FLOTTA flot³a², sbst.¹, r. l. f. ((†) m. SVART G1 61 (1561), RARP 7: 141 (1660)); best. -an; pl. -or ((†) -as GR 9: 160 (1534), BRANTING Förf. 1: 418 (1827)); förr äv. FLOTTE, sbst.¹, r. l. m.; best. -en; pl. -as. (flott- (flått-) 1521 osv. flot- (flAt-) 1545– 1774. flod 1535. flout- 1671 (: flouter, pl.). -a, nom. 1534 (:flottan) osv. -a, nom. 1524–1762, oblik kasus 1525 (:flotthen)-1797) sbst.², med bet. från mnt. vlote vlate, varav fsv. flöta, flata, flotta; jfr d. flaade, isl. floti, flotte, flotta (se FLOTTE, sbst.²); jfr vidare eng. fleet med annat avljudsstadium, ävensom t. flotte, av fr. flote (se FLOTTERA)] 1) större antal av fartyg som för ngt gemen. samt ändamål uppträda (l. äro avsedda att uppträda) samlade till en enhet (under gemensam ledning) ;i utvidgad anv. numera äv. om samtliga fartyg (av visst slag) som ägas av en stat, ett rederi l. dyl. l. som höra höra hemma i ett land, en stad l. dyl., oberoende av huruvda de uppträda tillsammans l. icke, ss. enkelt ord, såvida icke annat i tillagd bestämning angives, samt ss. första ssgsled företrädesvis i fråga om krigsfartyg. En flotta av 100 fartyg. Bygga, utrusta en flotta. Ryssland hade tre flottor i sjön. Stor- makternas flottor. Den nedrostade och odugliga flottan. The Swenske (hava) .. begifwit sigh til Konungens Flotta. GR 1: 20 (1521). Våre skip wåre .. tu, och the andre en hell Flotta. Därs. 8. 287 (1533). Så wäl Under-Officerare som de Gemene skola niuta Proviant under Commenderingen på Flåttan. ResolKrigsbeflWärfwReg. 1720, mom. 9. En Rysk flotte af 120 fahrtyg. NORDRERG C12 1. 134 (1740). En flotta af förhyrda transportfartyg. HLILLJEBJÖRN Hågk. 1: 70 (1865). jfr FISKAR-, HANDELS-, HÖGSJÖ-, KRIGS-, LUFT-, PANSAR-, RIKS-, RODD-, SKEPPS-, SKÄRGÅRDS-, SLAG-, TRANSPORT-, VIKINGA-, ÅNGBÅTS-, ÖRLOGS-FLOTTA m. fl. – särsk. a) i vissa numera obr. uttr.: (följas åt l. komma l. dyl.) (ut) i en flotta, äv. i flotta, samlade till on flotta, i säliskap. Szedhan folgies aath alle (skeppen) wthij een flottha huart thet thaa kan bære paa. GR 3: 270 (1526). TEGEL G 12: 32 (1622). SvSaml. 6: 333 (i handl. fr. 1762). – komma i flotta med, få segelsäliskap med. Ath idher skepmotte komma j flotta med wår skep. GR 8: 45 (1532). SVART Gensv. H 7 b (1558). TEGEL G 12: 32 (1622). – vara vid flottan, vara (ombord) på flottan. När siöfolket är vid Flottan eller på Kronans arbete, lyda the under Amiralitetsrätten. NEHRMAN PrCiv. 105 (1732, 1751). b) sjömil. benämning på det största fartygs förband (vanl. minst 4 divisioner) som uppträder under en gemensam befälhavare. Flottans fartyg, då de äro rustade, (indelas) i flotta, eskader eller afdelning. UFlott. 1: 63 (1882). c) i överförd anv. Landisen .. (har) utsändt hela flottor af isberg. DE GEER SkGeogrUtv. 63 (1896). 2) statsinstittition som imiefattar ett rikes krigsmakt till sjöss (fartyg, bemanning, institutioner i land o. s. v.); numera företrädesvis i sg. best.; under den tid då flottan var delad i skärgårdsflotta o. seglande flotta (se c) i pl. best.; jfr MARIN. Kungl. flottan. Hären och flot- tan. Flottans arkiv, maskiniststat, pensionskassa, reserv, stam. Flottans övningar (till sjöss). Flot- tans stationer i Stockholm och Karlskrona. Gå in vid, tjäna i flottan. En officer i engelska flot- tan. Hoos oss rustas Flåtan till medh all macht. AOXENSTIERNA Bref 4: 123 (1644); jfr 1. GeneralKrigs-Rätter i Arméen och Öfver-Rätter vid Flottorne. RättegOrdn. 14/2 1791, s. C 3 b. inspecteuren för Flottornes samtelige Sjö-Trupper. InstrInspFl. 16/17 1819 (i titeln). särsk. a) i fråga om militär grad utan motsvarande avlöning, i uttr. i flottan; motsatt: vid flottan l. i flottans reserv. Kungl. Maj:t har .. utnämnt och förordnat: .. till konter-amiral i flottan kommendören vid kungl. flottan (osv.). PT 1899, nr 115 A, s. 2. b) (förr) i uttr. arméns flotta, se ARMÉ 3 c.

[FLOTTA.sbst1 2.c]

c) (i fråga om ä. förh.) i uttr. seglande flot- tan, i motsats till arméns flotta l. skärgårdsflottan (vars fartyg voro inrättade för rodd, uteslutande l. altenrativt). GYNTHER Förf. 3: 298 (1852). 3) större samling luftfartyg, luftvapnet, flygvapnet, i ssgn LUFT-FLOTTA.

(till 1: sht sjömil.).

– FLOTT-ANFALL ~⁰² äv. ~²⁰

– FLOTT-ANGREPP ~⁰², äv. ~²⁰

– FLOTT-AVDELNING ~⁰²⁰

– FLOTT-BAS. ifi BAS, sbst.¹ 5.

KKD 8. x (1913).