST-BORD. (
i vitter stil)
bord dukat till fest. STAGNELIUS (SVS) 3: 287 (
c. 1815).
– (
1)
FEST-BRUK.
Hvarje regelbundet återvändande festbruk sträfvar efter att sätta sig fast på en bestämd dag. NILSSON FolklFest. 11 (
1915).
–
FEST-BRUS. (
i vitter stil)
1 det festbrus, som för närvarande beherskar Paris. SDS 1889,
nr 330, s. 1.
–
FEST-DAG. (feste-
1665– 1898)
[FEST-DAG.ssg 1]
1) till 1; numera föga br. annat än om äldre o. icke-protestantiska (i sht katolska) fÖrh. SCHRODERUS Os. 1: 256 (
1635).
Dhe andre dyre och höghe Christenheetenes Festedagar. Placat 2/10 1665, s. C 3 a. EkonS 1: 212 (
1891).
[FEST-DAG.ssg 2]
2) till 2. SERENIUS Y
4 a (
1734).
–
FEST-DIKT.
BÖTTIGER6: 147 ( c. 1875).
–
FEST-FÖREMÅL ~⁰⁰², äv. ~²⁰⁰, i sht om person. Festföremålet lyftes af kraftfulla armar och .. bars (i gullotol) under sång kring rummet. VL 1897, nr 22, s. 2.
–
FEST-FÖRESTÄLLNING ~⁰⁰²⁰. (teater)föreställning Som gives i anledning av l. Som led i en fest; äv., i annonser O. d., om (cirkus)föreställning led särskilt storslaget program. NORDENSKIÖLD Vega 2: 447 (1881).
–
FEST-GLAD. (
mindre br.)
glad ss. man blir på en fest. Innerligt festglada se da ut fastän de få nöja sig med titten allenast. AB 1890,
nr 38, a.
2. ÖSTERGREN (
1920).
–
FEST-GLANS.
i Överförd anv.; jfr FEST 3. Demiurgens parker la j I festglans rundt omkring. STAGNELIUS (SVS) 2: 307 (
1821).
–
FEST-HUMÖR.
Därpå (dvs. efter en middag på Hasselbacken) gick vi ner i trädgården, alla tre vid ett riktigt festhumör. AGRELL Sthm 65 (
1892).
–
FEST-JUBLANDE,
p. adj. (i Sht i vitter stil) TRANÉR Anakr, 226 (1833).
–
FEST-KALENDER.
Särsk. till 1: förteckning på de årliga festerna. (
CAVALLIN O;)
LYSANDER 126 (
1864).
–
FEST-KLÄDD,
p. adj. klädd i högtidskläder; smyckad (ss.) till fest.
Samlingssalen var festklädd. Festklädda lust- jakter.
Gatorna vimlada af festklädt folk. ÖDMAN UngdM 2: 198 (
1878,
1881).
–
FEST-KOMMITTÉ.
för anord nande av en fest. AB 1889,
nr 286, s. 2.
–
FEST-KOMMITTERAD,
p. adj. i slit i pi. O. i substantivisk anv.
–
FEST-KVÄDE.
ATTERBOM i
Mimer 1839, s
240. –
FEST-LAG,
n. (
i vitter stil)
lag l. samling av festande; festligt lag. TRANÉR Sappho 80 (
1824).
Tala samman som skilda bröder j mötta till festlag vid samma bord. LEVERTIN Salomo 6 (
1905).
–
FEST-MIDDAG ~²⁰, sällan ~⁰² Födelsedagen firades med stor fest- middag för 100 personer. Gå ut och äta en fest- middag.
SydsvD 1870,
nr 202, s. 2.
–
FEST-MÅLTID ~20, äv. ~02 JOHANSSON Homll. 1: 576 (
1846).
–
FEST-NUMMER. särsk. om tidningsnummer som utgives med anledning av en fest. Dagen
1898, nr
11, s. 2.
–
FEST-OS. (i sht vard.) vanl. mer l. mindre bildl., med tanken på att "oset" stiger l. stigit festdeltagarna åt huvudet. Men festoset dunstade af; påfven började snart nog erfara, att "hans lydiga dotter" icke alltid var så lätt att ha1idtera. TÉGNÉR
Sv- Bild. 142 (
1896; i fråga om Kristina).
AHRENBERG Män. 5: 183 (
1910).
jfr: En borstbindare, som gick i festos. GHT 1896,
nr 263 A, s. 3.
–
FEST-PRISSE,
se FESTA ssgr.
–
FEST-PROGRAM.
Tiden 1848, nr 223, s. 1. –
FEST-PRYDA.
vanl. (o. tidigast) i p. pf. En festprydd här.
STAGNELIUS (SVS) 2: 13 (
1818).
Den festprydda lokalen. ODMAN UngdM 2: 200 (
1878,
1881). Bordet och den stora salen skulle särskildt festprydas.
RAMSAY Barnaår 3: 192 (
1904).
–
FEST-PRÄGEL. Kompositioner för högtidliga tillfällen, åt hvilka .. (Söderman) alltid förstod att gifva vederbörlig glans och festprägel.
NF 15: 1236 (
1891).
–
FEST-RUS. vanl. bildl., om högt uppjagad feststämning.
Gå (som) i (ett) festrus. Midt i festruset kom krachen.
ST 1897,
nr 2441 A, s. 2.
–
FEST-SKRIFT. Skrift l. bok som utgives i anledning av en (minnes)fest l. ett jubileum l. för att hedra en förtjänt person. Festskrift till kgl. universitetet i Köpenhamn vid dess fyrahundva års jubileum i juni
1879 från kgl. carolinska universitetet i Lund. (
1879;
boktitel). Den festskrift, som af in- och utländske vetenskapsmän ägnades –
(F. Hollmgren) vid han
(s) 30-årsjubileum som professor i fysiologi.
PAULSON Minnestal 81 (
1898).
–
FEST-SKRUD.
vanl. bildl. Staden klädde sig i festskrud. LUNDIN NSthm 166 (
1888).
–
FEST-SMYCKA.
vanl. (o. tidigast) i p. pf. Det festsmyckade bordet. HEDIN Rev. 95 (
1879).
–
FEST-SPEL.
[FEST-SPEL.ssg 1]
1) (
i sht förr)
föreställning av dramatisk l. annan art varigm en fest förhöjes. Glimmande festspel. ATTERBOM Siare 3: 362 (
1844).
[FEST-SPEL.ssg 2]
2) [jfr t. festspiel]
i pl., om en Serie uppföranden av med varandra samhöriga dramatiska l. musikaliska värk. Festspelen i Bayreuth. WEGELIUS MusH 576 (
1893).
–
FEST-STÄMD,
p. adj. BÅÅTH Dikt. 324 (
1879). De stora restauranterna..
(voro) efter vanligheten fram emot midnatt .. fyllda af en feststämd publik. SD(L)
1904,
nr 350, s. 2.
–
FEST-STÄMNING.
Det hade kommit en feststämning öfver hela huset. BENEDICTSSON FruM 345 (
1887).
–
FEST-TAL.
Festtalet hölls af bandlanden J. Johanson. NerAlleh. 1871,
nr 96, s. 3.
–
FEST-TÅG.
[FEST-TÅG.ssg 1]
1) till 1 o. 2: procession under en fest. CAvALLIN (o. LYSANDER)
2 (
1861).
Och nu tågar ut till leken under rop och blomsterregn, / .. ett panateneiskt festtåg. RYDBERG Dikt. 1: 32 (
1882).
[FEST-TÅG.ssg 2]
2) (
föga br.)
till 2: (festligt smyckat) järnvägståg som användes av deltagare i on festlighet. BjÖRkMAN (1889). DE GEER Minn. 1: 240 (
1892).
–
FEST-VÅNING.
Festvåningen af Stockholms slott. SvT 1852,
nr 20, s. 2.
Källaren Runans nya och elegant inredda Festvåning. AB 1890,
nr 1, s. 1.
–
FEST-YRA, r. l. f. Festyran har alltid gripit några, så att de tagit sig för mycket till bästa af det eldiga vinet.
NORDENSVAN SvK 216 (
1892).
B
(
numera bl. arkaiserande):