FOLIO fω⁴liω, r. l. m. l. f. l. n. (m. l. f. LUNDELL; m. l. n. WoJ (1891); n. NSvMerc. 1761, s. 52 osv.); best. (i sht i bet. 4 o. 5, föga br.) -n l. -t; pl. (nästan bl. i bet. 4 o. 5) ==. Anm. Ss. best. o. pl. användas i allm. motsvarande former av FOLIE, sbst.¹ [jfr d., holl., t. o. eng. folio, eg. abl. av lat. folium, blad (se FOLIE,
sbst.¹)]
[FOLIO 1]
1) bokformat vid vilket varje ark är vikt bl. en gång. NSvMerc. 1761, s. 52. Boken är i stor Folio. VetAH 1816,
s. 24. Ett i liten folio på holländska språket tryckt arbete.
2UB 10: 163 (
1906). i adverbiell anv.
5 Volumer, stor Folio.
DA 1808,
nr 56, s. s.
Ett ark folio. NF 19: 368 (
1895).
jfr IMPERIAL-, MEDIAN-, TVÄR-FOLIO. – särsk. [jfr motsv. anv. i (ä.) d.]
(föga br.) bildl., i uttr. i folio, om ngt mycket stort. Narr i folio. LINDFORS (
1815).
SNOILSKY 1: 142 (
1874).
Anm. till
1. I sht förr användes ofta det lat. uttr. in folio, i folio, t. ex. RUDBECK Bref 21 (
1683),
SUNDÉN (
1885;
under foliant).
[FOLIO 2]
2) (
föga br.)
bok i folioformat, foliant. OrdbTLäs. (
1903). jfr
KVART-FOLIO.
[FOLIO 3]
3) (
i sht i fackspr.)
till speglande beläggning under ädelsten användt bladsilver; jfr FOLIE sbst.¹ 1. 2NF 33: 1155 (
1922).
[FOLIO 4]
4) (numrerat) blad i bok utan sidonumrering; särsk., åtföljt av ett nummer: (det l. dot) bladet; ofta i adverbiell anv.: på (det l. dot) bladet. Händelsen är omtalad (på)
folio tre.
[FOLIO 5]
5) (
i sht i fackspr.)
== FOLIE, sbst.¹ 2. PFEIFFER (1837). 2NF (
1907).
[FOLIO 5.slutet]
särsk., åtföljt av ett nummer]
5 (den l. den) sidan; ofta i adverbiell anv.: på (den l. den) sidan. Folio tre. DALIN (
1871).
[FOLIO 6]
6) (
numera knappast br.)
handel. elliptiskt för folioräkning. På folio insatte penningar. (AGARDH o.) LJUNGBERGI. 8: 103 (1853).
Ssgr (i allm. till
[FOLIO 1]
1):
A
[eg. ssgr till lat. folium]
(
†)
B
:
–
FOLIO-ARBETE ~⁰²⁰, äv. ~²⁰⁰. konkret. Ett folioarbete, som utgör blott tre eller fyra ark. FAHLGRÉN Boktr. 72 (
1853).
– (
5)
FOLIO-AVGIFT ~⁰², l. ~²⁰ bankv. folieavgift. En .. "folioafgift" erlades ända tills för få år sedan af privata insättare på den s. k. folioräkningen i Sveriges Riksbank. EkonS 1: 310 (1893).
–
FOLIO-BAND.
(inbunden) bok i folioformat. WALLMARK Resa Bil.
83 (
1819).
2UB 10: 168 (
1906).
– (
3)
FOLIO-BLOMSTER. (
†)
konstgjord blomma av bladmetall. SYNNERBERG (
1815).
–
FOLIO-BOK,
pl. -böcker. (
numera knappast br.)
foliant. DA 1793,
nr 41, s. 2.
BÖTTIGER i
SAH 49: 272 (
1873).
–
FOLIO-DUERN. (
numera föga br.)
boktr. dubbelark (bestående av två ark av vilka det ena är lagt inuti det andra) i folioformat. FAHLGRÉN Boktr. 72 (
1853).
– (jfr
1)
FOLIO-FORMAT.
MGWALLENSFRÅLE (1781) i SvMerc. 1763,
s. 721.
LfF 1906,
s. 100.
–
FOLIO-PERUK.
(skämts., tillf.) mycket Stor peruk, allongeperuk; jfr FOLIO 1 slutet. RYDBERG DetsSöna 30 (
1889).
– (
5)
FOLIO-RÄKNING. (
numera knappast br.)
bankv. upp- och avskrivningsräkning, giroräkning; särsk. om giroräkning i riksbanken (utan räntegodtgörelse för insatta medel).
NF 1: 1520 (
1876).
ALDÉN Medb. 4: 102 (
1885).
Postförvaltare är skyldig utt .. insätta postverkets för löpande utgifter icke erforderliga medel på giro- (urspr.] 5 folio-) eller upp- och afskrifningsräkning. Döss o. LANNGE 276 (
1908).
–
FOLIO-SIDA.
[FOLIO-SIDA.ssg 1]
1) till 1: sida i folioformat. AHLMAN Suppl. (
1872).
Ett tal, som i protok(ollet) upptager nära 5 foliosidor. HAGSTRÖM Herdam. 2: 184 (
1898).
[FOLIO-SIDA.ssg 2]
2) handel. till 5: sida l. uppslag i räkenskapsbok. AUERBACH (
1908).
–
FOLIO-TOM, r. (folii-) band av ett större värk i folioformat. PWIESELGREN i
SvLittFT 1834, sp.
347.
–
FOLIO-VÄRK,
n. (folii-) bok i folioformat. Ett folioverk af stor förtjenst.
PWIESELGREN i
SvLittFT 1834, sp.
343.