FRAMSTÄLLNING fram³~stäl²ni, r. l. f.; best. -en; pl. -ar. vbalsbst. till FRAMSTÄLLA.

[FRAMSTÄLLNING I]

I till FRAMSTÄLLA I. – särsk.

[FRAMSTÄLLNING I.1]

1) till FRAMSTÄLLA I 4; äv. konkret(are). Framställning i bild. Grafisk framställning.Linc. Ff 1 a (1640). Mången enskild assyrisk figur, särskildt framställningar af djurverlden,.. fyller oss med .. beundran. EHTEGNÉR i UVTF 12: 86 (1875). HAHR ArkitH 183 (1902). jfr KONST-FRAMSTÄLLNING m. fl. – särsk. a) (†) bildl.: förvärkligande, yttring, uppenbarelse. Rätts-ideens framställning i det actuella och timmeliga. BIBERG 1: 152 (c. 1820). Skiljande Guds rike såsom ideal från dess ofullkomliga framställning i hvarje realförsamling. FAHLCRANTZ 6: 8 (1833, 1865). b) till FRAMSTÄLLA I 4 a: utförande (av en roll o. d.); spelsätt; förr stundom: (teater)föreställning. Hvad som för mig ökade interesset af denna dramatiska framställning, var skaldens egen närvaro. BESKOW Vandr. 1: 15 (1819, 1833). Dramatisk framställning af gåtor och ordspråk. HUBENDICK FlickLek. 73 (1879). jfr ROLL-FRAMSTÄLLNING. 2) hemställan; begäran; förslag; äv. konkretare; jfr FRAMSTÄLLA I 5. (Göra, väcka fram- ställning om ngt. WESTE (1807; senare egenhändigt tillägg). Lalla Rookh kunde omöjligen afslå denna framställning. ARNELL Moore 1: 102 (1829). På brukspatronens framställning utvaldes A. att föreställa länets vördade höfding. CFDAHLGREN 4: 267 (1831). DE GEER Minn. 2: 140 (1892). 3) handling(en) att bringa ngt till språkligt uttryck l. att i tal l. skrift behandla l. redogöra för ngt; vanl. konkretare: redogörelse, skildring, framställningssätt; jfr FRAMSTÄLLA I 5. AdP 1786, s. 10. (Josephus) slutar sin framställning med den bestämda uppgiften, att (osv.). AGARDH ThSkr. 1: 10 (1842, 1885). I vårdad skriftlig framställning betjenade sig båda .. helst af franska språket. TEGNÉR Armfelt 3: 125 (1887). Jag känner väl, att den framställning, som jag givit av det grekiska dramat, är fragmentarisk och ofullständig. ANDERSSON GrDram. Föret. (1910). jfr LIVS-, LÄROVÄRKLIGHETS-FRAMSTÄLLNING m. fl. II. till FRAMSTÄLLA II. Framställningen af syre i flytande form. SvT 1878, nr 1, s. 1. LAHT 1900, s. 111. jfr JÄRN-, TJÄR-FRAMSTÄLLNING m. fl. En individuell, personlig eller subjektiv framställningsform eller "stil". VerdS 163: 17 (1909). Såsom stadsfullmäktig i Stockholm hade han genom sitt förstånd, sin sakkunskap och sin framställningsförmåga spelat en ledares roll. DE GEER Minn. 2: 79 (1892). 2) till I 3: förmåga att uttrycka sina tankar l. att skildra ngt; jfr -FÖRMÅGA, -GÅVA. CVASTRANDBERG 1: 352 (1862). Författarinnans framställningskonst. PT 1905, nr 246 A, s. 3. Framställningskostnaden för 100 kg. soda. 2NF 26: 243 (1917). 1) till I 1: medel för framställning av ngt i bild. Med sina framställningsmedel kan målarekonsten upptaga landskapet, alla klasser af djur, alla mennisko-racer folk och stammar. LJUNGGREN Est. 2: 300 (1860). 2) till I 3: medel för uttryckande l. meddelande l. skildring av ngt. Poesiens yttre framställningsmedel. HAMMARSKÖLD Sv Vitt. 1: 298 (1818). TRANA Psych. 2: 63 (1847). PT 1898, nr 287, s. 3. 1) i sht pedag. till I 3: metod för språkligt uttryckande av ett kunskapsstoff (i syfte att meddela det åt andra). BOSTRÖM 3: 543 (1865). HJÄRNE SvoFräm. 220 (1893, 1908). 2) till II. En praktisk framställningsmetod (vid tillvärkning av nitroglycerin). 2NF 19: 1067 (1913). 1) till I 3: sätt att i tal l. skrift uttrycka sina tankar l. att skildra l. redogöra för ngt; stundom: framställningskonst. HÖPKEN 1: 266 (1771). Hans rediga, lugna och korrekta framställningssätt (gjorde) uppfattningen lätt för notarierna. DE GEER Minn. 1: 78 (1892). Johan Bojer har .. ett ganska fängslande framställningssätt. PT 1905, nr 122 A, s. 3. 2) till II. ANDERSSON Väfn. 124 (1880). Raderings- eller etsningsmaneret är det bekvämaste framställningssättet på koppar. 2UB 10: 297 (1907).