AFTAPPNING AVTAPPNING a³v~tap²niŋ (a'ftappning WESTE), r. l. f.; best. -en; pl. -ar. vbalsbst. af AFTAPPA, v.¹ – särsk. motsv. d. o. 1 jfr BLOD-, VATTENAFTAPPNING m. fl. -konkret: [AFTAPPNING 1]
1) (mindre br.) det, som aftappa(t)s. DALIN (
1850).
SAOB (
1870).
[AFTAPPNING 2]
2) tekn. inrättning l. apparet för aftappande. Nippel med aftappning. W. Sonessons katal. 1895,
s. 152.
Ssgr (jfr
AFTAPPA, v.¹):
–
AFTAPPNINGS-BRICKA ³¹⁰ ~²⁰. tekn. å pump. SDS 1896,
nr 286, s. 1.
–
AFTAPPNINGS-DIKE ~²⁰. HOLMBERG 2:717 (
1795).
DALIN Fr.-sv. lex. (
1843, under saignée).
–
AFTAPPNINGS-KRAN ~². [jfr holl. aftapkraan]
tekn. C. G. NYBLÆUS 265 (1846). Aftappningskranarna på slidskåp och cylindrar (å ångmaskin). BRAUNE i NF 5:1037 (
1882).
–
AFTAPPNINGS-RÖR ~². Tiden 1848,
nr 155, s.
4 Tekn. tidskr. 1893,
A. A. nr 28, s. 3.
–
AFTAPPNINGS-SKRIF ~² tekn. NISSEN i
NF (
1875).
W. HOFFSTEDT i
Tekn. tidskr. 1890,
s. 123 –
AFTAPPNINGS-VENTIL ~⁰². tekn. Tekn. tidskr. 1879,
s. 151.