FLOCK ,
sbst.⁴, r. l. m., l.
FLOCKA,
sbst.², r. l. f.; pl. -er (FRANCKENIUS Spec. B 3 a (1638: HundFlocker)); numera bl. ss. första led i ssg FLOCK flok³~. ( flock (-å-) 1685– 1798 (: hundflock). flocka 1806 (: hundflocka))
sbst.², FLOX
, sbst.¹]
benämning på vissa (frodiga o.) yvigt växande örter; numera bl. i ssgn FLOCK-BLOMSTER; särsk. [FLOCK 1]
1) [jfr FLOKA,
sbst.² 3] (†) örten Anthriscus silvestris Hoffm., hundkäxa; i ssgn HUND-FLOCKER. [FLOCK 2]
2) [jfr FLOKA,
sbst.² 6] (†) benämning på örten Aconitum lycoctonum Lin. RUDBECK HortBot. 2 (
1685). jfr
HUND-FLOCK(A).
:
A
:
–
FLOCK-BLOMSTER.
benämning på örtsläktet Eupatorium Tourn., i sht den i Sverge ss. vild förekommande arten Eupatorium cannabinum Lin., floxblomster, flox. HARTMAN ExcFl. 115 (
1846).
–
FLOCK-ÖRT. (
†)
bot. benämning på örten Torilis Anthriscus Gmel. Liljeblads Fl. 160 (1816).
B
:
–
FLOCKS-ÖRT,
se FLOX, sbst.¹ ssgr.