© Svenska Akademien. SAOB spalt: F966; tryckår: 1925
(Observera att webbversionen av SAOB inte är slutkorrigerad (senaste uppdatering: 31/8 2010). Text i rött är tillägg till den ursprungliga tryckta texten, t.ex. moderniserade stavningformer av uppslagsorden.)
FLÄDER flä⁴der, sbst.¹, r. l. m. l. f. (f. LIND (1749), RYDQVIST SSL 2: 307 (1857), LOW (1911; jämte r.); m. DALIN (1851), SAOL (1900; jämte r. o. f.)); best. -n (HTSkån.2: 377 (i handl. fr. 1759) osv.) ((†) -deren FISCHERSTRÖM 1: 646 (1779)); pl. (i bet. 1) -drar (SAHLSTEDT (1773) osv.) ((†)-drer SAHLSTEDT (1757)). (fläder FRANCKENIUS Spec. F 3 b (1638) osv. fleder FORSIUS Min. 19 (c. 1613: Flederolio), VetAH 1785, s. 22 (: Flederbär). flädder CEDERHIELM PVetA 1740, s. 9, 18. flär TILLANDZ B 5 b (1683), LIND1: 201 (1749). fläär TILLANDZ D 8 a (1683). flärr FRANCKENIUS Spec. F 3 b (1638; jämte Fläder), PONTÉN Fl. 23 (1847; jämte Fläder))
[av mnt. vleder, motsv. hell. vlier, t. flieder, av ovisst urspr.]
[FLÄDER.sbst1 1]
1) växten Sambucus nigra Lin., hyll, fläder hyll, fläderbuske; stundom kallad den vanliga l. allmänna flädern till skillnad från andra arter av släktet Sambucus, om vilka ordet mera undantagsvis äv. användes. FRANCKENIUS Spec. F 3 b (1638). Fläder var (i Skåne) allmän vid alla gårdar. LINNÉ Sk. 242 (1751). Americanska Flädern (Sambucus canadeusis Lin.). KALM Resa 3: 210 (1761). Vanliga Hyllen eller Flädern (Sambucus nigra L.) är vanligen en 4–6 alnars buske, men bildar stundom ett litet träd. NYMAN VäxtNatH 1: 74 (1867). jfr DRUVFLÄDER. – särsk. (†) i förb. lille flä(de)r, Sambucus Ebulus Lin., sommarhyll. FRANCKENIUS Spec. F 2 b (1638). LIND1: 201 (1749). jfr (†) Fläder lilla. VäxiöBl. 1826, nr 32, s. 3.
[FLÄDER.sbst1 2]
2) om de torkade blommorna av Sambucus nigra l. infusion på dylika (fläderte). (Hon) drack ständigt The på fläder. LENNGREN (SVS)2: 174 (1796). Nådi-Grefvinnan dricker fläder i afton. KNORRING Axel 1: 177 (1836). LINDGREN Läkem. (1891).
[FLÄDER.sbst1 3]
3)
[efter t. spanischer flieder]
() i förb. spansk fläder, Syringa vulgaris Lin., syren. MÖLLER (1790). AHB 54: 11 (1871).
Ssgr (i allm. till
[FLÄDER.sbst1 1]
1):
FLÄDER-BLOM. LoW (1862).
FLÄDER-BLOMMA, r. l. f. ROBERG Beynon 31 (1697). Fläderblommor äro .. mycket nyttiga dels i kryddpåsar utvärtes, dels såsom thedryck, då de göra svettning. BERLIN Lsb. 226 (1852).
FLÄDER-BLOM-VATTEN. ( -blom 1871 osv. -blomme- 1699. -bloms- 1777) flädervatten. MedOrdn. 1699, s. 7. HAGDAHL Det bästa 38 (1885).
FLÄDER-BUSKE. == -FLÄDER, sbst.¹ 1. CBONDE (1693) hos TROLLE-BONDE Hesselby 104.
FLÄDER-BÄR. ROBERG Beynon 31 (1697). Fläderbären användas till beredning af saft, mos och syrup, hvilka hufvudsakligen användas till färgning af vissa farmacevtiska artiklar och födoämnen. NF (1881).
FLÄDER-BÄRS-KÄRNA.
FLÄDER-BÖSSA. (ss. barnleksak använd) väderbössa vars rör utgöres av ett stycke fläderträ ur vilket märgen bofttagits. LIND 1: 956 (1749). DALIN (1851).
FLÄDER-GUBBE. av flädermärg tillvärkad leksaksfigur ("trollgubbe") som är fäst på ett halvklot av bly o. därför, hur den än lägges, alltid reser sig o. efter många bugningar o. guppningar slutligen stannar i upprätt ställning. ÅKERHIELM Gamlnoman 43 (1907).
FLÄDER-HYLL. == FLÄDER, sbst.¹ 1. LILJEBLAD Fl. 128 (1798). NEUMAN o. AHLFVENGREN Fl. 103 (1901).
FLÄDER-MÄRG. märg i fläderns stam o. grenar. BERZELIUS ÅrsbVetA 1845, s. 444.
FLÄDER-MÄRGS-KULA. (Det enklaste elektroskopet) utgöres af en flädermergskula, upphängd på en fin silkestråd. FOCK 1Fys. 538 (1855).
FLÄDER-OLJA. farm. ur fläderbärskärnor pressad olja. FORSIUS Min. 19 (c. 1613). DALIN (1851).
FLÄDER-SAFT. i sht farm. saft av fläderbär. LINDH Huuszapot. 207 (1675). LINDGREN Läkem. (1902).
FLÄDER-SVAMP. svampen Exidia Auricula Judæ Fries, som (i södra o. mellersta Europa) växer på gamla fläderbuskar, judasöron; äv. om den förr inom läkekonsten använda drogen av nämnda svamp. Fläderswamm. ROBERG Beynon 121 (1697). SPF 1816, s. 222. (jfr
[FLÄDER-SVAMP.ssg 2]
2)
FLÄDER-TE. infusion på fläder blommor. (Vid feber bör man) dricka .. tilräckeligen Fläder- eller Krusmynthethé. HAARTMAN Sjukd. 136 (1765). Såsom huskur mot illamående användes fläderteet af allmänheten. LfF 1898, s. 63.
FLÄDER-TRÄ.
[FLÄDER-TRÄ.ssg 1]
1) () == -TRÄD 1. FRANCKENIUS Spec. E 4 a (1659). Orrelius (1797).
[FLÄDER-TRÄ.ssg 2]
2) trä av fläder. SERENIUS EngÅkerm. 11 (1727). EKENBERG (o. LANDIN) (1890).
FLÄDER-TRÄD.
[FLÄDER-TRÄD.ssg 1]
1) (mindre br.) fläderbuske. LINDH Huuszapot. 14 (1675). WIKSTRÖM ÅrsbvetA 1829, s. 64.
[FLÄDER-TRÄD.ssg 2]
2) () == -TRÄ 2. Fläderträd . brukas .. af snickare till fourneringar, och af svarfvare till pipskaft. SYNNERBERG (1815). (jfr
[FLÄDER-TRÄD.ssg 2]
2)
FLÄDER-VATTEN. i sht farm. vatten destillerat på fläderblommor. L. PAULINUS GOTHUS Pest. 102 b (1623). LINDGREN Läkem. (1891).
FLÄDER-YXNE. bot. växten orchis sambucina Lin. (med lukt påminnande om den av fläderblommor). THEDENIUS Skolbot. 199 (1854). STRINDBERG Hafsb. 89 (1890).