FLYTTNING flyt³nŋ², r. l. f. ((†) m. SAHLSTEDT (1773), DÄHNERT (1784)); best. -en, pl. -ar. vbalsbst. till FLYTTA. v.¹ -särsk. 1) (i vissa trakter, bygdomålsfärgat) till FLYTTA, v.¹ I 1 c: flottning. VetAH 1751, s. 12. TurÅ 1908, s. 91. 2) till FLYTTA, v.¹ I 2. – särsk.

[FLYTTNING 2.a]

a) (mindre br.) till FLYTTA, v.¹ I 2 a. (Tystnaden hos teaterpubliken var så sto att) Man skulle kunnat höra Zephirns flyttning på rosenbladen. BREDA Guénard1: 73 (1830). b) till FLYTTA. v.¹ I 2 f. Theris Stadz flyttningh. GR 17: 283 (1545). I anseende till affärens flyttning. ÖSTERGREN (1921). c) till FLYTTA, v.¹ I 2 g; jfr äv. FLYTTA, v.¹ III 2 f β. – särsk.

[FLYTTNING 2.c.α]

α) till FLYTTA. v.¹ I 2 g α: uppflyttning i högre klass i skola. Få villkorligfl flyttning, bliva uppflyttad i högre klass, för så vidt bristande kunskaper i visst (vissa) ämne(n) hinna inhämtas före nästa läsårs början. Ingen flyttning ifrån ena Classen til den andra bör ske förr, än efter Examen anniversarium. WALLQUIST Ecclsaml. 4: 474 (i handl. fr. 1724). Allmän flyttning inom läroverk ege rum vid hvarje vårtermins slut. SFS 1859, nr 16, s. 12. Därs. 1905, nr 6, s. 11. jfr NED-, UPP-, ÅRS-, ÄMNES-FLYTTNING. – särsk. α') pedag. i uttr. fri flyttning, om det (numera icke vid de allmänna lärovärken förekommande) system enl. vilket lärjungarna i en skola allt efter kunskaper kunna oberoende av varandra när som helst under läsåret uppflyttas i högre klass i ett l. flera ämnen. HERNLUND Invign. Nya Elementskol. 65 (i handl. fr. 1826) 2NF (1907). β') (†) konkret) årsklass, klass. VDAkt. 1731. När jag och mina kamrater af samma flyttning från Stockholms gymnasium kommo till akademien. BLANCHE Bild. 4: 171 (1865). LUNDIN StockhMinn. 1: 159 (1904). β) (numera knappast br.) till FLYTTA, v.¹ I 2 g β: transport. SCHÖNBERG ÅmVetA 1773, s. 22. 1682 fick han flyttning till Matheseos Lektion (dvs. lektoratet i matematik). ALOPÆUs BorgåGymn. 358 (1816). Ofta sökte .. (kyrkoherden) flyttning till andra lägenheter. CAVALLIN Herdam. 2: 302 (1855). 3) (numera mindre br.) till FLYTTA, V.¹ II 2. VASSENIUS Alm. 1742, s. 31. Atomerna eller radikalerna i kemiska föreningars molekyler äro (enl. Williamson) stadda i ständig flyttning. NF 17: 1047 (1 893). – (†) i fråga om levande varelse. Vätskornes centrala rörelse hos djuren sammanhänger med deras fria flyttning. AGARDH Bot. 1: 49 (1830). 4) till FLYTTA, v.¹ III 2. – särsk.

[FLYTTNING 4.a]

a) till FLYTTA, v.¹ III 2 a. Linc. (1640). 2RARP 4: 371 (1727). Tre flyttningar äro så goda som en eldsvåda. GBANLUND Ordspr. (c. 1880). Uppsagd till flyttning. AUERBACH (1908). jfr BORT-, DÄDAN-, FOLK-, HÖST-, IN-, UT-, VINTER-, VÅR-, ÅTER-FLYTTNING m. fl. – särsk. α) (†) konkret: koloni. Latinska Städerne voro flyttningar från Alba och anlagde af Latinus Sylvius. DALIN Montesquieu 10 (1755). β) (i vitter stil, föga br.) bildl. Vår död, vår flyttning ur den närvarande verlden. LEHNBERG Pred. 1: 84 (c. 1800). WIRSÉN Vint. 133 (1890). b) till FLYTTA, v.¹ III 2 b. NF (1881). Efter hans flyttning från, i min tjenst. HAHNSSON (1888). – jfr PIG-FLYTTNING. c) till FLYTTA, v.¹ III 2 c. LÆSTADIUS 2Journ. 13 (1833). LÖNNBERG Ren. 117 (1909). d) till FLYTTA, v.¹ III 2 d. BARCHÆUS LanthHall. 56 (1773). De flädermöss, han skjöt .. voro stadda under flyttning. NILSSON Fauna 1: 12 (1847). WIRÉN ZoolGr. 1: 210 (1897). SvT 1852, nr 29, s. 3. 1) pedag. till 2 c α: skolbetyg som berättigar till uppflyttning i högre klass. LärovKomBet. 1884–85, 2: Bil. B, s. 183. ANDERSSON Amér 78 (1918). 2) till 4 a: attest som av vederbörande prästerskap utfärdas för person som avflyttar till annan församling o. som innehåller uppgifter om den utflyttandes namn, yrke, ålder o. d.; jfr -ATTEST, -BEVIS, -SEDEL l. AB 1890, nr 23, s. 2. SFS 1905, nr 64, s. 6. 3) till 4 b: avskeds betyg, orlovssedel. WoH (1904). AUERBACH (1908). 1) till 2 c α. ÖDMANN Hågk. 56 (c. 1805; uppl. 1918). 2) till 4 a; särsk. om i lag o. d. bestämd dag för flyttning, fardag. SP 1779, s. 88. WoH (1904). 3) till 4 b; särsk. om var särskild av dagarna i tjänstefolks frivecka. LIVIN Kyrk. 65 (1781). 2NF 8: 678 (1907). Skolordn. 1807, s. 21. 2NF 7: 1139 (1907). Flyttningshjelp åt officerare och underofficerare .., hvilka .. för längre tid förflyttas från en ort till en annan. SFS 1901, Bih. nr 93. VDAkt. 1753, nr 37. HÜLPHERS Norrl. 3: 88 (1777). PedT 1906, s. 86. SCHULTHESS (1885).

– (jfr 4 a α) FLYTTNINGS-SAMHÄLLE. (†) nybygge.

EKBLAD 62 (1764). 1) (†) sjöt. till 2: attest angivande att lots har kompetens att lotsa, styrsedel. Ingen som icke är försedd med LotsConstitutorial, utlärd Lärlings Bref eller så kallad Flyttningssedel, tillåtes å eget ansvar lotsa. ReglLotsv. 1820, s. 17. 2) (†) till 4 a, == -BETYG 2. CAVALLIN Herdam.1: 98 (1854). 3) (förr) mil. till 4 a: attest som utfärdade s. då värnpliktig flyttade från ett kompaniområde resp. rullföringsområde till ett annat; jfr INFLYTTNINGS-KORT. SFS 1894, nr 64, s. 17.

– (4 a) FLYTTNINGS-STRECK. polit. bestämmelse att en person som inflyttat till en ort först efter en viss tid är berättigad att där utöva rösträtt.

SD(L) 1901, nr 125, s. 2. HAGMAN Grundlag. 336 (1902). THOLANDER Ordl. (c. 1860). SD(L) 1902, nr 431, s. 3. 1) till 2 c α; jfr -TERMIN. (Den gamla undervisningsmetoden har) bestämda flyttningstider, strängt föreskrifna läroämnen. TEGNÉR (WB)6: 107 (1827). 2) till 4 a; särsk. om i lag o. d. fastställd tid för flyttning, fardag. DALIN Hist. 1: 241 (1747). WoJ (1891). 3) till 4 b; särsk. om i lag o. d. fastställd tid för ombyte av tjänst. SALANDER Gårdsf. 8 (1727). WOJ (1891). 4) till 4 d. HASSELQUIST Resa 93 (1750). Foglarnas flyttningstider. Fennia XI.1: 47 (1894). AUERBACH (1908). a) till 4 a. Lång och besvärlig flyttnings väg. VDAkt. 1783, nr 93. c) b) till 4 c. Der en Lapp farit fram med sina rena-hjord, blir en stor och bred väg, som .. kallas flyttningsväg. LÆSTADIUS 2Journ. 6 (1833). c) till 4 d. Vi ha fått kartor öfver fåglarnas flyttningsvägar. (CAVALLIN o.) LYSANDER 265 (1875).