FJÄRR- fjær³~. (fjär- ( fiär-, fler-) AAANGERMANNUS VtlDan. 4 (1592: fierlägen), BUREUS ( c. 1640) i 3SAH 23: 323 (: fiärstadd), SvBibl. 3: 9 (1759: fiär syns-glas)) [urspr. ssgform till
FJÄR, adv.; i yngre tid, sedan formen fjärr av detta ord kommit ur bruk, att betrakta ss. ssgsform till FJÄRRAN]
Ssgr:
–
FJÄRR-ASSIMILATION.
[efter t. fernassimilation]
(
nytt ord)
språkv. Assimilationer eller dissimilationer mellan icke omedelbart samman stötande ljud, .. s.k. fjärrassimilationer eller fjärrdissimilationer. NOREEN VS 3: 58 (
1905).
–
FJÄRR-BELÄGEN.
belägen på långt avstånd; äv. bildl. (
1825).
Huru fjärrbeläget (målet) .. än månde vara. 3SAH 4: 237 (
1889).
–
FJÄRR-BLICK. (
i vitter stil)
[FJÄRR-BLICK.ssg 1]
1) fjärrskåd ande blick; eg. o. bildl. Hoppets fjerrblick. CFDAHLGREN 3: 161 (
1820).
Mannen) hade .. något af fjärr blick under ett par borstpänslar. ENGSTRÖM 1bok 63 (
1905).
[FJÄRR-BLICK.ssg 2]
2) [jfr t. fernblick]
(
föga br.)
== -SYN 2. OoB 1894,
s. 230. De härliga vidderna och fjärrblickarna där uppe i bergen.
LfF 1911,
s. 166.
–
FJÄRR-BLÅ.
(i vitter stil, i sht poesi) blånande i fjärran; äv. bildl. Det fjerrblå sagoland. ESJÖBERG 31 (1820). Långt borta drar skogen sitt band, fjärrblått som en hägring. JOHANSSON RödaHuv. 2–3: 255 (
1917).
–
FJÄRR-BOENDE,
p. adj. fjärran boende. JOHANSSON HomOd. 17: 485 (
1845).
Fjärrboende lappar. PT 1896,
nr 170, s. 3.
–
FJÄRR-DISSIMILATION.
[efter t. fern- dissimilation]
(
nytt ord)
språkv. NOREEN VS 3: 58 (
1905;
se under -ASSIMILATION).
–
FJÄRR-ELD.
mil. eldgivning från långt håll. 2NF 13: 872 (
1910).
–
FJÄRR-FOTOGRAFERING.
tekn. (metod för) tagande (på telegrafisk väg) av foto grafiska bilder av av lägsna föremål; telefoto grafi. Elektrisk fjärrfotografering. LD 1905,
nr 255, s. 4.
–
FJÄRR-FOTOGRAFI.
tekn. ==
-FOTOGRAFERING; äv. konkret, om den erhållna bilden. Korns fjärrfotografi.
Bonniers MHäft. 1907,
s. 362.
–
FJÄRR-GLAS.
[jfr t. fernglas]
(
numera nästan bl. i vitter stil)
kikare, teleskop; förr äv.: glasögon för närsynta (monokel l. binokel); ofta bildl. LUCIDOR (SVS) 277 (
1672).
Fjerrglas .. Binocle. Afv. Monocle. NORDFORSS (
1805).
Castania räckte honom fjerrglaset. PoetK 1814, 1:
165. (Den genealogiska) forskningens starkaste fjerrglas.
FAHLBECK Ad. 1: 111 (
1898).
–
FJÄRR-GODS-TRAFIK ~002. järnv. godstrafik på längre sträckor. PT 1918,
nr 215 A, s. 2.
–
FJÄRR-GODS-TÅG ~⁰³ l. ~²⁰. järnv. godståg som är avsett för transport på längre sträckor (o. som därför icke uppehålles med växling på mellanstationerna). PT 1910, nr 261 A, s. 2.
–
FJÄRR-KRAFT.
fys. på avstånd (utan förmedling av ngt medium) värkande kraft. TALLQVIST SvFinOrdf (
1898).
Tyngden samt de elektriska och magnetiska krafterna betraktades länge såsom fjärrkrafter. 2NF 8: 516 (
1907).
–
FJÄRR-LAND.
(i vitter stil, mindre br.) fjärran beläget land l. landskap. Fjerrlandets son. STUREEN-BECKER4: 180 (1862). Längst borta sjunker.. (skogsranden) in i fjerrlandets ljusa odonblå. ROSENIUS Himmelstr. 141 (
1900,
1903).
–
FJÄRR-LEDNING.
[FJÄRR-LEDNING.ssg 1]
1) elektrotekn. ledning (av elektrisk kraft) på längre sträckor; äv. konkret, om ledningsnätet. TT 1896, M.
s. 99.
[FJÄRR-LEDNING.ssg 2]
2) artill. eldledning som sker på långt avstånd från det eldgivande batteriet. 2NF 25: 1022 (
1917).
–
FJÄRR-LIGGANDE,
p. adj. (mindre br.) fjärran belägen, (långt) avlägsen, avlägset liggande; äv. bildl. Fjärrliggande land. SÄVE Yngl. 7 (
1854).
De viktigaste och mest fjärrliggande frågor. JVISING i MinnestGbgVS 1900–1903,
s. 61.
–
FJÄRR-LÄGEN.
(numera bl. ngn gg i poesi) fjärrbelägen. Vthi fierrläghen land. LPETRI Jes. 8: 9 (
1568).
Diktens fjärrlägna ö. FALLSTRÖM VDikt. 1: 157 (
1891,
1899).
–
FJÄRR-PORTO.
post. motsatt: lokalporto. 2NF 16: 997 (
1911).
–
FJÄRR-PUNKT.
fysiol. om den punkt som betecknar den bortre gränsen fÖr det tydliga seendet hos ett Öga (dvs. den punkt varpå ögat är inställt, då det befinner sig i fullkomlig vila). Hvarje öga ser tydligt på alla afstånd mellan tvänne gränser, hvilka äro olika för olika ögon och benämnas närpunkt och fjärrpunkt. NF 1: 223 (
1875).
LÖWEGREN Ögonsj. 5 (
1891).
–
FJÄRR-SEENDE,
n. seende på långt avstånd; vanl. (i vitter stil) bildl.: fjärrskådande, fjärrskådning. Ett i sympathien mellan själar grundadt fjerrseende. MELIN JesuLefv. 2: 126 (
1843).
Det elektriska fjärrseendet (dvs. överföring av synbilder på elektrisk väg). LD 1905,
nr 255, s. 4.
–
FJÄRR-SEENDE.p.adj,
p. adj. (
i vitter stil)
bildl.: fjärr skådande, förutseende. Den fjerrseende och långt beräknande Horn. BESKOW K 122: 153 (
1869).
–
FJÄRR-SKRIVNING.
[FJÄRR-SKRIVNING.ssg 1]
1) (
†)
telegrafering (enligt vanliga metoder). NORDFORSS (
1805).
[FJÄRR-SKRIVNING.ssg 2]
2) överföring på telegrafisk väg av vanliga skrivtecken. Ssg:
–
fjärrskrivnings-problem(et).
Fjärrskrifningsproblemet löst? SvD 1913,
nr 299, s. 5.
–
FJÄRR-SKÅDAN.
(i vitter stil) = -SKÅDANDE, sbst. Halft frånvarande liksom försänkt i fjärrskådan. JANSON Par. 266 (
1900).
–
FJÄRR-SKÅDANDE.
n. seende på avstånd som överstiger ögats naturliga synvidd l. under förhållanden då vanlig syn icke är möjlig; särsk. om klärvoaj ansfenomen; ofta bildl., om förhållandet l. förmågan att se (långt) in i framtiden. Elektriskt fjärrskådande. AlmfA 1901,
s. 93.
Frågan om ett fjärrskådande i tiden och möjligheten af profetiska uttalanden. 2NF 26: 394 (
1917).
–
FJÄRR-SKÅDANDE.p.adj,
p. adj. som blickar (om blick o. d.: som är riktad) långt bort; som ser l. har förmågan att se dit den naturliga synen icke når, klärvoajant; ofta bildl.: som ser l. har förmågan att se långt in i framtiden, förutseende, profetisk. Fjärrskådanile blick (eg. o. bildl.). En fjärrskådaende ande. ATTERBOM LÖ 2: 363 (
1827; bildl.). Det fjärrskådande .. teleskopet.
ROTH 1Geogr. 3 (
1884).
En fjärrskådande statsman. HJÄRNE SvoFr. 96 (
1889,
1908).
–
FJÄRR-SKÅDARE,
i bet. i m.(||ig.), i bet.
2 r. l. m.
[FJÄRR-SKÅDARE.ssg 1]
1) fjärrskådande person; klärvoajant; siare, profet. Statskonstens fjerrskådare. VBESKOW Lefn. 51 (
1857).
(Geijer var) i sitt författarskap ofta lika mycket visionär och fjärrskådare som vetenskapsman. Solnedg. 3: 231 (
1912).
[FJÄRR-SKÅDARE.ssg 2]
2) (mindre br.)
tekn. apparat för Överföring av syn. bilder på långa avstånd; bildtelegraf.
SDS 1893,
nr 134, s. 2.
–
FJÄRR-SKÅDERI ¹⁰⁰⁴. == -SKÅDANDE, sbst. HALLSTRÖM LevDikt 206 (1914). (Swedenborgs) fjärrskåderi och spådomskonst. LAMM UpplRom. 1: 131 (
1918).
–
FJÄRR-SKÅDERSKA.
fem. till -SKÅDARE 1. Hennes blick vidgade sig som på en fjärrskåderska. SIWERTZ Flan. 211 (
1914).
–
FJÄRR-SKÅDNING.
== -SKÅDANDE, sbst. MELIN JesuLefv. 2: 127 (
1843).
(Det anföres) åtskilliga fall af fjärrskådning och profetia hos Jeanne d'Arc. SvTidskr. 1893,
s. 623.
Problemet om elektrisk fjärrskådning. TT 1899, K.
s. 112.
–
FJÄRR-SPANING.
mil. o.
sjömil. PT 1912,
nr 295 A, s. 2.
Fjärrspaning är den med vidsträckta mål anordnade spaningen, vars resultat bilda underlag för den högre ledningens beslut. KrigsVAT 1922,
s. 106.
–
FJÄRR-STADD,
p. adj. (
†)
fjärran varande l. belägen. Många frånwarande och fiärrstadda. BUREUS KonStyr. Föret. A
3 b (
1630).
Fierrstadda orter. SWEDBERG SabbRo Förmäle
§ 3 (
1710).
–
FJÄRR-STRID.
mil. o. sjömil. motsatt: närstrid.
TSjöv. 1905,
s. 282.
–
FJÄRR-SYN. (nästan bl. i vitter stil)
[FJÄRR-SYN.ssg 1]
1) abstrakt(are): fjärrskådande blick l. förmåga, fjärrskådande, fjärrskådning. Målen / För brudens fjerrsyn. ATTERBOM Lyr. 3: 117 (
1816).
Genialitetens fjärrsyn. LEVERTIN Diktare 17 (
1898).
[FJÄRR-SYN.ssg 2]
2) konkret(are): syn i fjärran, utsikt mot långt bort belägna trakter; jfr -BLICK 2; ofta bildl., närmande sig bet.: vision, profetisk syn, drÖm syn. Romantiska fjerrsyner. ATTERBOM Siare VI.1: 115 (1852). Från toppen (av städjan öppna sig) .. storslagna fj ärrsyn er. TurÅ 1887, 2:
15. Vi skola ej låta muta oss af fjärrsyner mot tusenåriga riken.
HALLSTRÖM Skepn. 57 (
1910).
–
FJÄRR-SYNS-GLAS.
(-Syne- 1708) (†) fjärrglas, teleskop, kikare. BLOCK MotalaStr. Dedik.
7 (
1708).
SvBibl. 3: 9 (
1759).
–
FJÄRR-SYNT,
p. adj. (
i vitter stil) fjärrskådande. De som ej voro lika fjärrsynta (
som C. A. Lindhagen) förskräcktes för hans planer.
LUNDIN NSthm 245 (
1888).
–
FJÄRR-SYNTHET ~⁰~². (i vitter stil) sbst. till -SYNT. Storheten och fjärrsynt heten i .. (Klingers) konst. LEVERTIN Diktare 138 (
1898).
–
FJÄRR-TRAFIK.
i sht järnv. trafik på längre sträckor; motsatt: lokaltrafik. TT 1892,
s. 87.
–
FJÄRR-TÅG.
i sht järnv. tåg avsett för fjärrtrafik; motsatt: lokaltåg. Dagen 1898,
nr 220, s. 1.
–
FJÄRR-VÄRK.
mus. ekovärk (å orgel).
HENNEBERG o.
NORLIND 1: 4 (
1912).
–
FJÄRR-VÄRKAN.
[FJÄRR-VÄRKAN.ssg 2.a]
a) i sht
fys. en kropps (antagna) värkan på en annan utan förmedling av ngt mellanliggande nledium; äv. mer l. ll1indre bildl. (särsk. om telepati o. d.). AB 1869,
nr 227, s. 4.
Antagandet om en själarnes fjerrverkan på hvarandra. SDS 1894,
nr 514, s. 1. 2NF (
1907).
[FJÄRR-VÄRKAN.ssg 2]
2) allmännare: värkan på (långt) avstånd. (
Man har) sökt anordna (
de elektriska) ledningarna så, att de i minsta möjliga grad utöfva fjärrverkan på galvanometrarne.
TT 1898, M.
s. 96.
Det holländska måleriet .. (är ej) afsedt .. för fjärrverkan i stora katedraler och slottssalar. 2NF 19: 193 (
1913).
–
FJÄRR-VIDD. (
i sht i vitter stil)
vidd som öppnar sig i fjärran; vidsträckt perspektiv. En blånande fjärrvidd. Vinterg. 1894,
s. 65.
Ut sikten blir, i sin väldiga fjärrvidd, mäktig och betagande. TurÅ 1912,
s. 200.
–
FJÄRR-ÖVERFÖRING ~⁰⁰²⁰. tekn. Fjärröverföring av skrift.
Dagen 1915,
nr 294, s.
4; jfr
-SKRIVNING 2.