FREDAG fre⁴~da¹g l. ⁴⁰ l. (vard.) fre⁴da, r. l. m.; best. -en fre⁴~da¹gen l. ⁴⁰¹, äv. ³~²⁰ (jfr: BOIVIE SvSpr. 235 (1820)), l. (vard.) -dan fre⁴dan; pl. -ar³~²⁰ l. ⁴~¹⁰ l. ⁴⁰¹. (fre(e)- 1527 osv. fred- 1653–1747. freg- 1602–1728. freg(h)e- 1523–1528. freye- 1566–1571. freij- 1714. fri- 1610. frie- 1587–1593. frid- 1750. fry- 1635)

[fsv. fre(a)dagher (frege-, frey-, fri(a)-), liksom d. fredag, isl. frjádagr, ett västgerm. lånord; jfr mnt.# vrīdag (vry-, vryg-), mnl. vri(e)dach (vri(e)n-, vrijg-), holl. vrijdag, ffris. frigendei, fht. frīadag, frījetag, t. freitag, feng. frīȝ(e)æȝ, eng. friday; ss. översättning till lat. dies Veneris, Venus' dag, bildat av västgerm. motsvarigheter till FRIGG o. DAG]

benämning på veckans sjätte dag (mellan torsdagen o. lördagen). Han kommer nästa fredag l. om fredag l. på fredag. Jag reser (på) fredag middag. Natten mellan torsdagen och fredagen l. natten till fredagen. Fredagarna l. om fredagarna är jag alltid hemma. Juldagen infaller i år på en fredag. Första fredagen i maj. Varannan fredag. Stanna i Stockholm över fredagen. Om fredag åtta dar. Äta fisk på fredagen l. om fredagarna. I fredags, sistlidne fredag. I fredags kväll ⁰ ¹⁰ ⁴. I fredags morse ⁰ ¹⁰ ³². I fredags tre veckor sedan. GR 1: 295 (1523). Man skal fasta onsdagen och fregedagen. OPETRI PEliæ f 2 a (1527). Städse undvek man (i gamla tider) att resa på en fredag, hvilket troddes medföra olycka eller förargelse. LoF 1873, s. 97. Fredag är en redig kär (dvs. karl), – Han kommer med sitt eget vä'r. HeimdFolkskr. 12: 3 (1894; talesätt). jfr LÅNGFREDAG. – särsk.

[FREDAG .a]

a) (†) i uttr. i förledne fredags l. förleden l. (näst) förledne (l. förledna) l. sistledne fredags, sistlidne fredag, i fredags. Nästförledne fredags. ConsAcAboP 3: 197 (1667). PORTHAN BrefSamt. 1: 27 (1779).

[FREDAG .b]

[jfr uttr. i af(t)se (se AFTON 1 e β)]

(†) i uttr. i fredagse, i fredags. I Fredagse tre wekor sedhan. WALLIUS 2Likpr. 151 (1628).

[FREDAG .c]

c) (†) i uttr. långe fredagen, långfredagen. KKD 1: 242 (1709).

[FREDAG 2]

[jfr språkprovet från

1873 under 1] (föga br.) närmande sig bet.: olycksdag. Måndagarna ha alltid varit mina fredagar. ESSÉN Brilj. 98 (1918).

– FREDAGS-AFTON ~²⁰, äv. ¹⁰³².

– FREDAGS-BJÖRK

[enl. folktron i vissa trakter är denna björks förkrympta utseende följden av en förbannelse för att den användts vid Frälsarens gissling på långfredagen]

(i vissa trakter) björken Betula nana Lin., dvärgbjörk. FRANCKENIUS Spec. E 1 b (1659). LINNÉ Fl. nr 777 (1745; anfört fr. Smål.).

– FREDAGS-EFTERMIDDAG ~¹⁰²⁰, äv. ~¹⁰⁰² l. ¹⁰³⁰²⁰.

– FREDAGS-KVÄLL ~², äv. ¹⁰⁴.

– FREDAGS-LÖV. (i Dalarna) == -BJÖRK. PARTEDI (1729) hos LÖNNBERG Artedi 39.

– FREDAGS-MORGON ~²⁰, äv. ¹⁰³².

– FREDAGS-NATT ~², äv. ¹⁰⁴. benämning på natten mellan en fredag o. en lördag (l. ngn gg mellan en torsdag o. en fredag). KINDBLAD (1871). CEDERSCHIÖLD Fordr. 21 (1894).

– FREDAGS-PREDIKAN (i sht förr) predikan som i enlighet med 1686 års kyrkolag hölls (hålles) varje fredag. KKD 1: 341 (1709).

– FREDAGS-PREDIKNING. (i sht förr) == -PREDIKAN; i sht i pl. Kyrkol. 2: 3 (1686).

– FREDAGS-RIS (i vissa trakter) == -BJÖRK. NYMAN VäxtNatH 2: 278 (1868).

– FREDAGS-VÄDER Fredagsväder är söndagsväder. SD(L) 1897, nr 236, s. 2 (talesätt).